Anonym (Chockad!)

Äldre 22 May 08:37

155 svar

Chockad mor!

Har väl ingen att prata med direkt, så jag skriver här och hoppas att någon kan vara till "stöd".. Alla negativa surkärringar och gubbar = HÅLL ER BORTA!

Jag har två helt underbara barn! Den ena är 19 mån och den andra är snart 4 mån. Jag fick alltså dom två väldigt tätt som ni märker. Den senaste fick jag i Januari..
Nu väntade jag in min mens som ALDRIG kom i maj månad men då jag käkat p-piller som gör att mensen kan utebli någon enstaka gång så väckte jag aldrig några misstankar om att jag var gravid. Jag har senare börjat må riktigt riktigt illa varje dag och spytt. DÅ kände jag att ett graviditets test är ett måst och det visade positivt. Jag var helt chockad då jag har ätit p-piller och för ett tag sen sprack kondomen men jag tog alltså akut p-piller inom 12 timmar.. Vilket inte har hjälpt tydligen..

Jag hade alltså räknat med att jag var i graviditets v5 som max! Och igår var jag på sjukhuset för att diskutera abort. Något jag ville göra, men nu vet jag inte längre. Vi gjorde ett VUL och BM frågar om jag vill se på UL skärmen. Vilket var det dummaste jag gjorde! Det kom upp en massa siffror, hon blir knäpptyst och jag ser direkt en liten liten krabat som ligger och sprattlar och har sig i magen! Så små fötter och händer och jag blir alldeles lycklig inombords..Då släpper BM bomben att jag var gravid i 9+6 och att fostret nu hade hjärta och allt vad den har i den veckan.
Jag bröt fullkomligt ihop...Här sitter jag och pratar om abort som ska bli en kirurgisk och jag har alltså drygt 1 vecka på mig nu att bestämma mig hur jag vill göra.. Jag vet inte alls vad jag vill göra... Vet inget alls! Sambon sa att jag SKA ta bort den men,sen när jag berättade att den hade ett hjärta och den lekte så fint i magen så fick han också dåligt samvete. Nu vet ingen av oss hur vi ska göra.Jag känner hälften av allt här! Vill ta bort men ändå inte. Jag tror jag bara skulle få så himla dåligt samvete över allt här, eller ska jag göra en abort och låtsas som inget har hänt? Tusen tankar i huvudet och jag har ingen att ventilera med. Vad hade NI gjort? Någon?

Det blir typ BF Veckan innan jul eller jul veckan...

Anonym (AllanX)

Äldre 25 May 15:30

#111

Donum skrev 2015-05-25 13:23:05 följande:

Jag skrev ju att relationsproblem inte löses, abort eller ej. Risken att relationen havererar är överhängande vilket som. Personligen, tror jag dock att risken än betydligt mindre i och med att TS behåller barnet eftersom de har två barn sedan innan. Talar jag för mig själv, så hade jag aldrig haft ihjäl min avkomma för att maken inte vill ha fler barn. Hade han ställt ett sådant krav för en fortsatt relation så hade vi separerat, definitivt.

Tycker det är lie inkonsekvent att hävda sin rätt att behålla barnet- gentemot pappan - med att försvara behållandet av barnet med att det är hennes kropp och vilja- vilket ju verkar vara vad du gör indirekt- och sedan prata om att döda barnet.

Det är möjligt att det är försent för henne att göra abort, och ingen större vits att moralisera om heller. Men jag kan inte komma undan tanken på att det förmodligen ligger en hel del självbedrägeri bakom hennes beteende. Vi får väl hoppas att det blir bra hur det än blir...

Donum

Äldre 25 May 16:21

#112

Anonym (AllanX) skrev 2015-05-25 15:30:16 följande:

Tycker det är lie inkonsekvent att hävda sin rätt att behålla barnet- gentemot pappan - med att försvara behållandet av barnet med att det är hennes kropp och vilja- vilket ju verkar vara vad du gör indirekt- och sedan prata om att döda barnet.

Det är möjligt att det är försent för henne att göra abort, och ingen större vits att moralisera om heller. Men jag kan inte komma undan tanken på att det förmodligen ligger en hel del självbedrägeri bakom hennes beteende. Vi får väl hoppas att det blir bra hur det än blir...

Va?

Jag har konsekvent hävdat att det inte går att halvabortera och följaktligen måste någons vilja stryka på foten oavsett vad man väljer. Jag ifrågasätter dock att pappans vilja skulle vara mer rationell än mammans. Därtill ifrågasätter jag att abort mot hennes vilja skulle rädda relationen som enligt somliga skulle förstöras av att de får ett till barn. Relationen skulle minst lika gärna förstöras av att hon gör abort. Vad menar du är inkonsekvent med detta?

