IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Tjorven, vad många bra svar du fått och fina diskussioner om psykoterapi. Jag bor inte i Sthlm, men tror jag har koll på några där, ska kolla det så inboxar jag dig sedan.

MissBoring, usch vad dåligt behandlad du blivit! Så himla tråkigt att et inte finns fler att vända sig till heller...Hoppas du hittar någon väg till bättre kontakter som är bra för dig! Jag säger för övrigt som Tuvalina att det är rätt långt att vänta till efter sommaren, så om det inte känns alldeles övermäktigt med allt runt omkring skulle jag också ha försökt innan sommaren. Kanske kan du skriva plus och minuslistor så du känner efter vad du i längden mår bäst av...

Bengalen, tyckte du om ingefärateet?  

Mamma gås och Sunssed, och ni som är akupunktur kunniga, ska man alltså inte sätta i vecket mellan tummen och pekfingret? Den bm jag går till för fertilitetsakupunktur sätter alltid där, det gjorde hon även efter min ET. Är det någon som vill vara snäll och skriva vilka punkter man alltså inte ska sätta på?

Sunsed, tack så hemskt mycket för den utförliga informationen!!! Jag funderar på att även om man inte är ruvare eller gravid så borde det kunna vara känsligt efter äl om man gör hemmaförsök. Den bm som gör akupunktur i fertilitetshöjande syfte på mig sätter alltid både på den där punkten på handen, den på smalbenet och vid fotknölen, verkar ju inte så himla bra. Imorgon ska jg till henne och jag är precis efter äl, med hemmaförsök, så jag får nog lov att ta upp det med henne. Tack igen för den informationen.

Fjällsippan, åh så glad jag blev för din skull att du fick så bra bemötande! Jag funderade på om ni pratade något om det att du har svårt att gå upp i vikt i förhållande till det med sköldkörtelvärdena. Jag hade även jag 1,7 i höstas (2,0 nu) men tycker att jag stämmer in på en del av de symptom som gäller för hypo2, men just det där med vikten har jag (som du) lite motsatt på.

kikar bara in snabbt från jobbet, men angående att ge akupunktur så verkar det i någon studie ha gett bäst resultat om man gjorde det samma dag eller dagen efter återförandet, då var det större chans till implantering. Minns nu inte var det var jag läste det, men jag har även för mig att det diskuterats här. Hoppas nu jag hinner in här igen och skriva ner de punkter ni sagt var kontraindicerade innan jag ska på min aku idag....

Zin, åh så härligt, min synarela är slut och min gyn skriver bara ut pyttelite i taget av allt, så jag fick springa på apoteket hela tiden vid ivfet senast.

Fjällsippan, tack för info, intressant att han inte tyckte det spelade någon roll med din vikt. Om det inte funkar vår nästa ivf ska jag nog försöka få Levaxin jag med!

Appropå akupunktur igen så var jag hos henne nu och jag frågade henne lite mer, hon hade både västerländsk och TCM utbildning och gick på den linje ni pratade om att det inte fanns evidens för att det skulle kunna orska missfall, så hon satte ofta där ändå, men hon var tillmötesgående så vi tog bort de punkterna och kör utan dem nu i lutealfasen i väntan på nästa bim, sedan går vi på dem igen. Känns bra att hinna med några cykler innan ivfet och så blir jag så lugn av det. 

mamman0301, lycka till i morgon!!! 

pp08, åh så roligt! Varmt grattis!

Skytten, vad glad jag blev när jag läste att det fungerade med det lilla embryot. Det måste vara en liten mirakelöverlevare, så nu hoppas vi att den trivs hos dig! Ge den massa kärlek och omtanke! Min akupunktör sa förresten att hon tyckte det var förvånansvärt ofta hon hörde att just de som tappat en cell eller inte såg så perfekta ut som sedan blev graviditeter  

zin, heja heja! 

mamman03, åh så fint att det är 3 st, håller tummarna till måndag!

 Bengalen, jag såg din kurva och blev så glad när jag såg att tempen äntligen gått upp. Snart vill jag se dig som  ruvare och hoppas på det bästa ivfet någonsin!!!

Tuvalina hoppas nu din kropp sköter sig!

Tjorven, varma kramar till dig, skönt att du kände dig lite gladare av vårljuset. Det gladde mig att höra. Hoppas du hittar någon som du vill gå till (jag har inboxat dig) och som du känner förtroende för. 

Jag drömde i natt att jag var på en klinik och hade blivit nersövd och de sa att de hade ordnat 10 st donerade embryon till mig och snart skulle sätta in två som de tinat. Jag fick en chock och kände mig jättekluven och ville inte verka oartig när de hade varit så vänliga men i drömmen lyckades jag till sist protestera och säga att jag inte var helt klar med mina egna försök och inte hade "kommit så långt" känslomässigt än, grät" jag är inte redo för att ge upp chansen till egna barn än". Intressant dröm tyckte jagsjälv, men bär med mig en obehaglig känsla ännu...

