IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?
Tack Miss B
Ja vad säger man
Jo barnlösheten har nog tärt mer på honom än han tidigare trott
Jag som tjej har ju haft lättare att prata om det med mina tjejkompisar och så och även med olika terapeuter men han har hållit det mesta inom sig
Dessutom har han haft en enorm press på sig senaste året via jobbet och vi har många ggr själv frågat om det kan vara stress
Pga att det bara är ensidigt så har neurologen sagt nej men vad vet de eg????
Igår tvingade han iaf till sig antidepressiva då funktionella symptom som han än så länge har enl min diagnos behandlas med det och vi kände båda att det inte fanns något att förlora på att testa
Och vi hoppas att det läker ut av sig själv
Är sååååå tacksam för allt stöd jag får av er
Ni är underbara
