BF april 2018

Hej!

Jag är 28 år och har en son på snart 6 år (2011).

Jag fick ett utomkvedes förra året och det var verkligen traumatiskt. Fick operera bort min högra äggledare.

Nu har jag plussat för två veckor sedan och är ungefär i v. 6 nu. Var hos läkaren förra veckan och kollade men hon såg bara min hinnsäck. Tog hcgtest då också och den låg på 505 vilket jag tyckte va aningen lågt, men tydligen kan man ligga väldigt olika.

Ska tillbaka imorgon för undersökning igen och ett test till så får hoppas hon kan hitta något litet då.

Det är så oroligt jobbigt när man så gärna vill att det ska gå vägen men så orolig efter vad som hände förra året.

Symptomenkan verkligen vara starka i smärta ibland i magen på olika ställen men sedan går det över osv så jag hoppas det är normalt.

Hej!

Jag är 28 år och har en son på snart 6 år (2011).

Jag fick ett utomkvedes förra året och det var verkligen traumatiskt. Fick operera bort min högra äggledare.

Nu har jag plussat för två veckor sedan och är ungefär i v. 6 nu. Var hos läkaren förra veckan och kollade men hon såg bara min hinnsäck. Tog hcgtest då också och den låg på 505 vilket jag tyckte va aningen lågt, men tydligen kan man ligga väldigt olika.

Ska tillbaka imorgon för undersökning igen och ett test till så får hoppas hon kan hitta något litet då.

Det är så oroligt jobbigt när man så gärna vill att det ska gå vägen men så orolig efter vad som hände förra året.

Symptomenkan verkligen vara starka i smärta ibland i magen på olika ställen men sedan går det över osv så jag hoppas det är normalt.

Känns det lite som mensvärk?

Jag har inget molande just nu, igår hade jag ganska mycket. Idag känns det inte alls men på kvällen så brukar jag bli uppblåst och svullen. Och hungrig varje timme typ ????

När tänker alla berätta för nära och kära? Och för chefen?

Vi ville dela lyckan med våra familjer samma dag så vi gjorde speciella saker till var och en för att få reda på vår graviditet. Händer något så kommer vi ändå behöva våra familjers stöd.. Vi står våra familjer väldigt nära också så kändes som det enda rätta för oss.. Vi ska på ett tidigt ul redan i v8 och tänker då gå ut till våra närmsta vänner eftersom missfallsrisken minskar till nästan som efter v12 om vi hör lilla hjärtat<3. Sedan efter Kubtest(v11-14) eller RUL går vi mer utanför till bekanta, skola/jobb tror jag är planen :)

Har inte haft mensvärk innan så kan inte riktigt jämföra med det. Men molande är det nästan hela tiden. Idag har jag varit hungrig och svagt illamående samtidigt... o så trött.

Jag har berättat för min mamma o en nära vän, annars ligger jag lågt ett tag. Är föräldraledig till februari så berättar nog för chefen i höst att jag blir kvar hemma. :)

Jag berättade för min mamma idag :) Vecka 5 nu, 4+0.

Vi var och åt lunch tillsammans på ett kinaställe. Jag gick runt i mina egna tankar runt buffébordet och tänkte väl inte så mycket på vad jag tog. När vi satte oss insåg jag att jag lagt på sushi! Är inte superinsatt ännu på vad man får och inte får äta men sushi har jag för mig att man ska vara försiktig med. Jag brast ut i skratt och berättade. Hon blev jätteglad och började gråta. Kändes ändå helt rätt att berätta för henne såhär tidigt. Min fina mamma!

Jag beställde hem böcker till våra föräldrar som heter mormors bok: minnen till mitt barnbarn. Alla ska få varsinn, finns för både mor och farföräldrar :) till min syster ska jag göra en korg med bra att ha saker hemma när jag och bebisen kommer å hälsar på :) sambons bror kommer nog få en napp där det står världens bästa farbror :) vi kommer nog berätta om en vecka för familjen :) chefen och vänner berättar jag nog nån gång efter vecka 12

Åh mysigt!!

Ja jag tänker likadant att jag vill berätta om något skulle hända. Men är inte riktigt redo att säga till min familj än, och så vill jag berätta tillsammans med min sambo och han är nu bortrest 1,5 vecka.

Hur kommer det sig att ni ska på ul så tidigt? Bara nyfiken :)

Minskar riskerna efter v8 redan menar du?

Chansen för att allt går hela vägen ökar när hjärtat börjar slå. Så det är det som menas. Men får man inget ul får man inte veta det utan får lita på sig själv och sin kropp.

Förra gången fick vi göra många tidigs ul pga flera års ofrivillig barnlöshet och blödningar under graviditeten. Denna gång ser allt exemplarisk ut så länge (första försöket, inga blödningar än, lagom symtom så att man känner sig påmind men där vardagen inte påverkas mm) så det kan bli betydligt svårare att övertala bm om att skicka remiss.

Jag har dock en cysta på ena äggstocken och den har växt på sistone så jag kanske ska ringa min gyn och be om att få komma in på ul för att se hur stor den är nu när graviditeten börjat och så får jag se något mer "på köpet"? Klart värt ett försök i alla fall.