barbarmama skrev 2013-07-21 03:30:21 följande:
Vecka 19 (18+0) idag.
Tidiga sammandragningarna, helt normalt eller hur?! Men mina kommer dagligen nu, flera gånger om dagen. Ibland regelbundna, ca 7min emellan under ett par timmar.. eller en gång i timmen, under flera flera timmar.. De gör inte ont, men de är väldigt obehagliga.. och de gör mig illamående! Kramp når ut i svanken och strålar ner i benen. Det är jätte jobbigt! Vad kan man göra åt det egentligen? Jag har haft det såhär i typ 4 dagar nu och varken vila eller panodil hjälper. Och extremt är dem, efter sex och orgasm. Ska det vara såhär? Är det normalt?
Min barnmorska har semester tills 12 augusti. Men jag har tid hos henne samma dag hon är tillbaka. Jätte jobbigt att behöva vänta så länge! Har däremot lyckats få tid till läkaren på mvc den 31 juli, det var den tidigaste tiden som fanns till honom.. "Det är ju semestertider nu, underbefolkat och mycket att göra", fick jag som svar här jag ringde och bad att få träffa någon på mvc. SUCK! Jag avskyr semestertider när jag är gravid. Jag känner mig så övergiven då.. Men det går väl snabbt, får jag väl hoppas på istället.
På måndag, 22 juli, så ska vi på rutinmässiga ultraljudet. Det ska bli spännande, vill givetvis höra att bebis mår bra och växer som den ska. Men så hoppas vi på att bebis vill avslöja sitt kön för oss. Det skulle underlätta så mycket tycker jag. I o med att jag har en son tidigare, så har jag flera bananlådor med pojkkläder. Blir det en pojk så kan jag tvätta upp dem i förväg. Eller om det blir en tjej, så kan jag handla hem flickkläder och ärva flickkläder av min syster som fick en dotter för ett par år sen. Jag vill ha allt i ordning och redo, när bebis föds. Jag vill veta om det ska köpas klänningar eller sparkdräkter med bilar på.. Ja, ni förstår nog vad jag menar.. Visst har jag massa gröna och gula kläder, neutrala kläder också.. Men det hade varit mysigt att få köpa en klänning om det är en flicka och låta henne få åka hem från bb med den på sig, t.ex.
Så det är väl vad jag har att se fram emot just nu.
Sonen är hos sin pappa, under hans semester. Han ska vara där i 14 dagar ungefär. En vecka har redan gått och på söndag kommer han hem igen. Snacka om att jag längtar efter honom!!!! Jag blir galen av saknad. Det är så äckligt tyst och alldeles för lugnt här hemma när han är i väg. Visst, det går an när han är där varannan helg, ibland är även det jobbigt. Men två veckor?! Nej, det är alldeles för lång tid för mig. Så nu räknar jag verkligen ner dagarna tills han kommer hem igen. Vill krama och pussa honom igen. Höra hans röst och skratt. Se honom springa omkring och busa. Kunna gosa ner oss i soffan och titta på film tillsammans. Jag saknar allt det där. Och det känns extra mycket, nu när han är borta i så många veckor! Åååh låt veckan gå fort!
Sammandragningar som inte gör ont är fullt normalt, så länge du inte får fler än 3 på 15 minuter så behöver man inte känna oro.
Jag hade prematura smärtsamma SD från Vecka 17 med barn nr 2, var in en del på sjukhuset men allt såg bra ut.
