• Anonym (Chockad!)

    Chockad mor!

    Har väl ingen att prata med direkt, så jag skriver här och hoppas att någon kan vara till "stöd".. Alla negativa surkärringar och gubbar = HÅLL ER BORTA!


    Jag har två helt underbara barn! Den ena är 19 mån och den andra är snart 4 mån. Jag fick alltså dom två väldigt tätt som ni märker. Den senaste fick jag i Januari..
    Nu väntade jag in min mens som ALDRIG kom i maj månad men då jag käkat p-piller som gör att mensen kan utebli någon enstaka gång så väckte jag aldrig några misstankar om att jag var gravid. Jag har senare börjat må riktigt riktigt illa varje dag och spytt. DÅ kände jag att ett graviditets test är ett måst och det visade positivt. Jag var helt chockad då jag har ätit p-piller och för ett tag sen sprack kondomen men jag tog alltså akut p-piller inom 12 timmar.. Vilket inte har hjälpt tydligen..

    Jag hade alltså räknat med att jag var i graviditets v5 som max! Och igår var jag på sjukhuset för att diskutera abort. Något jag ville göra, men nu vet jag inte längre. Vi gjorde ett VUL och BM frågar om jag vill se på UL skärmen. Vilket var det dummaste jag gjorde! Det kom upp en massa siffror, hon blir knäpptyst och jag ser direkt en liten liten krabat som ligger och sprattlar och har sig i magen! Så små fötter och händer och jag blir alldeles lycklig inombords..Då släpper BM bomben att jag var gravid i 9+6 och att fostret nu hade hjärta och allt vad den har i den veckan.
    Jag bröt fullkomligt ihop...Här sitter jag och pratar om abort som ska bli en kirurgisk och jag har alltså drygt 1  vecka på mig nu att bestämma mig hur jag vill göra..  Jag vet inte alls vad jag vill göra... Vet inget alls! Sambon sa att jag SKA ta bort den men,sen när jag berättade att den hade ett hjärta och den lekte så fint i magen så fick han också dåligt samvete. Nu vet ingen av oss hur vi ska göra.Jag känner hälften av allt här! Vill ta bort men ändå inte. Jag tror jag bara skulle få så himla dåligt samvete över allt här, eller ska jag göra en abort och låtsas som inget har hänt? Tusen tankar i huvudet och jag har ingen att ventilera med. Vad hade NI gjort? Någon?


    Det blir typ BF Veckan innan jul eller jul veckan...

  • Svar på tråden Chockad mor!
  • Anonym (AllanX)
    Ego Lovers skrev 2015-05-25 22:39:01 följande:
    Och din arbetsmiljö får DU ta med din närmsta rektor. Den ska inte föräldrarna behöva höra på och bli nedkylda att de inte vill vara med sina barn. Ta det med din rektor eller för och grundskolenämnden. I annat fall prata med föräldrarna om situationen på förskolorna idag. Att er arbetsbörda är för tung. Bli barnen röst! Förmedla barnens vardag till föräldrarna och be dom påverka politikerna. Men så länge ni skyller på föräldrarna att de inte vill vara med sina barn kommer ni aldrig få till en förändring. Förändringen kommer när du blir lojal gentemot barnen och gör deras röst hörda när deras föräldrar inte är med.
    Det är väl bra att de som arbetar med barnen talar ut och säger ifrån. Menar du på fullt allvar att någon som arbetar heltid och har egna barn också ska vara barnens röst- åt de andra föräldrarna? Man ska bara klämma ur sig ungar och sedan dumpa dem på passning. Och när sedan något händer barnen för att grupperna är för stora, vem tar då ansvaret?

    Du kunde ju själv uppmuntra de som arbetar med barnen!
  • Anonym (AllanX)
    Anonym (girasol) skrev 2015-05-25 22:59:19 följande:

    Jag har fem barn varav de fyra första är födda inom loppet av 6 år. Det fungerade utmärkt. Den femte är en sladdis med ett hopp på tio år. Men mellan trean och fyran har jag fjorton månader. Att ha tre blöjbarn samtidigt var inte mycket jobbigare än att ha en som jag har nu. Man är så uppe i det tycker jag. Vi hade tänkt skaffa två sladdisar tätt men nu blir det inte så. Var dock en tvillinggraviditet till vår stora lycka men tyvärr miste vi ena barnet, den andra föddes i v 32 och förlossningen slutade med fem timmars operation där man tvingades ta bort livmodern för att rädda mitt liv.

    beslutet hur du ska göra är ditt eget, vill mest påpeka att det kan fungera alldeles utmärkt med flera barn tätt. Lycka till hur du än väljer att göra.


