Bf juni 2018
Hej ????
Hittade ingen tråd för bf juni 2018. Är nog ute ganska tidigt oxå :)
Jag plussade i onsdags på bim -4 så har Bim på söndag:)
Har iaf Bf beräknat till 3 juni nu.
Finns de fler där ute får ni gärna hänga här :)
-
-
Svar på tråden Bf juni 2018
-
SofieJ skrev 2018-02-21 20:21:55 följande:
Åh härligt att läsa era uppdateringar!
Jag mår fortfarande väldigt illa och är sängliggande. Hade dock tre bra dagar förra veckan som gav mig lite ny energi! Bebben han sparkar hejvilt dagarna igenom och det hjälper också till för att hålla humöret uppe.
Har också GBS och fick UVI häromveckan. Det resulterade i att jag började få en hel del sammandragningar och jag blev lite orolig, men så snart antibiotikan började verka så lugnade det ner sig.
I snart en månad har jag varit fri från min fjällros (pityriasis rosea) som hade kliat så ini helvete under ca 5v tid. Hade aldrig ens hört talas om det förut!
Någon annan som åkt på några konstiga åkommor under graviditeten?
Jag mådde väldigt illa, kräktes massor och blev sjukskriven lite över en månad i December.. Men nu har illamåendet tack och lov släppt! Dock fick jag problem med att det började klia och blev torr i underlivet, jag som aldrig haft det problemet fick först panik innan jag pratat med min barnmorska som förklarade att det förmodligen var svamp, att det var milt - och väldigt vanligt under graviditet. En dosering mot skiten, och det hjälpte.. :)
Är dock många smågrejer jag haft och som efter lite googling verkar vara normalt.. Men man har bara inte hört talats om det innan man blev gravid. Tex, hur vanligt det är med restless legs/benkrypningar, när man helt från ingenstans får vad som ser ut som tonårsacne m.m.. :P
-
Jag är i v 26 nu och har förutom en superförkylning och efterdyningarna av en skada i högerbenet (som känns av både i benet och nu i samma sidas bäcken - mest troligt fått en förskjutning) som blev i augusti förra året, inte haft några större besvär (än så länge *pepparpeppar*). Känner mig otroligt skonad och är så himla tacksam för det!
Däremot är jag väldigt påverkad rent allmänt i måendet psykiskt. Jag känner mig nedstämd och likgiltig till graviditeten eller ja, ska vi vara krassa så är det nog till det mesta. Även om jag i grund och botten är överlycklig(!) till graviditeten, så har jag svårt att glädjas och "dras med" i hela gravidresan och känner mig väldigt o-gravid i jämförelse med hur de flesta andra gravida är.
- När bebis sparkar och rör sig i magen så kan jag känna - ligg still och när han inte rör sig så vill jag att han ska röra sig. (detta har dock blivit bättre)
- Behöver och vill inhandla saker och kläder och grotta ner mig i allting, men samtidigt så känner jag att "jag är ju inte gravid, så det behövs inte".
Mycket konstigt och påfrestande att vara så motsägelsefull hela tiden... Ger en otroligt dåligt samvete och många funderingar över varför.
Jag har retat mig på så otroligt på att jag gått upp 4 kilo, hallå, det är ju egentligen ingenting på 26 veckor?!! Men hjärnan verkar inte förstå det. Kan ha att göra med att 3 kilo kom inom loppet av 5 veckor kanske, med start vid superförkylningen och man redan då var nedstämd för att man var sjuk.. Haha!
-
Känner till en viss del igen mig. Överlycklig men får inte in att jag är gravid. Är i v 23, moderkakan i framvägg så inte känt av några sparkar. Kan känna lite ibland, som man lika gärna kan skylla tarmarna på.. Dum som man är. Inte köpt något än.. Känns konstigt att handla. Börjar dippa psykiskt nu. Alla verkar mer lyckliga över bebis än jag, men jag är lycklig. Vi har försökt i 5 år. Men tror det har med att jag inte haft några symptom alls och ännu inte känner sparkar. Blir bara rundare om magen :)beme skrev 2018-02-22 11:20:23 följande:
Jag är i v 26 nu och har förutom en superförkylning och efterdyningarna av en skada i högerbenet (som känns av både i benet och nu i samma sidas bäcken - mest troligt fått en förskjutning) som blev i augusti förra året, inte haft några större besvär (än så länge *pepparpeppar*). Känner mig otroligt skonad och är så himla tacksam för det!
Däremot är jag väldigt påverkad rent allmänt i måendet psykiskt. Jag känner mig nedstämd och likgiltig till graviditeten eller ja, ska vi vara krassa så är det nog till det mesta. Även om jag i grund och botten är överlycklig(!) till graviditeten, så har jag svårt att glädjas och "dras med" i hela gravidresan och känner mig väldigt o-gravid i jämförelse med hur de flesta andra gravida är.
- När bebis sparkar och rör sig i magen så kan jag känna - ligg still och när han inte rör sig så vill jag att han ska röra sig. (detta har dock blivit bättre)
- Behöver och vill inhandla saker och kläder och grotta ner mig i allting, men samtidigt så känner jag att "jag är ju inte gravid, så det behövs inte".
Mycket konstigt och påfrestande att vara så motsägelsefull hela tiden... Ger en otroligt dåligt samvete och många funderingar över varför.
