Någon mer som ruvar?
Hoppas att det finns någon mer som ruvar och vill följas åt!
Vilken dag ruvar ni på?
Känner ni något?
Hur många celler har era/ert ägg?
Hoppas att det finns någon mer som ruvar och vill följas åt!
Vilken dag ruvar ni på?
Känner ni något?
Hur många celler har era/ert ägg?
Ja ålders stressen känner jag också som är värst att man då inte kan riktigt ta paus för attt det inte finns tid att pausa även om man skulle behöva det. Jag vart jätte deppig efter vårat misslyckade försök , inget till frysen och efter det andra blev avbrutet så kändes allt verkligen skit o tänkte att nu skiter jag i det här! Men vi hade tur denna gång och det blev till frysen vilket gör att man kan andas ut lite. Vad jag menar är att man ska inte ge upp, det kommer att gå en dag <3
Hur ledsen kan man bli? Så klart blev det ett minus! Jag vet inte hur och vad man ska göra. Jag vägrar acceptera att vi inte ska få lyckas. :?-(
Grattis och lycka till, till er som är gravida!
Tack så mycket för gratulationerna! Känns sjukt, är så lycklig. Hoppas verkligen att alla här lyckas! Kanske är en tur-tråd trots allt :D
Hur har det gått för dig? Har du gjort något mer test? :)
Hur känns det i dag? :) har du några symptom?
Nojjar mig att det inte går som det ska så har tagit en till test i morse för att se om strecket blivit starkare men vet inte om blev klokare...
Det är starkare, tillåt dig själv att må bra och glädjas <3
En sista uppdatering. Har ju haft blödningar sedan i onsdags och tog ett test imorse. Negativt såklart. Kändes nästan skönt att blödningen kom innan så man fick en lite föraning. Hade känts värre för mig att testa negativt och sedan fått vänta på blödningen.
Har mailat kliniken och bett dem återkomma med en plan för att gå vidare efter. Vi har ju, som några andra i den här tråden, åldern mot oss. Men vi har ju bara genomgått ett försök. Och med tanke på att vi fick ut ägg, de blev befruktade och delade sig de skulle (iaf utanför kroppen) så de kunde återförs - då finns det iaf hopp.
Jag var helt nojig under ruvningen, kan bara tänka mig hur jag hade varit om jag fått plus... Särskilt med tanke på att jag för något år sedan fick missfall i v.8. Då blev jag visserligen gravid utan hjälp (med en annan man). Så det låg ju också i bakhuvudet.... Men samtidigt så vet jag ju att jag kan bli gravid. Vi har manlig faktor så vi måste ju köra ICSI
Men nu är det nya tag som gäller.
Kram på er alla och lycka till!
(oavsett om det är i jakten på plus eller att få behålla de små som fäst)