• banerry

    Det är inte synd om er bonusföräldrar

    Ni bonusföräldrar som skriver här på fl och tycker synd om er själva för att ni har så jobbiga bonusbarn, förstår ni inte att ni har ett val att lämna er partner? Ni måste inte leva som ni gör, ni är vuxna människor och har friheten att välja vem ni vill leva med.

    Den friheten har tyvärr inte barnen.

    Hur kan ni vara så själviska att ni stannar med en partner vars barn ni avskyr?

    Hur kan ni med att stänga barnen ute från deras egen familj och få dom att känna sig mindre värdiga som familjemedlemmar?

    Att inte få vara med på riktigt i sitt eget hem, att inte få vara med på samma villkor, att känna sig som en börda i sitt eget hem....förstår ni vad det gör med en människas självkänsla?

    Alla barndomsminnen kommer du, bonus förälder påverka, alla födelsedagar, högtider så finns du där. Kommer du ihåg själv hur det var att vara barn? Hur viktig familjen var? En doft, en känsla kan påminna så starkt om barndomen. Människor som fanns där glömmer man aldrig,en barndomsvän kan kännas som ett syskon, personerna man växer upp med formar en på ett eller annat sätt.

    Barndomen är minst sagt en väldigt viktig tid i en människas liv,man lär sig hur relationer fungerar, man utvecklar självkänsla, identitet.

    Om man inte får vara med i sitt eget hem vad tror ni då man tänker om sig själv ?

    Barn tar alltid på sig skulden, barnen tror att det är deras fel att de inte får vara med i familjen, de tänker att det måste vara något fel på dom....

    Men egentligen är det dom vuxna det är fel på, vuxna som är oförmögna att tänka utanför sig själva.

    Det är inte synd om er, hur jobbiga era bonusar än är så är dom bara barn. Ni kan välja att lämna, men ni gör det inte och väljer istället att sitta och tycka synd om er själva. Det ni inte verkar fatta är att det är ni som har makten, ni är dom vuxna som styr och med makt kommer ansvar. Hur kan man tycka synd om sig själv när det är man själv som har satt sig i situationen? Sluta spela martyr som ett hjälplöst offer, lämna om det inte passar! Barnen klarar sig bättre utan er.

  • Svar på tråden Det är inte synd om er bonusföräldrar
  • Lindsey Egot the only one
    Brumma skrev 2015-05-06 16:38:25 följande:
    Absolut är han en stor del av problemet. Men han kan inte skylla för allt.. tex dotterns fanatiska kontrollbehov....

    Det skribenten ville ha fram är att det inte alltid handlar om små barn i förskoleåldern som inte "vet" bättre. Utan ibland ligger en del av ansvaret på barnet.
    Nej här tillåter ju pappan dottern att bestämma över honom dvs pappans fel som inte säger ifrån och bestämmer. Oftast beror det på att många fäder är rädda att de inte ska bli älskade av barnet. Så blir det en ond spiral och pappan har indirekt lärt barnet att barnet får som man själv vill. Detta kom inte när barnet blivit 18 år se du utan är något som pågått länge antagligen och som blev ett problem när fadern skaffade sig en partner som också vill bestämma. Och har barnet varit van att vara den som bestämmer blir det en krock när det kommer en till som vill bestämma
  • Brumma
    Lindsey Egot the only one skrev 2015-05-06 16:46:38 följande:

    Nej här tillåter ju pappan dottern att bestämma över honom dvs pappans fel som inte säger ifrån och bestämmer. Oftast beror det på att många fäder är rädda att de inte ska bli älskade av barnet. Så blir det en ond spiral och pappan har indirekt lärt barnet att barnet får som man själv vill. Detta kom inte när barnet blivit 18 år se du utan är något som pågått länge antagligen och som blev ett problem när fadern skaffade sig en partner som också vill bestämma. Och har barnet varit van att vara den som bestämmer blir det en krock när det kommer en till som vill bestämma


    Ja. Men jag tycker inte barn - tonåringar och vuxna barn - kan skylla på att de blivit curlade eller liknande hyr länge som helst. Även de har en egen vilja och förhoppningsvis ett förstånd de kan använda.

    Någon gång så får man se till att växa upp och ta ansvar för sitt eget beteende.

