Inlägg från: Utvandraren2 |Visa alla inlägg
  • Utvandraren2

    Bf juni 2018

    Krocki1 skrev 2018-02-03 09:08:37 följande:

    Jag tror jag har fått influensan. Snyft!

    Vi åkte till fjällen förra söndagen kom hem i torsdags kväll. Jag har varit sjuk sen tisdagsmorse, feber, ligger runt 38 hela tiden, när jag har feber så gör det så ont i kroppen att det är helt sjukt. Första dagen hade jag så ont i skelettet att jag grät.

    Har hosta, och världens snuva. När ska det vända? Börjar jobba på måndag och har så sjukt mycket att göra när jag kommer tillbaka. Måste bara bli frisk!

    Någon som har något tips på att bli frisk fortare?


    Usch, krya på dig! Jag vaknade med snuva och halsont i måndags. Gick till jobbet men blev värre så gick hem och sov. Trodde det var kört, men när jag vaknade i tisdags var förkylningen som bortblåst!

    Mitt bästa tips är kraftig överdosering av sömn. Kör jag alltid och fungerar ofta. Ligga i sängen med nerdragna rullgardiner hela dagen. Ja, man får ont i huvudet av att sova för mkt, men när jag gör det blir jag fortare frisk. När jag har något jätteviktigt möte på jobbet och går dit på alvedon och nässpray, blir jag alltid sjuk längre.
  • Utvandraren2
    5plus skrev 2018-02-02 00:24:26 följande:

    Hoppar gärna in här!

    Har gått väldigt länge utan att veta om att jag varit gravid, dock velat bli det länge!

    Haft problem med mens och ägglossning men idag visade rul en flicka med BF 22 juni.

    Kan inte vara mer chockad och glad samtidigt!


    Oj, vilken överraskning! Så roligt! :D
  • Utvandraren2

    Jag var på rul i onsdags. En väldigt livlig liten tjej som poserade snällt så vi fick jättebra bilder sa BM. När jag såg sparkarna på skärmen insåg jag att det jag trott varit gaser i magen var ju sparkar! Nu är det fullt dansparty i magen efter varje måltid. Så mysigt! Kul att magen har kommit fram lite senaste dagarna nu, brukar lägga handen på den så fort jag vaknar. Var tvungen att köpa mammabyxor nu, nu är tom de största jeansen för tajta.

  • Utvandraren2
    wibblywobbly skrev 2018-01-31 09:17:52 följande:

    Nu har vi fått reda på att vi väntar en flicka, men de pojknamn jag verkligen fastnade för var:

    Ragnar, Frej, Natanael, Lukas, Alve, Eskil, Sölve, Atle, Arvid.. :) Hoppas något kan inspirera litegrann i all fall!


    Så kul att läsa att flera funderar på Alve! Vi ska få en tjej och Alva är än så länge överst på listan! Bor ju i Norge, så namnet ska funka på svenska, norska och engelska.
  • Utvandraren2
    SofieJ skrev 2018-02-03 22:39:24 följande:

    Min sambo är intresserad av barnets utveckling och vill gärna känna på magen varje dag. Han har varit med på inskrivningen och två ultraljud. Däremot tar han inte jättemycket initiativ till vad som ska inhandlas eller planeras, men det är "min bit" i de flesta delarna av vårt liv. Han vill dock gärna höra vad jag kommit fram till och så, så han är inte ointresserad, bara inte särskilt drivande. Han var minst lika sugen på barn som jag var så det är jätteskönt att vi är två i detta!

    Han är också väldigt förstående och tålmodig med att jag mått skit hela graviditeten. Det betyder jättemycket för mig, för det är jobbigt redan som det är att inte orka göra något i hemmet utan bara vara halvt handikappad. Han har inte klagat en enda gång. Bara sagt vid ett par tillfällen att jag skulle behöva en dusch och det har han haft helt rätt i, hahaha.

    Själv då? :)


    Samma här! Som om jag skrivit det själv!
  • Utvandraren2
    Workingmom skrev 2018-02-04 08:20:10 följande:

    Med min fd sambo var det knappt något engagemang alls. Inte innan barnen kom och inte efter. Tänkte inte så mycket på det då.

