BF Juli 2017 ny
Här samlas vi som har bf juli 2017!
Varmt välkommen
-
-
Svar på tråden BF Juli 2017 ny
-
Jag får också massage på vaderna typ varje kväll. Men polletten att han kan erbjuda mig det även om jag inte frågar har inte trillat ner än. Så jag måste fråga för att det ska bli av. Men men. Man kanske inte kan få allt.narie24 skrev 2017-06-20 14:35:52 följande:
Min man får massera mina vader på kvällarna. Har fått sån värk i dom senaste dagarna :(.
Känns som jag är så blodfylld i hela kroppen.
Jag klagar nog också rätt mkt på trötthet. Är alldeles matt och svag i kroppen. Dränerad. Lite bättre precis efter jag ätit. Om jag är iväg på nåt är det lite bättre men sen helt sänkt när man kommer hem hehe. Jämför mig med de gravida som är pigga och håller sig igång, och skäms nästan.
Idag har jag legat o kollat serier hela dagen och det gör ju inte att jag får mer energi direkt ;)..
Jag känner mig också dränerad på energi! Precis som du säger. Speciellt när det är varmt, eller såklart om man varit iväg på massa grejer. Vi var på Skara Sommarland i lördags och söndags. Då var man mosig efteråt! -
Skönt att man inte är ensam om att vara trött :D
Jag brukar försöka ha lite små dagsmål, typ som idag, dammsuga huset. Skönt att ha små mål men inte göra så stor grej av det om jag inte orkar en dag, det är ju ingen som tar det ifrån en och man kan ju alltid göra det nästa dag om man inte orkar ena dagen. Min sabo är väldigt förstående kring hur min energi och ork är och han är en pärla när det kommer till att hjälp till. Nästan så han säger till mig att jag inte får göra för mycket ibland :D min stora dotter är också en pärla när det gäller att vila, hon brukar säga till mig att vi ska gå till soffan och mysa och vila, perfekt energiskapande för både mig och henne. Att dom kan va så kloka redan som 7åringar :)
Detta med att svullna extremt mycket gjorde jag förra gången när jag väntade dottern, men denna gången har det varit väldigt lite svullnande, tack och lov! Lider med er! För vet precis hur jobbigt det är att inte ens kunna få på sig skor och det stasar i benen. Tips är stödstrumpor! -
Det är ingen idé att jämföra sig med andra, speciellt eftersom många kan verka pigga utåt (jag har fått höra att jag ser fräsh och pigg ut men känner mig som ett vrak) och sen kanske det inte är så.narie24 skrev 2017-06-20 14:35:52 följande:Min man får massera mina vader på kvällarna. Har fått sån värk i dom senaste dagarna :(.
Känns som jag är så blodfylld i hela kroppen.
Jag klagar nog också rätt mkt på trötthet. Är alldeles matt och svag i kroppen. Dränerad. Lite bättre precis efter jag ätit. Om jag är iväg på nåt är det lite bättre men sen helt sänkt när man kommer hem hehe. Jämför mig med de gravida som är pigga och håller sig igång, och skäms nästan.
Idag har jag legat o kollat serier hela dagen och det gör ju inte att jag får mer energi direkt ;)..
Blir lite avis på er som får massage varje kväll. Själv får jag typ hota med pistol om min kille ska massera haha! Fast han är världens bästa mentala stöd å andra sidan så det är OK. Han bara tycker inte om att massera så det får jag ju acceptera. Men han gör det om jag ber han. -
Jag är pigg men jag känner att jag haft otrolig tur som kunnat hålla igång som jag gjort. Om jag hade känt av alla symtom och krämpor som jag hört andra prata om så skulle jag säkert slutat jobba/promenera/etc mycket tidigare. Så jag håller med om att det inte är någon poäng att jämföra, det handlar ju inte alls om viljestyrka eller att vara gnällig, vissa drabbas mindre eller mer än andra helt enkelt.Noccis skrev 2017-06-20 17:35:13 följande:Det är ingen idé att jämföra sig med andra, speciellt eftersom många kan verka pigga utåt (jag har fått höra att jag ser fräsh och pigg ut men känner mig som ett vrak) och sen kanske det inte är så.
Blir lite avis på er som får massage varje kväll. Själv får jag typ hota med pistol om min kille ska massera haha! Fast han är världens bästa mentala stöd å andra sidan så det är OK. Han bara tycker inte om att massera så det får jag ju acceptera. Men han gör det om jag ber han.
Är för övrigt säker på att om jag blir gravid igen så kommer jag få alla tänkbara krämpor eftersom jag sluppit dem nu. :) -
Hej alla!
Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!
Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!
Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.
Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...
Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.
Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.
Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.
Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)
Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.
Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.
Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.
Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.
Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.
Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.
"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.
Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..
Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.
Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.
Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.
Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...
Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!
Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!! -
Tack för att du delade med dig! Är själv rädd inför förlossningen men tror ändå att det är bra att läsa olika berättelser om det.
Skönt att ni mår bra :) -
Det bästa med förlossningen är att det är så värt det i slutändan!Meowt skrev 2017-06-20 18:45:33 följande:
Tack för att du delade med dig! Är själv rädd inför förlossningen men tror ändå att det är bra att läsa olika berättelser om det.
Skönt att ni mår bra :)
Min förlossning gick ju väldigt bra också, förutom att det gjorde så ont. Hann ju inte ta bedövning! -
Så roligt att höra om din förlossning! Snabb och smidig! Var dina andra förlossningar lika snabba? Så skönt att han är ute. Längtar tills min kommer nu.. eller.. vill inte gå igen förlossningen helst men har ju inget val. Bebis ska ju ut på ett eller annat sätt.GrönaDruvan skrev 2017-06-20 18:00:11 följande:
Hej alla!
Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!
Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!
Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.
Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...
Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.
Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.
Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.
Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)
Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.
Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.
Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.
Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.
Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.
Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.
"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.
Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..
Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.
Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.
Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.
Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...
Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!
Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!!
Tog du någon bedövning? -
Va skönt att allt gick så lugnt till i början och även om slutet blev lite stojigt så känns det ändå som du upplevde förlossningen som positiv... härligt att Olle är så lugn och glad, hoppas det fortsätter så :)GrönaDruvan skrev 2017-06-20 18:00:11 följande:
Hej alla!
Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!
Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!
Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.
Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...
Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.
Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.
Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.
Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)
Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.
Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.
Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.
Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.
Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.
Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.
"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.
Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..
Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.
Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.
Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.
Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...
Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!
Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!!
-
Ja din historia hjälpte nog många. Alltid intressant att följa andras resa. Jag hoppas att ni får ett fortsatt fin tid. Önskar er lycka till med den lilla familjen. :)GrönaDruvan skrev 2017-06-20 18:56:55 följande:
Det bästa med förlossningen är att det är så värt det i slutändan!
Min förlossning gick ju väldigt bra också, förutom att det gjorde så ont. Hann ju inte ta bedövning!