Jag har retat mig på så otroligt på att jag gått upp 4 kilo, hallå, det är ju egentligen ingenting på 26 veckor?!! Men hjärnan verkar inte förstå det. Kan ha att göra med att 3 kilo kom inom loppet av 5 veckor kanske, med start vid superförkylningen och man redan då var nedstämd för att man var sjuk.. Haha!
-
Jag smorde en del, men det hjälpte ändå inte direkt. Vill bara att han ska komma ut nu så att jag kan få tillbaka ett liv! :PFreya18 skrev 2018-02-22 00:46:37 följande:
Jag läste på om GBS och blev super nojig.. men nu försöker jag släppa oron och ta en dag i taget. Allt löser sig. :) Jag har som tur är inte känt av några starka sammandragningar nu. Kände det sist för några veckor sen.
Inte kul med fjällros.. Jag hade blivit galen om jag hade känt kli i flera veckor och så finns det ingen direkt behandling mot det heller. Fick du smörja mycket? Tänk vad vi gravida får gå igenom och i slutändan är det ju ändå så värt det!
-
Haha nej precis, och även om det är "vanligt" så tror man ju inte att man ska brottas med en massa olika grejer på en gång! Som tur är verkar det som om man glömmer bort alla dessa besvär så snart ungen ploppar ut. Annars hade väl ingen skaffat mer än en ^^wibblywobbly skrev 2018-02-22 08:58:58 följande:
Jag mådde väldigt illa, kräktes massor och blev sjukskriven lite över en månad i December.. Men nu har illamåendet tack och lov släppt! Dock fick jag problem med att det började klia och blev torr i underlivet, jag som aldrig haft det problemet fick först panik innan jag pratat med min barnmorska som förklarade att det förmodligen var svamp, att det var milt - och väldigt vanligt under graviditet. En dosering mot skiten, och det hjälpte.. :)
Är dock många smågrejer jag haft och som efter lite googling verkar vara normalt.. Men man har bara inte hört talats om det innan man blev gravid. Tex, hur vanligt det är med restless legs/benkrypningar, när man helt från ingenstans får vad som ser ut som tonårsacne m.m.. :P
-
Det är 100% säkert att det är bebisen du känner! Jag inbillade mig också att det var tarmarna, ända tills jag fick se en spark på ul. Då fick jag se med egna ögon att det var bebisen.Småstadstjej skrev 2018-02-22 11:40:59 följande:
Känner till en viss del igen mig. Överlycklig men får inte in att jag är gravid. Är i v 23, moderkakan i framvägg så inte känt av några sparkar. Kan känna lite ibland, som man lika gärna kan skylla tarmarna på.. Dum som man är. Inte köpt något än.. Känns konstigt att handla. Börjar dippa psykiskt nu. Alla verkar mer lyckliga över bebis än jag, men jag är lycklig. Vi har försökt i 5 år. Men tror det har med att jag inte haft några symptom alls och ännu inte känner sparkar. Blir bara rundare om magen :)
Tror att det är väldigt individuellt hur man mår psykiskt. Jag, som inte trodde att jag ville ha barn, har gått helt in i bebisbubblan med full kraft. Det trodde jag aldrig. Min väninna som är lika långt som jag verkar ta det lite mer sansat. -
Har ni haft en stadig ökning av vikten? Jag vet inte om jag ökar för snabbt eller inte? Vet inte vad som är "normalt". Står så olika när man Googlar efter info.
Nu när mina socker-cravings kickade igång så gick jag upp nåt kilo lite snabbare. Men nu har jag ätit bönsallad och massa avokado med keso för att kompensera! Haha.
-
[quote=78496770][quote-nick]Freya18 skrev 2018-02-23 20:39:25 följande:[/quote-nick]Har ni haft en stadig ökning av vikten? Jag vet inte om jag ökar för snabbt eller inte? Vet inte vad som är "normalt". Står så olika när man Googlar efter info.
Nu när mina socker-cravings kickade igång så gick jag upp nåt kilo lite snabbare. Men nu har jag ätit bönsallad och massa avokado med keso för att kompensera! Haha.
Jag är nog på 10 kilo plus jag med. Önskar att jag orkade promenera mera men det är så kallt och jag jobbar nästan 10 timmar per dag numera gör att hinna klart innan bebis kommer -
Jag har tydligen också socker cravings under mina graviditeter, samma förra gången.. Inte så nöjd över det! Började på ca 49 och vägde nästan 57 förra veckan, så 8 kg upp i vecka 23. Gick upp nästan 20 förra gången, så hoppas det inte blir mer än det iallafall :S
-
Gick upp 16 med 1:a (slutade med godis då jag blev gravid, typ som att sluta röka)Moorii skrev 2018-02-24 07:18:06 följande:
Jag har tydligen också socker cravings under mina graviditeter, samma förra gången.. Inte så nöjd över det! Började på ca 49 och vägde nästan 57 förra veckan, så 8 kg upp i vecka 23. Gick upp nästan 20 förra gången, så hoppas det inte blir mer än det iallafall :S
28 kg med 2:a (sket i allt, dessutom var det en snuskigt varm sommar)
3:e minns jag inte..
Men har bestämt att inte gå upp så mycket denna gång, det är onödigt.
Dock äter jag säkert godis varje dag. Men har slutat med kvällsfika då jag lix går isäng så tidigt