BF Juli 2017 ny

Jag fattar inte heller varför min tapp är så långt upp å typ kort för det har den vart sen v 20 typ så har det inte vart med dom andra 3. Ålder ? Kan ju vara för att jag är 32.

Läst om er som känner er trötta och fått tillbaka "första-trimester-symptomen". Tycker synd om er! Hoppas det är tecken på att det snart är dags för er del:)

Själv har jag 7 dagar kvar till bf och känner INGENTING. Jag mår så himla bra så en förlossning känns så himla långt borta nu...:( blir så ledsen. Vill verkligen känna att det gör lite ont nånstans eller nåt men känner ingenting.

Det enda som har känts optimistiskt är att jag blivit dålig i magen och måste göra nummer två ca 2-5 gånger per dag men det har liksom hållt i sig mer än en vecka nu. Sen i förrgår lossnade en liten del av slemmisen men har sen dess inte märkt av att det lossnat mer (om det inte lossnat innan som jag inte märkt) och yttttttterst lite molvärk. Allt känns så hopplöst....

Nu har barnen preppat bilen :) BB väska o babyskydd på plats. Frotté plast i framsätet och en handduk :) från att varit ett aktivt litet monster i magen igår så är det förvånansvärt lugnt i magen idag. Vaknar väl till nu efter maten, gillar inte fm han är alltid så lugn då!

Var hos barnmorskan idag i v 35+1 hade af mått 36 och allt verkade bra med bebis. Det var första gången hon kände hur han låg idag. Hon sa att han är så gott som fixerad.. men lite,lite ruckbar. Är lite orolig för det för dotter nr 2 var rörlig fram tills jag var öppen 5 cm och gick in i aktiv förlossning. Undrar om denna har en jumboskalle eller extra stor som. Fixerat sig så tidigt. Har ett besök kvar hos bm innan förlossningen och det är i slutet av juli.

Ni som bara har dagar kvar till förlossningen.. det är så spännande att läsa! Själv ska jag vara gravid länge till.. bf 30/7

Tack för alla gratulationer! Nu är vi på BB och jag försöker hålla mig vaken eftersom jag har en bebis som snuttar på bröstet.

Förvärkarna startade som alltså på söndag eftermiddag. De var dock så pass milda att jag ändå kunde sova ok. Tajmade och väntade på att de skulle bli korta och regelbundna, men vid 21 varierade det fortfarande en del i intervall. Men då gjorde det så pass ont att bad om att komma in, och det fick jag. Tur det, för det visade sig att jag redan var 8cm öppen. Sen tog det ett tag innan hinnsäcken sprack och värkarna var fortfarande för glesa, så värkstimulerande sattes in mot slutet. Eftersom jag kom in så öppnad så blev det bara lustgas, men smärtan kändes hanterbar fast jobbig så klart. Efter 4,5 timme var det klart. Ett stygn på varje blygdläpp, annars inga bristningar eller så. Känner mig väldigt nöjd med förlossningen i helhet. Hade velat gå hem direkt eftersom jag och bebisen mår så bra, men rutinerna här är att förstföderskor stannar natten för att kontrollera att amningen kommer igång.

Så det var vår story. :) ska bli spännande att följa er andra i tråden nu.