    Hur länge är det ok att skylla på föräldrarna för att man beter sig som ett rötägg? Skolåldern? När man skaffar sig ett jobb? När man själv blir förälder?

    Nä anser allt att man har lite egenansvar själv, oavsett om man är bo US eller inte...
  • Anonym (BRA TRÅDSTART!!!)
    Brumma skrev 2015-05-06 17:02:08 följande:

    Ja. Men jag tycker inte barn - tonåringar och vuxna barn - kan skylla på att de blivit curlade eller liknande hyr länge som helst. Även de har en egen vilja och förhoppningsvis ett förstånd de kan använda.

    Någon gång så får man se till att växa upp och ta ansvar för sitt eget beteende.

    Hur länge är det ok att skylla på föräldrarna för att man beter sig som ett rötägg? Skolåldern? När man skaffar sig ett jobb? När man själv blir förälder?

    Nä anser allt att man har lite egenansvar själv, oavsett om man är bo US eller inte...


    Hjärnan utvecklas hela livet, dock avstannar hastigheten av utvecklandet vid 25-års ålder. Värt att ha i åtanke.
  • Penida

    Ja, du har rätt i mycket. Utan tvekan.
    Jag kan dock tycka att det är aningen mer komplext många gånger, jag lever med mina barns far och jag klagar och tycker mina ungar är jobbiga ibland. Jag klagar här och till barnens pappa och till vänner, det är inget som går ut över barnen, ibland behöver man bara få lätta på sina känslor och tillåta sig själv att vara frustrerad och så länge det inte är direkt riktat till barnen där det inte finns fog för det har jag svårt att se varför inte en bonusförälder kan ta sig samma rätt att klaga lite som jag gör? Det i sig kan nog hjälpa relationen, att få ut frustration och få råd, höra att man inte är ensam, att det blir bättre?  Att hålla det inom sig och låta frustrationen växa leder sällan till något gott.
    Ytterligare en grej jag reagerade på är att du skriver att det bara är att lämna om man inte är nöjd, alla tar inte lika lätt på kärlek och ser inte en partner som utbytbar bara sådär bara för att man upplever vissa svårigheter. Jag vet att jag då inte gör det i alla fall.
    Jag hoppas att jag kommer leva med mina barns far för alltid men om vi skulle gå isär så känner jag att det är vårt ansvar att se till att våra barn mår bra i den nya situationen och med eventuella nya partners. Någon som inte behandlade mina barn rätt och riktigt hade sjunkit så lågt hos mig så det hade såklart inte fungerat. En sån person hade aldrig kommit så långt att den skulle kunna kalla sig bonusförälder och ofta när någon bonusmamma talar verkligt nedlåtande och gör mer än klagar lite om sina så kallade bonusbarn här undrar jag var den där pappan är i allas kommentarer till henne? Honom klagas det sällan på utan det är de där bonusmorsorna som borde veta hut, inte den person som faktiskt har valt det och henne åt barnen.


    Avskyr CIO-metoder
  • Brumma
    Anonym (BRA TRÅDSTART!!!) skrev 2015-05-06 17:44:19 följande:

    Hjärnan utvecklas hela livet, dock avstannar hastigheten av utvecklandet vid 25-års ålder. Värt att ha i åtanke.


    Så? Man är befriad från eget ansvar tills man är 25?

    Kom igen....
  • Anonym (L)
    Brumma skrev 2015-05-06 11:20:29 följande:
    Tja. Jag har gått skit över att jag lyssnat på bonusen förtroenden. För jag är "minsann ingen förälder" och jag betyder inget för barnet. Att bonus själv kommer till mig istället för sin mamma eller pappa med vissa saker var inte av betydelse. Tydligen skulle jag sagt till henne att hon fick ta det med mamma eller pappa istället.

    Jag har även fått skit för att jag följer med på utvecklingssamtal. Att det är mamman som bjudit med mig har tydligen inte det ngn betydelse.

    Häromdagen läste jag i en tråd där en bonusmamma köpte kläder åt bonus. Det var fel för det borde pappan o mamman göra. I en annan tråd har jag läst att en bonusmamma bara köpte kläder åt sina egna barn, der var inye ok det heller.