    Det låter ju ganska hemskt att du höll på att mista livet - kul att du är glad över barnen så klart. Och tänk om det inte hade gått bra för dig, och pappan hade blivit ensam med alla barnen. 
  • Anonym (Mamma och förskollärare)
    Ego Lovers skrev 2015-05-25 22:39:01 följande:

    Och din arbetsmiljö får DU ta med din närmsta rektor. Den ska inte föräldrarna behöva höra på och bli nedkylda att de inte vill vara med sina barn. Ta det med din rektor eller för och grundskolenämnden. I annat fall prata med föräldrarna om situationen på förskolorna idag. Att er arbetsbörda är för tung. Bli barnen röst! Förmedla barnens vardag till föräldrarna och be dom påverka politikerna. Men så länge ni skyller på föräldrarna att de inte vill vara med sina barn kommer ni aldrig få till en förändring. Förändringen kommer när du blir lojal gentemot barnen och gör deras röst hörda när deras föräldrar inte är med.


    Du vet inget om hur jag pratar med föräldrarna. Ingen blir nerkyld som du nu uttrycker det. Föräldrar idag kan läsa och höra om det överallt ändå så ska de lämna dem till varje pris. Jobbar aktivt för att förskolor ska få en bättre miljö och mindre barngrupper. Du vet nog inte vad lojalitet är.
  • Ego Lovers
    Anonym (AllanX) skrev 2015-05-26 01:58:25 följande:
    Det är väl bra att de som arbetar med barnen talar ut och säger ifrån. Menar du på fullt allvar att någon som arbetar heltid och har egna barn också ska vara barnens röst- åt de andra föräldrarna? Man ska bara klämma ur sig ungar och sedan dumpa dem på passning. Och när sedan något händer barnen för att grupperna är för stora, vem tar då ansvaret?

    Du kunde ju själv uppmuntra de som arbetar med barnen!
    Jobbar man med barn får man banne me vara barnens röst och berätta för föräldrarna när föräldrarna inte kan vara med sina barn utan lämnar dom till förskolan hur det är på förskolan. Föräldrarna kan omöjligt vara på två ställen samtidigt. Och vill man då ha en förändring på sitt arbete är det väl bra att berätta för föräldrarna att tyvärr fick vi ställa in skogspromenaden pga att vi var en kort och vi fick inte ta in vikarie. Idag kissade xxxx på sig för ingen han hjälpa honom vid toan för vi får inte sätta in vikarie. Då har föräldrarna möjlighet att ryta ifrån hos rektorn att sätta in vikarie, resurs eller mer personal om så behövs. För barnens skull men även för den befintliga personalens skull.
  • Anonym (AllanX)
    Ego Lovers skrev 2015-05-26 08:40:15 följande:
    Jobbar man med barn får man banne me vara barnens röst och berätta för föräldrarna när föräldrarna inte kan vara med sina barn utan lämnar dom till förskolan hur det är på förskolan. Föräldrarna kan omöjligt vara på två ställen samtidigt. Och vill man då ha en förändring på sitt arbete är det väl bra att berätta för föräldrarna att tyvärr fick vi ställa in skogspromenaden pga att vi var en kort och vi fick inte ta in vikarie. Idag kissade xxxx på sig för ingen han hjälpa honom vid toan för vi får inte sätta in vikarie. Då har föräldrarna möjlighet att ryta ifrån hos rektorn att sätta in vikarie, resurs eller mer personal om så behövs. För barnens skull men även för den befintliga personalens skull.
    Och då är det väl utmärkt att folk som jobbar med barn, berättar hur verkligheten ser ut för dem på ett allmänt forum. Varför inte? Då kan man ju nå fler - du tycker att de båda ska ta hand om barnen, hålla reda på vem som gjort vad och sedan vara barnens röst- men f*n ta dem om de vågar yttra sig i ett forum???

    Genom att skriva i forumet kan ju föräldrar få sig tankeställare och själv agera barnens röst.

