BF Juli 2017 ny
Här samlas vi som har bf juli 2017!
Varmt välkommen
-
-
Svar på tråden BF Juli 2017 ny
-
Jag pumpade och flaskmatade sist då amningen gjorde så ont. Började sen amma efter ca 3 månader. Nu tänkte jag försöka att amma men funkar det inte så blir det ersättning. Jag tänker att glad mamma ger en glad bebis :)
-
Jag tänker ta det som det kommer. Amningen är inte en big deal för mig. Viktigare är att alla mår bra. Med min första ammade jag först heltid sen någon månad under natten bara. Sammanlagt 5 månader. Hade en förlossningsdepression och tyckte amningen var väldigt ångestladdad. Grät ofta samtidigt, men kunde inte läsa av mig själv så ammade ändå eftersom "alla" sa att det var det rätta. Kan tillägga att vi körde lite flaska parallellt under den tiden då med, både ersättning och pumpad mjölk. Med barn nr 2 delarna de jag från start och jag och min man delade på matning och nätter. Det var ett fantastiskt upplägg. Passade alla i familjen. Med denhär, ja. Det får bli vad det blir. Tänker att jag delammar även denna gång om det funkar.Wooden skrev 2017-04-11 08:22:38 följande:Hur ska ni andra göra med amning? Jag har ju ett barn som jag ammade (med amningsnapp i 7 månader) och tyckte det var vidrigt dom typ tre första månaderna, sen började det bli lite rutin och enklare. Men fortfarande inte mysigt förrän precis innan jag slutade. Jag kan inte bestämma mig hur jag ska göra den här gången. Grundtanken är väl egentligen att antingen ammar jag helt eller inte alls. Kan tänka mig ge ersättning nån gång ibland om bebis vill ta flaska men inte kombinera flaska och amning liksom. Blir det flaskmatning vill jag slippa allt vad amningskläder och läckande tuttar heter.
Berätta gärna hur ni resonerar! Och vad ni har för erfarenheter ni som har barn sen tidigare.
För jag tänker nämligen inte att flaskmatning är nån genväg, det är ju rätt bökigt att hålla på med. Tutten är ju bara att dra fram. Dock ännu enklare utan den där jäkla amningsnappen, men är rätt säker på att den krävs igen pga mina inte så utåtstående bröstvårtor.
Vill heller inte "riskera" att anknytningen påverkas så mycket som den gjorde med sonen pga att amningen var ett så ångestladdad. Kan liksom inte bestämma mig för vad som känns mest rätt.
Observera att jag såklart reserverar mig för att amningen kanske inte alls funkar om jag bestämmer mig för det, så är absolut öppen för förändring på det viset :)
Ursäkta långt inlägg, men det är en stor fråga för mig det här.
Det enda jag kan tycka såhär i efterhand är att det var synd att jag inte fick hjälp med att skippa amningen första gången. Anknytningen blev verkligen helt störd på grund av ångesten framkallad av amningen. Jag fick helt andra känslor för min bebis när jag slutat amma, då började de mysiga känslorna komma. -
Tack för svar! Precis sådär kändes det för mig med min son. Ångestladdad amning som absolut gick ut över anknytningen. Jag var också deprimerad i ungefär 8 veckor och jag är helt säker på att det berodde delvis på amningen. Och där vill jag inte hamna igen.Sosozo skrev 2017-04-11 19:36:56 följande:
Jag tänker ta det som det kommer. Amningen är inte en big deal för mig. Viktigare är att alla mår bra. Med min första ammade jag först heltid sen någon månad under natten bara. Sammanlagt 5 månader. Hade en förlossningsdepression och tyckte amningen var väldigt ångestladdad. Grät ofta samtidigt, men kunde inte läsa av mig själv så ammade ändå eftersom "alla" sa att det var det rätta. Kan tillägga att vi körde lite flaska parallellt under den tiden då med, både ersättning och pumpad mjölk. Med barn nr 2 delarna de jag från start och jag och min man delade på matning och nätter. Det var ett fantastiskt upplägg. Passade alla i familjen. Med denhär, ja. Det får bli vad det blir. Tänker att jag delammar även denna gång om det funkar.
Det enda jag kan tycka såhär i efterhand är att det var synd att jag inte fick hjälp med att skippa amningen första gången. Anknytningen blev verkligen helt störd på grund av ångesten framkallad av amningen. Jag fick helt andra känslor för min bebis när jag slutat amma, då började de mysiga känslorna komma.
-
Jag tyckte problemet med amningen var när dom fylldes så blev dom stenhårda å då led jag mkt. Men nu vet jag att innan barnet ska få suga kommer jag att pumpa ut det 1a och det skulle även vara den tunnaste mjölken som släcker barnets törst?Treansresa skrev 2017-04-11 13:01:28 följande:
Jag tror inte alla psykiskt är gjorda för att amma. Känner precis som du skrev förut att ger jag mig in i detta så vill jag göra det 100% och inte bara för första tiden. Min sambo tycker att man ska amma, men han förstår om jag inte vill. Det positiva är ju också att pappan kan avlasta mer. Känner att vi har ju endå 5 andra barn som jag också ska räcka till för.
Ja kostnaden drar lätt iväg. Dock var det aldrig något jag tänkte på när jag väl var där och endå levde vi knapert då. Mina har haft mer strul med magen under amning än med ersättning.
Det är ett svårt beslut. Ena minuten vill jag amma andra inte. Men kommer nog ge det en chans till. Är ju 7 år sedan sist och mitt psyke kanskr klarar att vara en mjölkko med smärta nu. Men är ej 100 ännu.
Mitt problem är att jag har tunn mjölk och mina barn gick inte upp i vikt som dom skulle och planade kurvan. Jag är rädd att det händer med 4e nu?
