Bf juli 2018
JohannaN2015 skrev 2017-12-03 20:29:56 följande:
Alltså tjejer!! Jag har fått sån kula redan nu!!! Är i vecka 8, första barnet.. är det ens normalt att få sån kula aå tidigt? Spyr som en galning och mår SÅÅÅ illa...
Inlägg från: Iowhannah
|
-
Som de andra skrev så tror jag att det är svullna tarmar. Min mage ser också ut så där (om inte ännu större) på kvällarna. Nu ligger jag i sängen och är i v 20 känns det som :P
-
Jag har också svårt att få fram det jag vill ha sagt, men i mitt fall är det mer för att jag är tankspridd och helt enkelt glömmer bort. Mitt tips till dig är att skriva ner allt du funderar över, jag tror att de flesta barnmorskor är vana vid att blivande föräldrar har en lista med saker de undrar/vill få fram. Ta med din sambo till bm så kan han stötta dig (han har säkert en hel del egna frågor också).Erhaam skrev 2017-12-04 00:43:12 följande:
Jag tror minsann jag hoppar in här. :)
Väntar mitt första barn, och har inte berättat för familjen än. Utan bara för min sambo och bästa vän, så har inte många att prata med ännu.
Kan vara skönt att läsa andras situationer tänkte jag, man känner ju igen sig i vissa fall. Men just nu känner jag bara ren skräck för det mesta. Är till och med nervös för hälsokontroll och inskrivning vid barnmorskan, då jag är så blyg och har socialfobi. Svårt att få fram det jag vill ha sagt i nervösa stela situationer, nån som är lika?
-
Vilken vecka är du i nu?grästuva skrev 2017-12-04 06:21:05 följande:
Jag mår mest illa på kvällarna. Dagtid har jag inte så mycket illamående men blir äcklad av allt i matväg, sån där olustkänsla.
För två veckor sedan ville jag havkycklingfile och ris varje kväll, nu kan jag inte tänka mig att äta det ;-D nu är det kokt potatis och ketchup istället.
Jag älskar julmat men nu får varenda bild av jultallrikar mig att tappa aptiten helt, hoppas det ändrar sig fram till jul.
Din beskrivning stämmer ganska bra in på mig, fast tvärtom. Jag kan vara illamående typ hela dagen och sen på kvällen, lagom till läggdags, bli JÄTTEhungrig! Vilket såklart har lett till att jag sover himla dåligt nu för tiden :/ Dessutom blir jag kissnödig strax innan jag ska somna (och då menar jag väldigt kissnödig, trots att det inte ens gått en halvtimme sedan jag var på toa).
I jul ska jag vara ledig fyra dagar i rad, då ska jag verkligen passa på att sova så mycket jag kan! -
Jag är i v 8+6 enligt sista mens. Ska på inskrivning på onsdag :)grästuva skrev 2017-12-04 07:06:38 följande:
Jag är i v.6+1 enligt senaste mens. Plussade i v.3+0.
Är inte extra kissenödig ännu, det brukar komma senare för mig
Känner mig inte så där jättegravid mer än stundvis och har nog lite svårt att ta in det ännu.
Ska till mvc imorgon för första mötet så kanske blir det verkligare sen.
Vilken vecka är du i?
Jag känner mig inte heller jättegravid hela tiden. Vissa dagar mår jag som vanligt och andra dagar mår jag jättedåligt. Ska bli skönt att komma ur första trimestern! -
Jag har det så himla jobbigt nu! Enligt appar så är v 9-10 bland de värsta, hormonmässigt sett, och det känns! Jag är ständigt svullen och illamående och så sjukt trött (eftersom jag dessutom sover dåligt). Jag känner att jag borde äta, för då mår jag lite bättre, men jag är inte sugen på nånting och det mesta gör mig bara äcklad :/
Just nu önskar jag bara att både sambon och jag skulle ha semester eller nåt så jag kunde slippa tänka på jobb och barn och allt. -
Åh nej :( Jag beklagar verkligen! Skönt att ni har ett barn redan, det gör det lite lättare att gå igenom såna saker <3LitenMommy skrev 2017-12-04 21:41:20 följande:
Jag hoppar ur tråden för att jag fick missfall i vecka 8+6. Mår faktiskt bra efter omständigheterna.
Skulle ha varit vårt andra barn.
Önskar er verkligen lycka till allihopa och ha en jättefin graviditet och all lycka på förlossningen sen! Att vänta barn är det bästa som kan hända en kvinna! LYCKA TILL
-
Jag gick in i v 10 i dag och har fortfarande inte fattat att jag är gravid.CarroH skrev 2017-12-05 09:42:20 följande:
Jag plussade för två veckor sen. Är enligt appen beräknat till slutet av juli. Kan fortfarande inte tro det är sant. Ändå tog jag två test.
Med sonen tog det typ till v 38 innan jag insåg att vi faktiskt skulle ha barn, att det inte skulle ta slut iom förlossningen. -
I går var jag på inskrivning på mvc men det blev inget av att försöka lyssna på hjärtat (förmodligen mest för att det egentligen inte var bokat för inskrivning, bara hälsosamtal, men vi lyckades gå igenom allt ändå).
Pga tidigare förlossningsdepression, och en rädsla för graviditets- eller förlossningsdepression igen, så håller de lite extra koll på mig och jag kommer få göra fler besök hos bm än annars.
Vi kunde tyvärr inte heller boka tid för ultraljud för KUB, tydligen är det många som är gravida nu, så hon skulle höra av sig till mig när det finns en tid ledig. Jag hoppas verkligen att det blir innan jul! -
Hoppas verkligen att det inte är nåt fel! Förhoppningsvis rör det sig bara om känsliga slemhinnor :)Zarina skrev 2017-12-07 11:18:22 följande:
Lite brunt på pappret idag, vecka 7+5.... Brukar inte ha så i mina lyckade graviditeter, känns sådär... Ska som tur till mvc imorgon och kolla om vi ser hjärtat slå.
-
Jag känner inte heller hur livmodern växer längre (också v 9+3). Jag antar att det är ditt första barn, efter vad du skriver, och med första så började det inte synas nåt på mig förrän typ v 16. Inte förrän v 12/13 har livmodern växt såpass att den kommit upp ovanför blygdbenet(?) så om jag vore du skulle jag inte räkna med att det skulle synas förrän tidigast då.marol skrev 2017-12-07 22:51:32 följande:
Gah. Lite neggo ventilation och frustration. Vet inte hur man "ska"/kan känna sig som gravid, men ändå känner jag mig inte gravid (?) - konstig ekvation... Hade verkligen förväntat mig att känna mer och att det skulle synas mer, som någon form av bekräftelse. Att jag inte är illamående, trött eller så är lugnt, men vill liksom känna livmodern mer, att den växer, känna någon skillnad att den blir större, hehe. Eller åtminstone börja synas lite längst ned på magen i vecka 9+3... Har inskrivning 20/12, vet inte om de skulle kunna kika då/lyssna om jag beskriver oro eller om jag måste vänta till 3/1. Sån skräck det vore om de sa att den lilla dött några veckor tidigare... Önskar jag bara kunde go with the flow lite och koppla av. "Det blir som det blir", inget jag kan göra åt.
Med andra barnet så är det helt annorlunda däremot! Första gången så går man och väntar på att det ska synas, andra gången är det mer ?hur ska jag lyckas dölja det här?!?. Jag ser ut att vara betydligt längre gången än jag är. I förrgår vågade första kollegan lite försynt fråga om det var så att jag redan var gravid (han hade först frågat om vi hade planerat nåt mer barn).