• Anonym (Chockad!)

    Chockad mor!

    Har väl ingen att prata med direkt, så jag skriver här och hoppas att någon kan vara till "stöd".. Alla negativa surkärringar och gubbar = HÅLL ER BORTA!


    Jag har två helt underbara barn! Den ena är 19 mån och den andra är snart 4 mån. Jag fick alltså dom två väldigt tätt som ni märker. Den senaste fick jag i Januari..
    Nu väntade jag in min mens som ALDRIG kom i maj månad men då jag käkat p-piller som gör att mensen kan utebli någon enstaka gång så väckte jag aldrig några misstankar om att jag var gravid. Jag har senare börjat må riktigt riktigt illa varje dag och spytt. DÅ kände jag att ett graviditets test är ett måst och det visade positivt. Jag var helt chockad då jag har ätit p-piller och för ett tag sen sprack kondomen men jag tog alltså akut p-piller inom 12 timmar.. Vilket inte har hjälpt tydligen..

    Jag hade alltså räknat med att jag var i graviditets v5 som max! Och igår var jag på sjukhuset för att diskutera abort. Något jag ville göra, men nu vet jag inte längre. Vi gjorde ett VUL och BM frågar om jag vill se på UL skärmen. Vilket var det dummaste jag gjorde! Det kom upp en massa siffror, hon blir knäpptyst och jag ser direkt en liten liten krabat som ligger och sprattlar och har sig i magen! Så små fötter och händer och jag blir alldeles lycklig inombords..Då släpper BM bomben att jag var gravid i 9+6 och att fostret nu hade hjärta och allt vad den har i den veckan.
    Jag bröt fullkomligt ihop...Här sitter jag och pratar om abort som ska bli en kirurgisk och jag har alltså drygt 1  vecka på mig nu att bestämma mig hur jag vill göra..  Jag vet inte alls vad jag vill göra... Vet inget alls! Sambon sa att jag SKA ta bort den men,sen när jag berättade att den hade ett hjärta och den lekte så fint i magen så fick han också dåligt samvete. Nu vet ingen av oss hur vi ska göra.Jag känner hälften av allt här! Vill ta bort men ändå inte. Jag tror jag bara skulle få så himla dåligt samvete över allt här, eller ska jag göra en abort och låtsas som inget har hänt? Tusen tankar i huvudet och jag har ingen att ventilera med. Vad hade NI gjort? Någon?


    Det blir typ BF Veckan innan jul eller jul veckan...

  • Svar på tråden Chockad mor!
  • Anonym (trebarn)

    Jag har tre barn inom lite mer än tre år, så inte lika tätt som du får men ändå ganska tätt. Vi hade planerat trean ett år senare men blev gravid trots avbrutet samlag (vet att det inte är 100% säkert). Maken skulle i början nog helst ha gjort abort men vande sig snabbt vid tanken. Tänkte att det var dumt att göra abort när vi ändå ville ha en trea sen. Visst är det tufft att ha tre små men de har så mycket glädje av varann här att jag inte ångrar det alls. Gör det som känns bäst för dig! Och lycka till <3

  • Anonym (hobbydoktorn)
    AlanaNadine skrev 2015-05-22 15:46:04 följande:
    Vid kirurgiska aborter händer det idag också. Det finns mycket bakterier på sjukhusen nu, och hygienen är ofta inte vad den borde vara. Vi närmar oss, när det gäller sjukhusbakterier och dålig hygien, det "förr" som du åsyftar... tyvärr.

    Infektioner i livmodern går lätt upp i äggledarna och kloggar igen dem, vilket i och för sig ofta kan avhjälpas med spolning eller IVF, men långt ifrån alltid. Det blir hur eller hur svårare och mer komplicerat att bli gravid.

    Dessutom kan skrapningen orsaka skador på livmoderslemhinnan och ännu längre in i lagren i livmodern - som blir bestående. Dessa i sin tur kan orsaka dels svårigheter att bli gravid då ägget inte hittar frisk vävnad att sätta fast sig i, placenta previa som omöjliggör en normal förlossning och är livshotande om det inte upptäcks före förlossningen, samt placenta accreta som innebär att modern kan förblöda efter förlossningen p.g.a. att moderkakan inte lossnar som den ska.
    Låter som om en sjuksköterskestudent har förläst sig på skrämselpropaganda, och att man "lätt" skulle få infektion är ren lögn. Om du inte kallar en 1-procentig risk för regn en lördag för "garanterat dåligt väder" förstås...
    --
    "Den vanligaste rädslan vid en abort är att man inte ska kunna få barn i framtiden. Risken för detta är mycket liten, mindre än en på tusen, oavsett om man gör en kirurgisk eller medicinsk abort.

