BF i slutet av november! Följas åt?

Jag hoppar in här! Efter 16 månaders aktiva försök så plussade jag igår, dagen innan utredningen skulle startas!

Bf 17/11 enligt mina appar :) första barnet!

ringde mvc förut och ska på hälsosamtal den 30/3 :)

Håller tummarna för att vårat älskade pyre vill stanna kvar!!!

Skönt att någon mer känner samma sak. Jag plussade också igår, och det var ganska svagt. Idag var det lika svagt. Inga symptom alls, så känner mig ganska övertygad att det inte går vägen.. BF 29/11.

Hoppar görna med här om jag får.

Plussade i tisdags på 4+0. Oplanerat gravid med mitt andra barn. Kom till vid en miss 2 dagar innan ägglossning då vi var mitt i ett byte från mini-piller till natural cycle. Första barnet tog 7 försök innan hon blev till så trodde ju aldrig att det skulle gå så fort. Och i stundens hetta tänkte vi inte på att jag inte längre åt piller utan kom på det efter gymnastiska övningarna :p Första barnet är just nu 9,5 månad. Bf 25 november men kommer att bli snittad då mitt bäcken är för trångt så det blir någon dag tidigare.

Just nu har jag bara märkt av mer finnar, molvärk, men knappast lika illa som växtvärkssmärtan med första barnet då jag levde tätt intill min vetekudde i flera veckor. Sen har jag illamående på eftermiddagarna. 4+6 idag. Har inte ringt mvc ännu men ska väl göra det oxå snart :p

jaa. alltså denna oro är verkligen inte rolig :(
nej men tänk inte så, när hade du bim?

jaa. alltså denna oro är verkligen inte rolig :(
nej men tänk inte så, när hade du bim?

jaa. alltså denna oro är verkligen inte rolig :(
nej men tänk inte så, när hade du bim?

Grattis till er allihopa och vad roligt att så många hänger på här! :) Det är roligt att läsa om hur det är för er :)

Håller också med om att man oroar sig för missfall och bara väntar på att se blod på pappret men jag läste i någon annan tråd här på familjeliv att man faktiskt väntar barn och inte missfall så det är min inställning. Som någon redan nämnt, skulle det hända så beror det ju på att barnet inte mår bra av någon anledning och det finns inget att göra åt det i så fall. Jag är glad över att veta att maken och jag går ihop och kan få barn tillsammans i alla fall om det skulle ske.

Vi ska försöka hålla graviditeten hemlig till efter V.12 men jag har berättat för min mamma eftersom vi står varandra så nära samt till en kollega. Svårt att veta hur man ska hålla det hemligt på jobbet dock, jobbar i vården och det kan vara svårt att undvika vissa patientgrupper utan att avslöja att man är gravid... Någon mer i samma situation?

Gud vad bra det lät när man läste det, vi väntar ju faktiskt barn och inte missfall, för att det är såklart att det är så. Men när det gäller något så kärt så är man ju så rädd. Men jag försöker också bara tänka positivt, och precis som du, jag kan faktiskt bli gravid, det finns dom som inte kan få den chansen ens.

Nu börjar vi bli ett gäng i tråden. Tänkte att det kunde vara roligt med en BF-lista där vi skriver signatur, BF, ålder samt antal barn sen innan osv på oss som vill följas åt. Kollade igenom tråden och skriver in de uppgifter jag hittade på samtliga i den ordning vi har BF, ni får gärna komplettera om er själva då jag inte hittade allt alternativt ta bort om ni inte vill stå med.

BF-lista
Sandra1992: BF 9/11, första barnet.
Mellis93: BF 16/11, andra barnet och första för sambon.
Bebisfeber 84: BF 17/11.
Miette84: BF 17/11, första gemensamma barnet.
Sandravanilj: BF 17/11, första barnet.
jvd89: BF 23/11.
Catand89: BF 25/11, andra barnet.
DazaC: BF 26/11, 25 år, första barnet.
efg: BF 28/11, första barnet.
Tizzen: BF 28/11, son på 5 år.
MelinaG: BF 29/11.
Iljans: BF 30/11, andra barnet.
äppelblomman: BF?, första barnet.

Det tyckte jag också första gången jag läste det för det stämmer så bra. Jag vet, det finns någon där inne som man längtar efter att få träffa om ett antal månader och det vore hemskt om det helt plötsligt skulle ändras men jag vill helst inte ens tänka att det kan bli så utan fokusera på att det kommer gå bra vilket det säkert kommer att göra. Det är dumt att oroa sig för något som förhoppningsvis aldrig kommer att ske. Precis, känns underbart att veta att både jag och maken fungerar som vi ska :)