    Det är du som måste ta hand om dina egna problem, om du mår dåligt av att behöva läsa om det här. Eller varför inte vara låta bli att läsa?
  • Donum
    Anonym (AllanX) skrev 2015-05-25 20:26:56 följande:

    Men det enda argumentet till att hon ska få bestämma att barnet ska vara kvar, handlar väl just om att det växer i hennes kropp och att det i så fall är hon som måste genomgå aborten. Pappan har väl annars precis samma vetorätt vad gäller familjens storlek? I synnerhet om han ska vara med och försörja den, eller?


    Det argumentet har jag inte framfört alls. Medicinskt så kan man dock inte tvinga någon till ingrepp i sin egen kropp. Jag ifrågasätter att pappans vilja är mer rationell än mammans och att relationen räddas av att hon gör abort.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • blåklocka02

    Jag har varit i en liknande situation där precis som du började jag tvivla på abort när jag fick se fostret och hur det levde om och rörde på sig, jag var i v.8.

    Har ett barn sedan tidigare och en sambo som tyckte att jag borde jobba ett tag innan vi skaffar nästa barn.

    Jag tog ett beslut att jag ville behålla barnet för det fanns inget riktigt starkt skäl till att ta bort det. Med andra ord, jag visste vad jag ville och det var att behålla det. En sak vet jag säkert, hade jag gjort abort så hade det tagit slut mellan oss förr eller senare. Det blir en för stor psykisk belastning på en själv när man tar ett sånt här viktigt beslut grundat på en annans vilja. Det är bara du som kan bestämma över din kropp. Visst man kan tycka en tredje graviditet så nära inpå och två små som också behöver mycket uppmärksamhet av mamma. MEN det är bara och endast du som kan avgöra, det här orkar jag, det här klarar jag och det här är absolut det jag vill!

    Gör inte dig själv olycklig, du kommer att få bära på det resten av ditt liv. Ett råd, prata ut med varandra.

  • Anonym (Mamma och förskollärare)
    Ego Lovers skrev 2015-05-26 08:40:15 följande:

    Jobbar man med barn får man banne me vara barnens röst och berätta för föräldrarna när föräldrarna inte kan vara med sina barn utan lämnar dom till förskolan hur det är på förskolan. Föräldrarna kan omöjligt vara på två ställen samtidigt. Och vill man då ha en förändring på sitt arbete är det väl bra att berätta för föräldrarna att tyvärr fick vi ställa in skogspromenaden pga att vi var en kort och vi fick inte ta in vikarie. Idag kissade xxxx på sig för ingen han hjälpa honom vid toan för vi får inte sätta in vikarie. Då har föräldrarna möjlighet att ryta ifrån hos rektorn att sätta in vikarie, resurs eller mer personal om så behövs. För barnens skull men även för den befintliga personalens skull.


    Det är ju det vi gör hela tiden. Har inte skrivit att vi inte berättar det för föräldrarna.
  • Eva Elisabeth
    Ego Lovers skrev 2015-05-25 22:34:41 följande:
    Jag är inte dum och nej man behöver intesocialtjänstens godkännande. Räcker man är sjukpensionär eller barnet har extra behov av att vara på förskolan enligt BVC/BVC psykologen eller läkare så har kommunen skyldighet att ge barnet mer tid. Oftast 30h/vecka.
    Jag hade för mig att det även i de fallen går genom soc. Men OK - det är kommunen som bestämmer detta i alla fall.
  • Eva Elisabeth
    Ego Lovers skrev 2015-05-25 22:39:01 följande:
    Och din arbetsmiljö får DU ta med din närmsta rektor. Den ska inte föräldrarna behöva höra på och bli nedkylda att de inte vill vara med sina barn. Ta det med din rektor eller för och grundskolenämnden. I annat fall prata med föräldrarna om situationen på förskolorna idag. Att er arbetsbörda är för tung. Bli barnen röst! Förmedla barnens vardag till föräldrarna och be dom påverka politikerna. Men så länge ni skyller på föräldrarna att de inte vill vara med sina barn kommer ni aldrig få till en förändring. Förändringen kommer när du blir lojal gentemot barnen och gör deras röst hörda när deras föräldrar inte är med.
    Dessutom blir det inte bättre på förskollärarens dagis för att vissa föräldrar minskar ner sina barns timantal. Då blir de timmarna bara lediga att ge till någon annan familj i stället. Precis som du säger så är det politikerna man måste influera, för det behövs ju mer pengar för att dela upp barngrupper och anställa mer personal.
Svar på tråden Chockad mor!