    Vid abort finns det dock en risk att rester av moderkakan finns kvar i livmodern. Det är den vanligaste orsaken till besvär efter abort och kan leda till blödningar som fortsätter i flera veckor. En undersökning visar om det finns rester kvar och för att ta bort dem måste man göra en skrapning. Ungefär vid tre till fyra procent av alla aborter finns det rester av moderkakan kvar i livmodern efter en abort. Risken för detta är lika stor både vid en medicinsk abort som vid en kirurgisk abort.


    Utöver rester av moderkakan är den vanligaste komplikationen vid abort, infektion i livmodern. Detta drabbar någon enstaka procent av alla som genomgått en abort. Risken för detta är något mindre vid en medicinsk abort än vid en kirurgisk abort."


    Källa: Socialstyrelsen 2011, vårdguiden, 1177 

  • Ego Lovers

    Jag har bara läst dina inlägg TS.

    Mitt råd är. Det blir vad man gör det till. Nu har jag aldrig fått så tätt som du har men vi har sex barn. Folk har haft synpunkter osv men jag har varit bestämd om tex som min svärmor sa ska ni verkligen skaffa en till, ska det vara nödvändigt? Och jag kontra med att hon aldrig behövt ta föräldraansvar eller ställt upp som barnvakt om det inte varit riktig kris. Men aldrig bara för att. Hon sa inget efter det och har tom frågat om hon får passa barnen nu men jag vill inte om vi inte har behov av det.

    Din man sa säkert aha för att inte tynga dig mer än vad du själv orkar med just nu. Han är väl medveten om att han är lika skyldig som du att det blivit barn fast du skyddat dig samt tagit dagen efter piller. Jag tror ni är starka som individer som klarar detta oavsett vilket beslut du tar. Den här rackaren har klarat av att ta sig förbi både p-piller och dagen efter piller. Du måste inte göra abort Har ni otur kanske den klarar av en abort också. Den kanske bara vill komma till er mot all odds. Eller så funkar aborten och det blir ingen knodd. Men du och din man får sätta er ner och prata om för och nackdelar. Kan du få avlastning med tex förskola till de stora. Vet att man tom kan få dispens med tiden om man bara får 15h/v vid föräldraledighet. Vet en tjej som fick 6h fyra dagar i veckan som hade extremt tätt mellan sina fyra barn.

    Men som sagt jag tror helt ärligt att det blir vad man gör det till och väljer du att behålla så kommer du ju inte veta något annat så som jag inte vet något annat än hur det är att ha barn så som jag fått barn.

    Lycka till nu hur du än gör.

  • Anonym (Behåll.)

    Behåll behåll behåll. Fantastiskt juh.

  • Donum
    Fjäril kär skrev 2015-05-22 22:00:51 följande:

    fast det dilemmat står man ju inför om man fått missfall eller helt enkelt inte kunnat få fler barn... 

    det är inte enbart förunnat dom som gör abort...  


    Lite skillnad dock om man själv har orsakat frånvaron.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • Eva Elisabeth
    Fjäril kär skrev 2015-05-22 22:00:51 följande:
    fast det dilemmat står man ju inför om man fått missfall eller helt enkelt inte kunnat få fler barn... 

    det är inte enbart förunnat dom som gör abort...  
    Det är det väl inte, om barnet redan var på väg men man SJÄLV valde att ta bort det? Går inte att jämföra alls.
  • Anonym (mamma)

    Mellan mitt 3 och fjärde barn är det 11 mån . Nu efteråt undrar jag hur vi fick det att funka ,

    men det var det värt . Grabbarna helt olika till sitt sätt så de har inte så mycket ihop nu som vuxna den yngsta är homosexuell kille som sjunger och dansar och den äldre är en kampsportare så deras umgänge är inte lika för fem öre .

    Men de har varandra de ställer upp för varandra enormt i alla lägen .

    Så om ni har ekonomin och kärleken så funkar det bra . Bilen är det som blir stökigt med tre barnstolar i .

  • Anonym (AllanX)

    Jag tycker synd om dig- nu älskar du ju barn men det är ju faktiskt inte alltid så kul att ha så lätt för att bli gravid, vilket man sällan pratar om.

    Men jag undrar om man kan veta om fostret kan ha tagit skada av p-piller- och försöket till abort (akutpiller?). Vet du hur det ligger till med den saken och hur skulle ni ställa er till om ni fick ett barn med svåra skador? Ni har ju två små barn som behöver mycket uppmärksamhet en lång tid framöver.

    Jag vet ingenting om riskerna, ska jag väl säga, förutom att jag känner till att barn som man försökt abortera på andra sätt har fötts med stora skador.

    Hur du än gör önskar jag dig lycka till!