I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.

Anonym (Jessi)

Äldre 25 May 16:46

#113

Donum skrev 2015-05-25 16:21:17 följande:

Va?

Jag har konsekvent hävdat att det inte går att halvabortera och följaktligen måste någons vilja stryka på foten oavsett vad man väljer. Jag ifrågasätter dock att pappans vilja skulle vara mer rationell än mammans. Därtill ifrågasätter jag att abort mot hennes vilja skulle rädda relationen som enligt somliga skulle förstöras av att de får ett till barn. Relationen skulle minst lika gärna förstöras av att hon gör abort. Vad menar du är inkonsekvent med detta?

Anonym (AllanX)

Äldre 25 May 20:26

#114

Donum skrev 2015-05-25 16:21:17 följande:

Va?

Jag har konsekvent hävdat att det inte går att halvabortera och följaktligen måste någons vilja stryka på foten oavsett vad man väljer. Jag ifrågasätter dock att pappans vilja skulle vara mer rationell än mammans. Därtill ifrågasätter jag att abort mot hennes vilja skulle rädda relationen som enligt somliga skulle förstöras av att de får ett till barn. Relationen skulle minst lika gärna förstöras av att hon gör abort. Vad menar du är inkonsekvent med detta?

Men det enda argumentet till att hon ska få bestämma att barnet ska vara kvar, handlar väl just om att det växer i hennes kropp och att det i så fall är hon som måste genomgå aborten. Pappan har väl annars precis samma vetorätt vad gäller familjens storlek? I synnerhet om han ska vara med och försörja den, eller?

Anonym (Mamma och förskollärare)

Äldre 25 May 21:33

#115

Ego Lovers skrev 2015-05-25 10:02:49 följande:

Men det vet ju att barn till föräldralediga inte har rätt till 40h/vecka. Det borde ju du veta om du nu arbetar på förskola. Sedan ska du som förskollärare enbart följa ert uppdrag i förskolan och följa skollagen och inte sitta och lufta dina egna värderingar i vad föräldrarna bör och inte bör göra. Ditt jobb är att ta hand om barnen medan föräldrarna förvärvsarbetar, studerar, söker arbete, är hemma med yngre syskon eller är sjuk.

Det finns kommuner som tillåter mer än 15h/vecka. Tack och lov inte där jag jobbar, då hade jag slutat direkt. Jag vet reglerna så du behöver inte lära mig. Egna värderingar får jag tack och lov lufta om jag vill, eller får inte förskollärare det? Varför ska föräldrar lämna sina små barn när de inte måste? Speciellt när de är så små. Galet att lämna sina andra barn för att orka ta hand om ett till. Det är min privata åsikt som jag har rätt till.

Anonym (Mamma och förskollärare)

Äldre 25 May 21:41

#116

Eva Elisabeth skrev 2015-05-25 13:36:14 följande:

Jo det ÄR galet - i normalfallet. Men jag tycker att du som förskolepersonal ska vara försiktig med att döma ENSKILDA som gör så, för du vet inte vad som ligger bakom. (Hoppas att du inte gör det i jobbet menar jag.) Och om en familj har fått fler timmar än normalt beviljat av s.k. sociala skäl, så kan du vara rätt säker på att de behöver det. För det är svårt att få idag med sparniten i kommunerna överallt. Orsaken ska du inte spekulera i, ditt jobb är att sköta barnen efter bästa förmåga när de är hos dig.

I så fall dömer jag de föräldrapar som har två hyfsade löner, och mycket väl skulle kunna ha mamman hemma några år - i alla fall på deltid - eller gå ned i arbetstid båda två. Men ändå väljer att ha 1-3-åringar på dagis 40-50 timmar och mer i veckan, för att karriären eller husköpet är viktigare.

Ts skriver inget om att se har andra problem utöver att hon vill ha ett barn till men inte pappan. Så jag får utgå från det här. Vi har många som har fått utökad tid, dock inte av någon speciell anledning. Där jag jobbar är det väldigt lätt att få det. Jag skulle aldrig låta det påverka mig i jobbet med barnen oavsett vad jag tycker privat. Däremot tycker jag själv det är hemskt med dagens stora barngrupper och jag önskar att vi hade mer tid för varje enskilt barn. Men det är alltid en ekonomisk fråga så de bara trycker in barn. Det är inte lätt för barnen!