Ska jag amma? -
Tror också att det är så med FB-gruppen! Det var ju inte hjälpmammorna som skrek högst. Jag med flera ville hitta hjälp/stöd att få till en amning som kändes bra, vilket nog för dom flesta innebar delamning och hur man skulle fasa ut och alla "tips" var bara att amma så mycket det går så blir bebis nöjd så småningom. Och det var ju den ständiga amningen som var så himla påfrestande.Leeandra skrev 2017-04-11 14:16:01 följande:Det låter hemskt, känns som att FB-gruppen är just det där gänget av fördömande människor som man inte vill lyssna på, är själv inte med där då jag vet inte vad det är. Jag rekommenderar bara att ta kontakt med hjälpmammorna privat.
Sen tror hag att det kan vara svårt att bestämma sig för det ena eller andra innan bebisen är här, för även om du har barn innan är det ju en ny liten person som kommer och ni kommer ha ett annat samspel. Det är nog mest att lita på din känsla av vad dom känns rätt när det väl är dags.
Ja, jag tycker det är viktigt att inte ha bestämt alltför mycket i förväg. Är väldigt ödmjuk inför att det kanske inte alls blir som man tänkt sig eller att man ändrar sig :) Känner mest att det är skönt med lite tips och råd och att jag HELST skulle vilja bestämma mig innan bebisen kommer om jag kommer ge amningen en chans eller bara bestämma mig för att ge flaska från start. Har ju tid på mig (förhoppningsvis!) -
Jag kommer i alla fall börja med att amma, men är beredd på att prova att varva med flaska också. Med första barnet fick jag mjölkstockning och hög feber men sen funkade det bra. Dottern slutade av sig själv vid sex månader.
Andra barnet funkade det helt okej faktiskt. Började med ngt flaskmål på natten så jag fick sova lite. Ganska kort därefter började sonen förebdra flaska och krångla allt mer vid bröstet. Kämpade och höll på för att fortsätta amma, pumpade efter varje mål osv. Tog så mkt tid och kraft. Samtidigt blev jag sjukskriven för utmattningsdepression.
Vid 4 månader sa min kurator åt mig att bestämma mig. Antingen lägga ner amningen eller fortsätta kämpa. Jag slutade amma. Det kändes som ett nederlag men snabbt märkte jag hur nöjd sonen var. Inte alls lika skrikig och frustrerad. Och när mjölken sinat så märkte jag hur det var som en slöjas drogs bort från mina ögon. Jag fick ny energi, humöret blev stabilt och jag kunde njuta av sonen.
Jag är en sådan som påverkas mkt av hormoner, pms och uppenbarligen amningshormoner. Så ser jag sådana tecken igen lägger jag ner och prioriterar hälsan. -
Lyckades inte amma, eller gav nog upp amning för snabbt med dottern. Hade gått ner mycket under de tre dygnen på bb och vi började ge ersättning. Pumpade och gav i en månad men hade mycket mjölk i frysen så hon kunde få en månad till. Men blev nojig över att inte se hur mycket hon åt om jag ammade. Försökte bara amma på bb och någon gång hemma. Men oj vad nimt med flaska tyckte vi.
Men denna gången vill jag verkligen amma.
Har gått med i Amningshjälpens slutna grupp på fb där man kan få extremt mycket hjälp och stöd och tips och känns super att kunna läsa om andras frågeställningar innan man själv sitter där med bebis i sommar.
Babybaby är en sida med bra filmer på hur man hittar ta ställning och tecken på när barnet vill amma mm.
Så om ni vill amma, ge de ett försök så hade jag gett tipset att läs på. Att veta vad som väntar. Vad som faktiskt är normalt med viktnedgång/ uppgång mm. -
Tjejer barnmorskan ringe nyss.. jag har GBS samt bakterier i urinen. Hon har gett info till läkaren så väntar på svar. Är så orolig!!!! För jag kissar på mig nästan hela tiden... Men börjar tro att jag kanske läcker fostervatten?? Har mycket sammandragningar...
Försöker ringa min bm för råd osv men ingen telefonist fören imorgon. Ska jag ringa in till förlossningen??? RÅD behövs!!! Vad ska jag göra?? Vänta på läkaren ska ringa och ordinera antibiotika?? Men kontroll då???
Snälla ge mig råd -
Jag hade garanterar ringt förlossningen! Häldre en gång för mycket än för lite! Lycka till!Vet hur det känns skrev 2017-04-12 11:08:58 följande:
Tjejer barnmorskan ringe nyss.. jag har GBS samt bakterier i urinen. Hon har gett info till läkaren så väntar på svar. Är så orolig!!!! För jag kissar på mig nästan hela tiden... Men börjar tro att jag kanske läcker fostervatten?? Har mycket sammandragningar...
Försöker ringa min bm för råd osv men ingen telefonist fören imorgon. Ska jag ringa in till förlossningen??? RÅD behövs!!! Vad ska jag göra?? Vänta på läkaren ska ringa och ordinera antibiotika?? Men kontroll då???
Snälla ge mig råd
-
Ring förlossningen, åk in för koll!Vet hur det känns skrev 2017-04-12 11:08:58 följande:
Tjejer barnmorskan ringe nyss.. jag har GBS samt bakterier i urinen. Hon har gett info till läkaren så väntar på svar. Är så orolig!!!! För jag kissar på mig nästan hela tiden... Men börjar tro att jag kanske läcker fostervatten?? Har mycket sammandragningar...
Försöker ringa min bm för råd osv men ingen telefonist fören imorgon. Ska jag ringa in till förlossningen??? RÅD behövs!!! Vad ska jag göra?? Vänta på läkaren ska ringa och ordinera antibiotika?? Men kontroll då???
Snälla ge mig råd