    Men nu är det en helt annan grej, (med ny man) han ser mig på ett helt annan sätt. Köper grejer, eller säger KÖP! Om jag hittar något Han tar på mig ofta, inte bara magen, hela mig. Något som jag tycker är viktigt är att man bekräftar varandra i upp och nedgångar. Att få höra att man är sexig trots en växande mage kan man inte få nog av

    Idag ska vi köpa en vagga på hjul, så den lätt kan styras mellan oss i sovrummet om nätterna.

    Det var 7 år sedan sist jag hade en liten bebis i huset. Fick första barnet när jag var 23. Vilken skillnad att vänta barn vid 34!! Känner mig trygg och redo inför detta till 100%


    Jag är också 34, men det är mitt första barn. Jag är förvånad hur klar för detta jag känner mig. Tror att jag varit mer osäker på allt om vi blivit gravida tidigare. Nu kan jag inte bry mig mindre om bristningar, hängbröst, stökigt och smutsigt hem etc. :)

    Visst är det viktigt att man bekräftar varandra. Jag säger till honom att jag tycker det är så spännande att gå runt med något med hans gener i magen. Han rör på mig ofta, inte bara på magen och får mig att känna mig jättefin. Han säger att han tycker att jag är mer sexig än någonsin tidigare nu. Och när jag säger att han bara säger det för att vara snäll, så förnekar han det. Så får väl tro honom då! ;)
  • Utvandraren2

    Jag tror att det ännu är såpass tidigt i graviditeten att det är inget konstigt om papporna verkar lite ointresserade. Vi mammor går ju liksom runt och tänker *bebis* 24/7. Iallafall gör jag det. Jag tror att jag hade haft mkt svårare att relatera till det om jag var pappa.

    Kom nyss hem med en påse begagnade bebiskläder jag varit och köpt. La upp allt fint på köksbordet och ropade på pappan. Han kom och hummade, petade på kläderna, tog på min mage och sa att du tänker verkligen på bebis all vaken tid nu va? Det duger med engagemang för mig! (Han håller på att jobba som en galning nu för att få byggt ett badrum nu så jag kan få ta ett bad) Vi är nästan i mål med husrenoveringen. Är liksom det där badrummet som saknades då... kan ju vara bra att ha i juni. ;)

  • Utvandraren2

    Gick rätt in i det fristående elementet när jag skulle upp och kissa i förrgår natt. Hade glömt att jag flyttat på det.

    Förstod att ngt var fel för det gjorde så ont i tån. Nageln sprack och började blöda. Har inte blivit bättre, och kan inte böja tån, så verkar vara brutet. Ska till doktorn imorgon och få den undersökt. Så blir nog extra mycket soffasittande framöver! :(

    Har aldrig brutit ngt i hela mitt liv, och så lyckas jag nu! Typiskt!

  • Utvandraren2
    SofieJ skrev 2018-02-16 16:24:20 följande:

    Stackare! :( Hur gick det hos doktorn? Var den bruten?


    Nej, som tur var inte! Det är en kraftig stukning. Kommer att förlora nageln bara. Puh!
  • Utvandraren2
    Småstadstjej skrev 2018-02-22 11:40:59 följande:

    Känner till en viss del igen mig. Överlycklig men får inte in att jag är gravid. Är i v 23, moderkakan i framvägg så inte känt av några sparkar. Kan känna lite ibland, som man lika gärna kan skylla tarmarna på.. Dum som man är. Inte köpt något än.. Känns konstigt att handla. Börjar dippa psykiskt nu. Alla verkar mer lyckliga över bebis än jag, men jag är lycklig. Vi har försökt i 5 år. Men tror det har med att jag inte haft några symptom alls och ännu inte känner sparkar. Blir bara rundare om magen :)


    Det är 100% säkert att det är bebisen du känner! Jag inbillade mig också att det var tarmarna, ända tills jag fick se en spark på ul. Då fick jag se med egna ögon att det var bebisen.

    Tror att det är väldigt individuellt hur man mår psykiskt. Jag, som inte trodde att jag ville ha barn, har gått helt in i bebisbubblan med full kraft. Det trodde jag aldrig. Min väninna som är lika långt som jag verkar ta det lite mer sansat.
Svar på tråden Bf juni 2018