Ego Lovers

Äldre 25 May 22:34

#117

Eva Elisabeth skrev 2015-05-25 13:39:55 följande:

Det går att få fler timmar av s.k. "sociala skäl". Man vänder sig då till socialtjänsten och förklarar sina skäl, och de gör en liten utredning. Ibland kan det också vara så att familjen har blivit anmäld till soc, och att soc har bestämt att barnen ska vara mera på dagis, för att hemmiljön är torftig eller att föräldrarna inte orkar med annars. Alternativet kan vara LVU.

Annars har du rätt i allt du skriver här!

Jag är inte dum och nej man behöver intesocialtjänstens godkännande. Räcker man är sjukpensionär eller barnet har extra behov av att vara på förskolan enligt BVC/BVC psykologen eller läkare så har kommunen skyldighet att ge barnet mer tid. Oftast 30h/vecka.

Ego Lovers

Äldre 25 May 22:39

#118

Anonym (Mamma och förskollärare) skrev 2015-05-25 21:41:43 följande:

Ts skriver inget om att se har andra problem utöver att hon vill ha ett barn till men inte pappan. Så jag får utgå från det här. Vi har många som har fått utökad tid, dock inte av någon speciell anledning. Där jag jobbar är det väldigt lätt att få det. Jag skulle aldrig låta det påverka mig i jobbet med barnen oavsett vad jag tycker privat. Däremot tycker jag själv det är hemskt med dagens stora barngrupper och jag önskar att vi hade mer tid för varje enskilt barn. Men det är alltid en ekonomisk fråga så de bara trycker in barn. Det är inte lätt för barnen!

Och din arbetsmiljö får DU ta med din närmsta rektor. Den ska inte föräldrarna behöva höra på och bli nedkylda att de inte vill vara med sina barn. Ta det med din rektor eller för och grundskolenämnden. I annat fall prata med föräldrarna om situationen på förskolorna idag. Att er arbetsbörda är för tung. Bli barnen röst! Förmedla barnens vardag till föräldrarna och be dom påverka politikerna. Men så länge ni skyller på föräldrarna att de inte vill vara med sina barn kommer ni aldrig få till en förändring. Förändringen kommer när du blir lojal gentemot barnen och gör deras röst hörda när deras föräldrar inte är med.

Anonym (3:an på 3 år.)

Äldre 25 May 22:53

#119

Jag är i liknande sits, blev oplanerat gravid när minsta var 7 månader det var en total chock.

Vi hade redan innan bestämt oss för att göra abort ifall det skulle misslyckas nån gång och jag blev gravid. Jag hade inte en tanke på att behålla utan vi bestämde att vi skulle boka tid omgående om jag nu skulle bli gravid, ville helst göra abort innan hjärtat börja slå och inte tänka på det som en blivande bäbis. Nu blev jag ju gravid iaf och det första min sambo sa var grattis och när ska bäbisen födas? Blev arg på honom och sa att jag inte vill tänka på den som en bäbis utan att jag skulle boka tid genast för abort. Nu blev det ändå så att vi ska behålla den lilla, sambon övertalade mig om att det inte spelar så stor roll om vi får en till och att han inte skulle ångra sig senare. Det var jag mest rädd för faktist att skulle ångra sig och skylla på mig sen.

Jag hoppas ni kan sätta er ner och diskutera igenom hur ni ska göra. Bra att boka tid hos bm och få prata, ta med sambon. Jag tycker det är svårt att ge råd, man kan inte bli tvingad till abort men samtidigt inte heller bli tvingad att bli förälder mot sin vilja. En riktig rävsax ni sitter i.

Anonym (girasol)

Äldre 25 May 22:59

#120

Jag har fem barn varav de fyra första är födda inom loppet av 6 år. Det fungerade utmärkt. Den femte är en sladdis med ett hopp på tio år. Men mellan trean och fyran har jag fjorton månader. Att ha tre blöjbarn samtidigt var inte mycket jobbigare än att ha en som jag har nu. Man är så uppe i det tycker jag. Vi hade tänkt skaffa två sladdisar tätt men nu blir det inte så. Var dock en tvillinggraviditet till vår stora lycka men tyvärr miste vi ena barnet, den andra föddes i v 32 och förlossningen slutade med fem timmars operation där man tvingades ta bort livmodern för att rädda mitt liv.

beslutet hur du ska göra är ditt eget, vill mest påpeka att det kan fungera alldeles utmärkt med flera barn tätt. Lycka till hur du än väljer att göra.

Chockad mor!

INNEHÅLL