    I en del trådar får bonusmammor skit för att de mot mammans vilka hämtar på förskolan. I andra trådar får de skit för att de INTE ställer upp o hämtar.

    Man får skit för att man ibland sätter sina egna barn först. Det går inte för bonusbarn skall ALLTID gå före. Just det har jag väldigt svårt att förstå... Att säga på fullt allvar att ett barn alltid skall komma i andra hand enbart för att ett syskon har två hem...

    Det är några exempel på "vad vi än gör". Jag kan komma med fler om du anser att det inte räcker...
    Det låter på dina formuleringar som att det inte är bonusbarnet ifråga som står för kommentarerna i dessa fall dock?
  • Anonym (BRA TRÅDSTART!!!)
    Brumma skrev 2015-05-06 18:33:57 följande:

    Så? Man är befriad från eget ansvar tills man är 25?

    Kom igen....


    Nej, men är man en vuxen och klok människa så har man det i åtanke. Liksom man har i åtanke att småbarn och tonåringar kan vara extremt trotsiga.
  • Brumma
    Anonym (BRA TRÅDSTART!!!) skrev 2015-05-06 18:40:57 följande:

    Nej, men är man en vuxen och klok människa så har man det i åtanke. Liksom man har i åtanke att småbarn och tonåringar kan vara extremt trotsiga.


    Absolut.

    Men det är fortfarande ok att tycka det är skitjobbigt och skriva av sig här på FL tex. Precis som en förälder kan göra.

    Problemet är ju att man som bonusförälder inte ens får göra det utan vi skall alltid veta "vad vi gav oss in på" - till en högre grad än en förälder tydligen...

    Det är även ok att ställa krav. Förändring tex. Sedan får förälder och tonåring fundera över vad de anser om saken. Att skrika "det är bara att lämna" är väldigt onyanserat och trångsynt.
  • Penida
    Brumma skrev 2015-05-06 11:42:58 följande:
    Om tråden startades med barnet i fokus kanske det inte skulle vara så mycket påhopp och ifrågasättningar mot just bonusmammor? Kolla bara in överskriften liksom...
    Ja, det är det jag inte förstår heller. Var är alla andra? Om jag ska vara sådan lägger jag problemet på bioföräldern, det är trots allt dennes barn. Sedan kan jag säkert inte relatera då jag inte varit där men jag har träffat både underbara och faktiskt hemska bonusföräldrar i mitt liv som har påverkat sina bonusbarns liv och den gemensamma faktorn är att barnets förälder valde att låta det ske även om det faktiskt kom att påverka barnet negativt i vuxen ålder. Jag vill tala om det positiva också, jag har en granne som är bonusmamma och barnen älskar henne och hon älskar dem, det är så tydligt och fint och jag tänker säkert lite extra på det eftersom hon inte är bioförälder för att vara helt ärlig, det är dock inget ovanligt. Jag har sett det flera gånger! Och hon klagar som jag, varför inte? Skillnaden mellan det negativa och positiva som jag har sett är inte bara bioförälderns agerande utan också hur den andra föräldern ställer sig till det hela. Om möjligt är givetvis det bästa att alla inblandade kommer överens med barnets bästa i åtanke.
    Avskyr CIO-metoder
  • Brumma
    Anonym (L) skrev 2015-05-06 18:35:38 följande:

    Det låter på dina formuleringar som att det inte är bonusbarnet ifråga som står för kommentarerna i dessa fall dock?


    Nejdå.

    Men det gällde ju inte heller i faller där du bad om fler exempel, eller hur?

    Det gällde bemötandet här på FL och kanske även i andra sammanhang. Hon skrev inget som antydde att hackande hon beskriver kommer från bonusbarnet utan från sådana som TS tex..
    Anonym (Betraktarens öga) skrev 2015-05-05 11:53:22 följande:

    Och det bestämmer du? Så det här var en tråd för love, peace and understanding? Det är så mycket hackande på oss bonusmammor, vad vi än gör så är vi den elaka styvmodern. Därför gav jag min syn från den andra sidan som bonusmamma. Det här är ett öppet forum för alla och vill du leka familjelivspolis så fråga om de är i behov av någon.


Svar på tråden Det är inte synd om er bonusföräldrar