Hej, jag ska om nån månad gå igenom min första förlossning. För att inte bara vara nervös så tänkte jag hitta så mycket positivt som möjligt..förutom den sjäålvklaraste :) ett litet underverk..
Läste i en tidning där folk skickat in roliga historier från deras förlossningar. Är det nån som har nån att dela med sig?:)
Delar med mig av min förlossningsupplevelse men vet inte om det var lika roligt som er andras. =)
Julafton 2010
Värkarna börjar ca 14:00 hemma hos min farmor och farfar där julafton ska firas tillsammans med övrig släkt.
När klockan börjar närma sig 20:00 så har värkarna blivit mycket jobbigare och smärtsammare så vi åker hem.
Klockan närmar sig 01 och jag känner att jag prompt behöver gå på toaletten för att kissa. Väl inne på toan så känner jag hur något slemmigt kommer ur mig och landar rätt i trosan. Står och skakar och känner mig allmänt illamående och kikar ner i trosorna och fattar ingenting. Skriker till sambon som ligger inne i sovrummet och sover att: "Daniel, kom hit! VAD FAN ÄR DET HÄR?! Jag tror att slemproppen har gått!"
Sambon fullkomligt flyger upp ur sängen och kommer in till mig på toaletten och kikar i trosorna och upprepar det jag precis sagt: "JAG TROR ATT SLEMPROPPEN HAR GÅTT... JAG TROR ATT SLEMPROPPEN HAR GÅTT... TRO FAAAN DET! RING FÖRLOSSNINGEN!!!"
Stackarn blev helt panikslagen! :)
Jag lugnar sambon lite och lägger mig i sängen, får en sådan frossa, ligger och skakar som ett litet asplöv och sambon försöker tala med personalen på förlossningen vilket inte går något vidare då han inte kan förmedla vad jag vill ha sagt. Får tala med personalen själv och får veta att vi får komma in om jag inte kan vara hemma längre.
Jag avslutar samtalet med förlossningen och känner ett litet knäpp i magen. Förstår ju direkt att det kan handla om att vattnet går så jag rusar upp ur sängen (så fort har jag aldrig ställt mig upp ur sängen tidigare) och vattnet bara forsar ner längs benen på mig. Nu blir sambon riktigt nervös och börjar springa fram och tillbaka och vet inte riktigt vart han ska ta vägen.
Jag beordrar Daniel att han ska packa färdigt vår bb väska som står i garderoben och väntar. I väskan låg även ett litet block där det stor exakt vad som ytterligare skulle packas ner. Inget märkvärdigt.. bara kameran, mobilladdare och lite sådana saker ;)
Vi lastar in massa handdukar i bilen och kör in till förlossningen, kommer dit runt 01:45 och möts av kvinnan jag hade pratat med i telefonen varpå hon säger " ja du Malin, inte behöver du åka hem inte!". Tycker det kändes riktigt skönt att höra och får byta om till de där snygga nättrosorna och får blöja på mig. Minns att jag står i toarummet i ett undersökningsrum och försöker desperat torka mig torr på fostervatten för att kunna få på mig torra kläder.. haha, inte det lättaste då det bokstavligt talat rann precis hela tiden. Dessutom var vattnet helt grönaktigt då tösen hade bajsat i magen.
Väl inne på förlossningsrummet är jag skitförbannad på narkosläkaren som tar en sådan tid på sig att komma och lägga eda. Fick gång på gång höra av barnmorskorna att han var på intensivvårdsavdelningen men jag svarade att det gav jag fan i, ville ju bara få min bedövning!
Efter nästan 2 timmar kommer till slut narkosläkarn, som jag nu inte var så jätte glad i då jag fått vänta så pass länge. Minns att jag är vansinnigt trött på människan som sätter bedövningen fel inte 1 gång, inte 2 gånger, utan hela 3 gånger! Det var en ung kille varpå jag tänker att det är ju klart jag ska få en jävla student till att sätta eda.. Till slut kickar bedövningen in och jag blir som en helt ny människa, blir genast super trevlig och hälsar på alla i rummet och känner att det här är ju ingenting!
