IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

EGO, vet inte om jag sagt det men så här är mitt liv nu:

Här slutar min IVF historia, jag gör inte den sista IVF:en och jag är inte gravid. 
Jag har strulat till det i sommar och blivit blixtförälskad i en annan man på en annan ort(en kollega), blir jag gravid så blir jag  och hoppas det går bra och hoppas jag blir gavid men just nu och kanske inte någonsin kommer vi göra IVF...den nya hade en kvinna för många år sedan som han gjort detta med och som blev knäkt efter en gång så han vet en hel del och förstår min längtan så det blir att kolla ÄL  förutom lite bra egna vitamin o homopat mediciner förståss    . Mitt enda krav, försöker vi vid ÄL så ofta det går så blir jag ingen gaggig bitsch senare för då har jag åtminstone försökt och försöker vi inte alls ville jag försöka själv som singel eller vara kvar hos sambon....så jag verkar få honom med de villkoren (lite ovanligt att dra upp det direkt men vad gör man) och då blir jag alltså Sthlmstjej när allt e fixat ..hoppas i höst men vi får se hur det går m jobb.
  
Kommer att läsa om er då och då och vill ha tips hur man kan blir gravid spontant givetvis och hoppas att vi alla får våra små efterlängtade barn.
Just nu är jag bara så förälskat lycklig och samtidigt sorgsen över att bryta upp från min bästa vän som jag nu sårar väldigt och lilla huset, fina båten ska säljas och jag e skyldig sambon pengar för alla IVFer o inget kommer vi att tjäna på försäljningarna ....men vad gör man när blixten slår ner och man inte upplevt något så starkt och ömsesidigt och perfekt på många sätt och man lever ju bara en gång. 
Jag hoppas att passionen kan ge oss ett barn men jag är lycklig av att veta att jag får honom= han e så söt så vi skulle få den sötaste kulltott om det blev så 

Lycka till alla!!!!!   
Jag har gärna kontakt irl med ngn som är i eller varit i IVF svängen i Sthlm så man har en vän i verkligheten som vet ens historia nu när jag byter riktning tror det skulle vara skönt...kommer att besöka Sthlm endel och sedan flytta dit när det praktiska är fixat.       Inboxa mej om det är intressant med kontakt då jag inte läser allt i fortsättningen.

GRATTIS!!!!  härligt!!! Håller tummarna värre!
----------------
Zinfandel:  fick du för tidig eller för sen ÄL när du tog bidrottningsgele?
------------------------
Tack alla  och jo Norrbotten till Sthlm..jag har bott i Sthlm i 13 år tidigare men typ min lgh som jag var tvungen att sälja för föreningen tillät bara uthyrning i 2 år gick väl för ca 800 000:- mer nu än då (den såldes nämligen igen nu såg jag på nätet) Så litet hem lär det bli för nu är jag i skuld istället för rik, ska nog hyra 2:a hand och lära känna varandra bättre först   Vi har ju knappt sets liksom...tokig förälskelse men man kan ju inte dubbelspela även om jag har chans att ändra mej fortfarande konstigt nog så är jag välkommen tillbaka. Till Sthlm i helgen , får bo på hotell...vi bryter ju upp bägge två...får göra det bästa av situationen och vårda det vackra vi hittat mitt i alla ledsamheter på hemmaplan som man har orsakat.
 
Håller koll på er och vill ju se er lyckas framöver!!
Kommer ju köra hemmaverkstad framöver om man lyckas träffa ÄL när man bor på distans ett tag.

Kollar in nu när ni kör igång är ju så nyfiken hur det går för ER alla  och jag kör ju hemmaverkstad med bidrottning gele och co q10 ..har fått lite ytligare blodådror av coq10. 

ok, nä jag hade förra månaden trolig äl dag 12 för testade fram t o m dag 10 sedan var vi o seglade o glömde monitorn och testade sedan dag 14-15 så den var nog där emellan... får jag det dag 12 så är det ju innan när jag e i Sthlm hi,hi,,, men ok då ör nog spermierna redan slut för inte lär vi kunna hålla oss

Nä Zin den gången jag blev gravid hade jag ju den tidigaste, kortaste fasen, ÄL jag någonsin mätt...typ stegring direkt upp på Äl CD 10 eller 11 men tidigt för stegringen brukar bli dag 12-13.     Har beställt äl-stickor till monitorn så om de kommer i tid så får vi se vilken dag det blir på ....

Turild,  tänker på dej..hoppas allt ser finemang ut nu.   
och ja ett kärleksbarn skulle sitta fint men kör mer avslappnad stil nu iaf första ÄL ihop och vi missar troligtvis den typ för flyget hem går ju innan Äl bruka komma...så bättre att lära känna varandra nu när det blev så här "impulsivt" och härligt , ska på intervju internt i nästa vecka tjohoo, hoppas!

  Tar inte illa upp.  Jag är 43 år snart han 46 år snart och vi bägge har upplevt mycket och jag har oftast varit ärligare än många i mitt liv så vi har redan nu en trygghet som inte man har i en snabb förälskelse...hel knäppt men ändå så. I helgen blir det fint hotell, mysiga fik, joggingrundor, cykling i stan och kolla stilar i inredningsbutiker och ev konsert så vi vet att vi måste jobba på att bevara känslan i framtiden och skynda långsamt nu när jag framför allt har det uppslitande och lite psykisk terror hemma.

