Oärlig och fuskande sambo

Hej!

Jag och min sambo har stora problem pga att vi ser så olika på ärlighet och utnyttjande. Det skapar mycket konflikter i vår relation, mest för att jag känner mig som en "medbrottsling" för att jag vet om saker, jag tycker inte att det är ok och försöker diskutera med honom men han vägrar diskutera. Han tycker allt han gör är bra och fantastiskt och att jag är slösaktig och obrydd.

Min sambo har bra jobb och hög lön och så även jag. Han tjänar ca 60000:-/mån. Det började med småsaker, som att han alltid skulle sno toarullar på hotell (inte ta med EN rulle utan 5-6!) , sen ska det snos tofflor och morgonrockar, champagnekylare, glas, koppar, ja lite av det mesta.

När jag påpekar att vi har råd att köpa eget toapapper så kommer nån gliring att "jaja kan ju du säga, jag betalar ju". Jag tjänar "bara" 40000:-/mån så han betalar mer än jag.

När vi åkt på semester har han sjukanmält sig för att ha sjuklön och inte slösa på semesterdagarna. I höstas kombinerade han en arbetsresa med ett uppdrag för en förening han är ordförande i (och som även jag är med i). Han tog ut dubbla reseersättningar genom att fuska med flygbokningar. (Boka ett flyg, få kvitto på bokning och betalning, sedan avboka inom ett dygn och boka ny resa) På så sätt lämnade han originalkvitton både till jobbet och föreningen. Biljetten han avbokar blir ju pengar rätt ner i fickan. Det var inte första gången han gjorde det heller, han gör sånt här hela tiden, säkert mycket mer än jag vet om. I fallet i höstas var jag med på resan, från föreningen, tillsammans med honom. Men så fick jag veta att han gör sådär och känner mig medskyldig eftersom jag sitter i föreningens styrelse själv.

Vi bråkar mycket om ekonomi och ärlighet. Jag säger till honom att jag inte tycker det finns nån anledning att göra så, att han ska vara medveten om att det är skäl för uppsägning. Han svarar bara att han inte bryr sig.

Det jag skulle vilja är att nån kom på honom, lite lagom, så han faktiskt fick en tankeställare och slutade.

Jag skulle ju kunna berätta om detta för föreningen osv, men på nåt sätt vill jag att det ska komma från honom.

Vad ska man göra?

Intressant att en del inte tycker det är fel.

Visst, både arbetsgivare och föreningen är var för sig villiga att stå för utgiften för resan. Hade uppdragen legat med någon veckas mellanrum så hade det ju faktiskt blivit två resor, och utgifter för båda parter.
Nu låg det anslutande dagar och därför behövs inte två resor utan en. Dvs att jobbet eller föreningen sparar in på den andres bekostnad. Kanske borde man fråga ansvariga inför en sådan situation?

Att föreningen åker snålskjuts på resa som jobbet betalar kanske inte är jättebra, MEN det är iaf mer fel att fuska med biljetterna och stoppa pengar i egen ficka. Jag kan inte tycka annat.

Men det är intressant att höra hur ni andra tycker det är ok.

Jag och sambon hade faktiskt diskussion kring en ny liknande situation häromsistens.
Han skulle resa i jobbet, jag skulle resa privat. Han var ledig dagarna innan jobb på annan ort och vi skulle åka ihop på de lediga dagarna.
Han hittade bra resor mm och jag tänkte inget konstigt, tills precis innan vi skulle boka och han sa att eftersom han inte visste hur vi skulle åka så hade han bokat en tor biljett till sig själv på jobbdagen och avbokat den. Och då tyckte han det var bra för den avbokade biljetten var dyrare än de som vi faktiskt skulle flyga för.
Jag sa ifrån på skarpen och han försvarade sig med att det fanns ju inget annat sätt att göra och bla bla. Jag sa att arbetsgivare (min iaf) har aldrig haft något emot att man åker en dag tidigare på sin lediga dag så länge det inte blir en merkostnad.
Så efter en stunds gräl ringde han faktiskt sin ekonom och frågade. Jodå det var ok att åka en dag tidigare.
Bra tänkte jag. Men vad hände? Han blev jättesur på mig för att jag tvingat honom ringa. Det hade varit bättre att fuska sa han, då hade han inte gjort nåt väsen av sig, medans nu sjönk hans status i företaget.
Jag hävdade att det kan väl vara tvärtom, att de faktiskt tycker det är bra att han kollar av och visar att han vill göra rätt.
Men som sagt, sur på mig blev han och är övertygad om att det var skadligt för hans karriär.

Människor kan verkligen se på saker olika.

Och ja, jag inser att jag om inget drastiskt händer så måste jag lämna honom. För det är mycket kring sånt här som visar på helt olika värderingar. Just nu är jag inställd på att lämna, MEN jag tror det bästa för mig är att vara riktigt genomtänkt och inte göra något i hast. Måste tänka igenom konsekvenser på olika sätt.

När jag skriver reseräkningar på jobbet att jag åkt med bil från A till B antal km så skriver jag under längst ner att jag med heder och samvete intygar att uppgifterna är korrekta. Står faktiskt så på blanketten.
Att lämna in en flygbiljett för en resa som man inte varit på är ju inte på heder och samvete korrekt. Han säger ju att han åkt på ett visst plan en viss tid och det har kostat en viss summa pengar som han nu vill ha.
I själva verket sitter han inte på planet utan har sitter och dricker drinkar i en stad som han kom till några dagar tidigare med en billigare biljett.

Hur kan det inte vara fel??