  • Anonym (Jessi)
    Anonym (Chockad!) skrev 2015-05-22 13:13:52 följande:
    Kan inget annat än att hålla med! Jag älskar mina barn mer än något annat och som jag skriver. Dom är otroligt snälla eller ja den minsta är ju bara 4 månader som sagt. Men den äldsta är så himla duktig och snäll. Hjälper gärna till att städa och går fint i affären. Visst ibland får han fnatt och springer runt som en dåre men han har aldrig ner något eller har sönder nått.
    Detta är en av många anledningarna till att jag också tror att jag skulle klara av ett barn till. Jag förstår också det jobbiga i det hela men som du skriver det roliga väger upp det jobbiga.

    Jag får helt enkelt se vad sambon vill och så. Men som jag också skrev jag vill nog behålla barnet, men om han inte vill, vad bör man göra då?
    Mannen kanske inte känner att han vill, nej, men han var ändå med vid tillverkningen. Jag tycker att du ska berätta för honom vad du känner åter igen. Abort är en nödlösning, enligt mig, och du är långt gången. Du har redan en liten person där inne.

    Det blir lite konstigt tycker jag om din man skulle vända emot dig om du "väljer" att behålla. Det låter ju som att man resonerar kring om man ska välja att använda preventivmedel eller inte. Nu är barnet i magen, det är en annan sak.
    Anonym (Johannes) skrev 2015-05-22 14:55:00 följande:
    Om han inte vill och du ändå väljer att behålla så får du ju då helt enkelt finna dig i konsekvenserna av det valet. Att vara den som drar tyngsta lasset när båda ändå vill är något helt annat än att dra ännu tyngre lass med en motvillig partner som kanske också visar missnöje och inte hjälper till - ja det blir onekligen inte samma sak...

    Att han älskar alla barn är ju inte samma sak som att ta ansvaret eller ens VILJA ta ansvar.

    Visserligen är beslutet endast ditt, men kör du över honom blir det oundvikligen konsekvenser.

    Och jo.. Man kan ångra även födda barn.. Inte personen som sådant utan tidpunkten, tillfället, partnern, omständigheter osv. Även det kan vara en lika tung ångest som en abort.

    En mogen man anstränger sig till sitt yttersta. Allt blir inte som man vill och planerar i livet.

    Härefter har du rätt i att TS får ta konsekvenserna. Men det är då konsekvenserna av mannens beteende, inte konsekvenserna av att hon skulle "välja" att behålla. Hon är redan gravid, och det är inte samma sak som att man väljer att skaffa barn eller inte.

    Ett omoget beteende bär mannen ansvar för. Det är inte TS fel i sådant fall.
  • Eva Elisabeth
    Anonym (Jessi) skrev 2015-05-23 13:48:12 följande:
    Mannen kanske inte känner att han vill, nej, men han var ändå med vid tillverkningen. Jag tycker att du ska berätta för honom vad du känner åter igen. Abort är en nödlösning, enligt mig, och du är långt gången. Du har redan en liten person där inne.

    Det blir lite konstigt tycker jag om din man skulle vända emot dig om du "väljer" att behålla. Det låter ju som att man resonerar kring om man ska välja att använda preventivmedel eller inte. Nu är barnet i magen, det är en annan sak.
    Anonym (Johannes) skrev 2015-05-22 14:55:00 följande:
    Om han inte vill och du ändå väljer att behålla så får du ju då helt enkelt finna dig i konsekvenserna av det valet. Att vara den som drar tyngsta lasset när båda ändå vill är något helt annat än att dra ännu tyngre lass med en motvillig partner som kanske också visar missnöje och inte hjälper till - ja det blir onekligen inte samma sak...

    Att han älskar alla barn är ju inte samma sak som att ta ansvaret eller ens VILJA ta ansvar.

    Visserligen är beslutet endast ditt, men kör du över honom blir det oundvikligen konsekvenser.

    Och jo.. Man kan ångra även födda barn.. Inte personen som sådant utan tidpunkten, tillfället, partnern, omständigheter osv. Även det kan vara en lika tung ångest som en abort.

    En mogen man anstränger sig till sitt yttersta. Allt blir inte som man vill och planerar i livet.

    Härefter har du rätt i att TS får ta konsekvenserna. Men det är då konsekvenserna av mannens beteende, inte konsekvenserna av att hon skulle "välja" att behålla. Hon är redan gravid, och det är inte samma sak som att man väljer att skaffa barn eller inte.

    Ett omoget beteende bär mannen ansvar för. Det är inte TS fel i sådant fall.
    Jomen där håller jag med. Premisserna när barnet redan finns i magen är HELT annorlunda, än när ett par diskuterar rent hypotetiskt om de ska skaffa barn eller inte. 

    Jag anser att det krävs oerhört mycket mer negativt i situationen för att ta bort ett foster som redan finns, jämfört med att fatta beslutet att det är bäst att inte skaffa  barn (när inget foster finns ännu).
Svar på tråden Chockad mor!