Resten av förlossningen är inget komiskt i sig, var mer skit jobbigt och utdraget. Låg bla helt öppen i 4 jäkla
timmar med krystvärkar utan att ett skit händer.
Mitt under krystarbetet (detta var otroligt utdraget) kommer en sköterska in och frågar mig något och jag svarar helt borta "ja" på vad det nu var hon frågade och helt plötsligt kommer lillsyrran in genom dörren och ställer sig jämte mig i sängen. Kan ju säga att jag blev riktigt paff när jag ser syrran flina åt mig.
Hon jobbade denna dagen på en helt annan avdelning och visste att jag hade åkt in under natten till bb så hon hade gått till förlossningen och ställt denna frågan i receptionen "hej, ursäkta mig, men har ni fått in någon kvinnan inatt?".
Personalen skrattade åt henne och sa att dom hade fått in väldigt många kvinnor denna natt. Hehe =)
Får hålla syrrans hand genom krystarna och märker såklart inte att jag trycker skit hårt på hennes brännsår på handen (måste ju gjort jätte ont på stackarn, men där låg man ju själv i dödsplågor) och syrran vågar inget säga så hon kniper duktigt igen.
Minns när barnmorskorna säger åt mig att: "krysta längre, lääängre, ännu läääängre, sluta inte nu, kryyyyyystaaaa! Nej sluta inte!" Likaså sambon står och skriker samma sak varpå jag blir flyförbannad och vrålar tillbaka " MEN HÅLL KÄFTEN! JAG MÅSTE JU FÖR HELVETE FÅ ANDAS!"
Flickan föds i alla fram till slut och då ber jag Daniel ta fram kameran, som han skulle ha packat ner i bb väskan. Det visar sig att han inte har packat något av det allra viktigaste som stod på listan, men däremot hade han packat ner en kamm...
Kamm - kamera, nästan samma sak!
Delar med mig av min förlossningsupplevelse men vet inte om det var lika roligt som er andras. =)
Julafton 2010
Värkarna börjar ca 14:00 hemma hos min farmor och farfar där julafton ska firas tillsammans med övrig släkt.
När klockan börjar närma sig 20:00 så har värkarna blivit mycket jobbigare och smärtsammare så vi åker hem.
Haha ojdå =) Nej det ska förstås vara 2009! =)
Ska ha barn nu i februari igen, det är väl gravidhjärnan som spökar till det lite ;)
När jag väntade barn nr 1 hade jag otroliga sömnsvårigheter på nätterna, det underlättade inte heller att min man snarkade typ konstant!!! Jag tror att jag "vände" honom ca 3 ggr/tim, men han bara fortsatte snarka, sparkade, väkte honom så när jag gått över BF så var vi nog båda helt slut!! I vecka 40 + 6 gick jag iaf upp för att kissa för typ 4 gången sen sängåendet, upptäcker då att slemproppen gått, glad som en speleman springer jag till sovrummet, väcker mannen och berättar att slemoroppen gått, yrvaket sätter han sig upp, säger, JAG BYTER DEN I MORGON, varpå han lägger sig ner igen och somnar om !!!
Hahahahahaha huvudet lossna! Men guuud jag tror jag döör
Tack för en trevlig läsning en sömnlös natt 
!!!
när jag kommit in till sjukhuset skulle jag fåt byta rum till ett förossningsrum. Dom ville att jag skulle gå den biten så att bebisen kunde sjunka ned mer. Det värsta var bara att det tryckte på utav bara fasen mot rumpen så jag jag gick med min gåvagn och bajsade ner mig hela vägen och grät samtidigt, snacka om ynklig! 
Men nu skrattar jag bara jag tänker på det!. OBS jag hade blöja som tur var för mitt vatten hade precis gått innan..tur.
Jag har nog aldrig bajsat så mycket som jag gjorde dom 16 timmarna av värkar, fattar inte ad allt kom i från. Men dom var så snälla mot mig och tog hand om min skit 