lilla juni 2014 tråden.

Jag kan av någon anledning bara 'lätta på trycket' på morgonen. Resten av dagen kommer inget... Kombinationen kräkfärdig, vrålhungrig + magknip gör mej till en underbar fru just nu! =)

Vet inte hur detta ska gå dår både jag och min pojkvän pluggar med dålig ekonomi. Abort är inte ett alternativ för mig, men är orolig över hur vi ska klara detta. Jag är 27 år och min kille 24.

Jag fixar inte att vara i köket med alla lukter ens en gång. Maken får fixa det som för stunden känns som att det skulle kunna funka, men har vi otur så blir jag spyfärdig av bara doften när han väl kommer med maten... Äpple, av rätt sort, är det enda som fortfarande är ett förhållandevis säkert kort.

I två dagar har jag mått jätte illa, vill knappt ha nån mat. Smörgås, fil och frukt går ganska bra. Igår sa jag till min sambo att jag inte varit sådär jätte trött som jag var förra graviditeten tji fick jag . Idag är jag jätte trött. Var på en promenad tidigare idag med min sambo, vi gick och kikade på barnvagnar. Lite tidigt än, meeeen kunde inte låta bli :)

välkommen. ja det kanske inte var under de bästa förutsättningarna men om abort inte är ett alternativ så får ni ju göra det bästa utav det. och på något sätt så blir det här säkert bra det också.
Dock så kan man ju ALLTID bli gravid vare sig man slarvar eller inte men speciellt om man slarvar.

Hej! Jag har bf i Juni, är oplanerat gravid och både jag och min sambo pluggar och har två år kvar. Känns som vi är i lite liknande sits! Dock är jag och min sambo 22 så lite åldersskillnad. Hur känner du för din graviditet? Är du lycklig eller känner du ändå ett visst tvivel? Jag kan ibland bli totalt uppgiven, känner att jag absolut aldrig skulle genomgå en abort med denna graviditet men är samtidigt väldigt kluven till om ett barn egentligen passar in alls. Kan bli väldigt ledsen pga detta. Samtidigt är somsagt abort inte ett alternativ. Jag är i vecka 8 förresten.

Hej! Jag har bf i Juni, är oplanerat gravid och både jag och min sambo pluggar och har två år kvar. Känns som vi är i lite liknande sits! Dock är jag och min sambo 22 så lite åldersskillnad. Hur känner du för din graviditet? Är du lycklig eller känner du ändå ett visst tvivel? Jag kan ibland bli totalt uppgiven, känner att jag absolut aldrig skulle genomgå en abort med denna graviditet men är samtidigt väldigt kluven till om ett barn egentligen passar in alls. Kan bli väldigt ledsen pga detta. Samtidigt är somsagt abort inte ett alternativ. Jag är i vecka 8 förresten.

Hej på er! Jag har fått reda på att jag är gravid när jag var hos gyenkologen pga smärtor i magen. Var verkligen en chock! Detta är ingen bra tajming och jag har ätit p-piller men slarvat lite, men kunde aldrig tro att jag skulle kunna bli gravid pga att jag har oregelbunden mens och inte känt av ägglossningen. På vul kunde de se att jag är i vecka 5-6, och om jag räknar framåt så har jag bf i slutet av juni? Känns overkligt för jag känner inga symtom förutom ömma bröst men magen är inte förändrad och jag mår inte illa. lite varm blir jag ibland. Vet inte hur detta ska gå dår både jag och min pojkvän pluggar med dålig ekonomi. Abort är inte ett alternativ för mig, men är orolig över hur vi ska klara detta. Jag är 27 år och min kille 24.