Vi försöker inte 100% få barn direkt eller någonsin...försökt i 3,5 år med sambon och blivit gravid 1 gång nu i våras = jag har inte jättestor chans eller tro längre så alla Äl som vi prickar nu ska jag hoppas...
vi kommer ses före ÄL= säkert inga spermier som äverlever till Äl,
vi kommer hoppa i säng på en gång= finns nog inga spermier kvar där just innan ÄL heller

Dvs han vill ha mej och får vi barn så får vi en familj,  jag vill ha hela sagan helst och sista 6-12 månaderna jag kan bli gravid ska jag försöka vare sej jag har en man vid min sida eller det blir insimination...aldrig tänkt så tidigare men så tänker man nog mer och mer när åldern tryter och familjen inte kommer.  Som sagt jag anstränger mej inte värre..kollar om ÄL kommer inom dagarna eller när jag brukar inget avancerat alls. Blir vi inte gravida så är det även han som får trösta mej och som sagt jag mår nu bra...ngt stressad då men chansen finns men min chans är inte så stor alls så den är ju liten som tusan så varför vänta 3 månader med att försöka? ...jag har inte så många ägg och det är ju bara att jag blir så lycklig om det blir så.

Känslomässigt så får vi ta det efterhand och blir jag gravid så känns det som är det någon jag kan fixa familj det med så är det den nya...mer skeptisk med min förra i perioder.  
Efter en så här uppslitande situation för oss bägge och våra sambos så har vi kommit varandra extremt nära med känslor och öppenhet för inte vill man själv uppleva detta igen.  Min sambo och jag har inte haft ett dåligt förhållande och inte nya heller ...mer undermedvetet dåligt kanske så det är ju som sagt inte så att jag tänkt på detta innan jag träffade den nya...kan bara inte tänka på någon annan sedan jag träffade honom innan midsommar och strulade inte till det sexuellt förrän för 3veckor sedan---sådan är verkligheten som är så svårt för utomstående att förstå...flera av mina kompissar tycker dock jag gör helt rätt förvånande nog och tycker jag är värd en sådan stark känsla där kemin klickar som man aldrig upplevt tidigare så de vännerna är givetvis ett stort stöd för mej då jag mer och mer inser att jag och sambon inte alls har den kemin och därför så mycket missförstånd säkert uppstått och tjaffs.

Nä jag ska inte invänta för som sagt barn går inte att planera i mitt liv iaf har jag ju märkt..blir det så blir det...det löser sej oavsett vad tror jag o mannen i mitt liv har jag ju hittat nu= helt fantstisk känsla!   Blir det inte så så klarar jag mej ändå helt enkelt...hoppas jag    Varför förklarar jag mej egentligen?  
Nu vet du..I`ll be fine, oavsett vad!!

Härligt!! Och du vet ju att jag inte fick honom ur skallen fast jag egentligen ville    Jo härligt att du också har din som känns så starkt!! Love it!

Härligt Zin ...tror dock du kommer fixa det där innan!! japp!!

Kattenizze: ja gud vad härligt för er att få twins!!! 

Maryhe: härlig berättelse...se det är inte bara jag som är lite tokig här alltså hi,hi,hi!  Vi har åtminstone älskat och hade vi inte haft nästan 5 veckors kontakt via telefon/mail och sms innan dess hade jag trott jag bara var förälskad för det var det skönaste jag upplevt...och jag e en så kallat "erfaren kvinna" som upplevt mycket...tjohooo, kanske för jag är så förälskad först förståss!    Rosa moln här med

Skytten: jo jag har ju rannsakat mej själv i massor så visst skulle man tagit upp typ i familjeråd hemma att oops jag fastnade för en annan en hel kväll så ska vi snacka lite mer och komma närmare varandra lite mer... för jag försökte som sagt att inte tänka på honom, sa att han skulle radera mitt nr dessutom men det slutade ju ändå med att jag ringde honom 1/2-1 vecka senare...sambon sa att det hade räckt som uppvaknande att prata om det för att förändra det lilla som vi försakat och han skulle ta det som en sådan knäpp på nosen att vi glömt bort varandra  lite och måste jobba på det. 
Så är det rätt så får man jobba på det är min läxa för jag kan ju inte glömma honom nu i alla fall!

Kattenizze: tvillingklubben jag? Kalimero? ööh, du kan jag förstå hänger inte med hur jag barnlösa stackare kan vara med där?? Hur menar du?

Inanna68: jo tackar!! Håller tummarna för dej här snart!! Nu tusan måste det ju fastna och stanna!!!

Åh, TURILD vad härligt, det går nog jättebra ska du se!!!!  Håller tummarna i massor med veckor till!

Anne f: oj, håller med fjällsippa att jag rös när jag läste det som skett. Otroligt starkt att du/ni klarar att gå vidare och bra att du ser det som läkande att prata lite lagom om det trots allt.  Hoppas det kanon framöver!!!

AMH ..ska ju kolla det igen men jag tror som nu  när jag är under seperation att man påverkas för allt verkar rubbas ur sina vanliga mönster mm och IVF kan ju för vissa också trigga stress och förvirring. Eller tror ni inte det kan gå upp och ner pga sådant med? eller är det bara FSH?
Ja jag har ju fått ÄL stegring igår cd 8 och idag istället för dag 11-13...så nervositet och bekymmer medför ju lite andra saker i kroppen som kasnke inte alltid är så bra .....