Min gyn sa att det tyvärr också var så på motsatt sätt, att om en stöttes bort vid implantationen så trodde man att den kunde dra med sig den andra, så att det på så sätt kunde vara större risk för att inte något fäste...Men jag vet inte om det stämmer. Det är iaf något jag funderat mycket över...Någon som vet något mer om det?

Tuvalina, tack för din tolkning precis så tror jag att det är. Och jag tolkar den också ganska positivt, jag inser att jag faktiskt har en känsla av att min kropp kan bli gravid igen bara den får rätt förutsättningar. Hur var din temp sedan? Har den fortsatt varit hög (högre än de två tiondelar du hade direkt efter?) i så fall kan du ju bara ha missat äl med stickorna? Min temp går oftast bara upp ca två tiondelar de första tre dagarna efter äl, sedan hoppar den upp ett hack till....

Zin, jag tyckler inte alls du är neggo min mening var att ge möjlighet till diskussion om det, om det verkligen skulle kunna vara så, så jag är ju bara glad att du högg  Hon sa i ärlighetens namn inte att det var så utan att de (hon pratar ofta om sig och de andra fertilitetsläkarna som ett vi) hade diskuterat just det och att det också var en anledning till att de inte alltid var så villiga att sätta tillbaka två, (förutom riskerna för barnen och mamman). Hon brukar också ofta säga att om vi visste att det ena var bättre än det andra skulle vi förstås göra så (tex ang korta vs långa och olika preparat i förhållande till varandra). Hur som helst tyckte jag själv att det låter lite långsökt, men samtidigt skulle det ju kunna ligga något i det om de tex fäst väldigt nära varandra...

Hemulen, tror säkert att embryot gillar att mamman blir ompysslad

Skytten, förstår att du vill vara hemma och ta det lugnt, men hoppas på att du får små andningshål (och om inte att du kan försöka skapa dem själv). Kramar tillbaka!

Maryhe, hoppas att kroppen nu inte krånglar, och att äl väntar och är på sin vanliga dag. Det är ju en av de jobbigaste sakerna med detta, att vi inte kan kan styra kroppen.

Bengalen, förstår att du ser fram emot tisdag

Linköping, åh varm kram till dig, så tufft att börja hoppas och sedan rycks hoppet bort.   Samtidigt är det ju som du säger ett positivt tecken, nästa gång kan ju guldägget finnas där!!!

MissBoring om du har "mina vårdkontakter" så kan du bara mejla och skriva att du vill ha dem så skickas de hem till dig. Jättesmidigt att inte behöva ringa och vänta i telefonkö.

Skytten, inget konstigt alls med värk i början av ruvning, håll ut!

Myran, så tråkigt! varma kramar till dig!!! Undrar även jag när ÄD är inplanerat? Jättesvårt att veta hur man ka tänka, om man ska vänta och låta kroppen hämta sig eller köra på och hoppas....

Fjällis, minns inte om jag tackade för ditt svar om vikt och sköldkörteln, men tack

MissBoring, skönt att ha en plan!

En fråga, ni som tempar, har ni märkt att progesteronbehandling ger temphöjning i lutealfasen? Och i så fall börjar det redan tidigt? Eller kommer efterhand? Funderar utifrån att jag i dec, när jag blev gravid, redan 4-5 dagar efter ÄP fick ett snäpp högre temp och ännu ett upp efter ca 9-10 dagar. Funderar på om det var graviditeten i sig eller om det var progesteronet. De enda gångerna jag legat så högt i lutealfas har varit när jag är gravid, men då har det kommit just ca 10 dagar efter. 

Fjällis, jag vet tyvärr inte, men det låter jättejobbigt! Vad står det om biverkningar, brukar de släppa efter några dagar? Kan man halvera tabletten (eller ta en kvarts tablett) och våga stå ut några dagar till?
Det låter ju verkligen som att du tänkt mkt på det med avslut och det är ju bara du och ni som kan avgöra när det är dags att knyta ihop  Själv tänker jag att jag önskar att jag när det blir dags för mig att avsluta dessa försök känner tydligt att nu har jag provat färdigt, nu kan jag inte göra mer. Jag tänker mig att det kommer kunna bli väldigt svårt och att det för mig kommer landa i en sorg som jag måste ta mig igenom. Men när jag kommer dit hoppas jag att hela min kropp signalerar det till mig och att jag känner att jag är där och har gjort allt jag kunnat. 
Samtidigt tänker jag som du skriver att du är påverkad av biverkningarna och kanske inte kan landa i ett sådant beslut än? Kanske behöver levaxinet som gav så mkt hopp och energi prövas färdigt först...Vi finns här och stöttar, vad du än bestämmer!