• Anonym (TS)

    När syskonet inte kommer.. Stressad, ledsen. Finns det någon annan i samma situation?

    Vi har ett barn på 3,5 år som kom till på andra försöket. Vi var båda helt överens att ha 3-4 år mellan barnen, varför vi började försöka i vintras. Blev då gravid direkt, men fick missfall. Veckorna gick, blev gravid igen, men missfall även igen. 

    Detta har tagit mig så oerhört hårt, främst för att "alla" frågar om syskon. Jag svarar att man inte kan bestämma när syskon kommer, men folk verkar verkligen inte fatta utan tjatar vidare om hur syskon är viktiga. 

    Jag ångrar inte att vi inte började tidigare, men det stressar mig så då vårt barn bara blir större. Hon frågar själv varför hon inte har syskon, och det gör mig så himla sorgsen. Alla våra vänner har fått syskon till sina barn, medan vårt dröjer. Jag vet att alla inte ens får ETT barn, men alla har ju sin egen situation. Mina närmaste vänner är gravida nu, och det är knappt jag orkar att träffa dem. 

    Finns det någon annan här i samma sits och vill prata? 

  • Svar på tråden När syskonet inte kommer.. Stressad, ledsen. Finns det någon annan i samma situation?
  • Maräng87

    Hej, får man göra er sällskap? Har en dotter på 3 år som blev till på femte försöket. Vi har försökt med nummer två i strax över ett år nu. Har precis påbörjat min första dos pergotime och håller alla tummar och tår för att det ska ge ett positivt resultat.

  • Anonym (TS)
    Maräng87 skrev 2015-09-06 21:41:03 följande:

    Hej, får man göra er sällskap? Har en dotter på 3 år som blev till på femte försöket. Vi har försökt med nummer två i strax över ett år nu. Har precis påbörjat min första dos pergotime och håller alla tummar och tår för att det ska ge ett positivt resultat.


    Hej! Hur kommer det sig att du fått Pergotime? Har du glesa ägglossningar?
  • Anonym (TS)
    Allie779 skrev 2015-09-06 21:17:06 följande:

    Jag känner mig OTROLIGT stressad. Vi har försökt i tre år nu att få ett syskon! Där emellan har jag gjort en insemination som ledde till graviditet men förlorade lillpojken i januari detta året. Vi kan tydligen inte bli gravida den vanliga vägen längre och jag har pausat med inseminationsförsök nu i sommar (är ju ändå stängt överallt då). Väntar nu på mens så jag kan göra nästa försök. Hatar att vara så förbannat stressad över detta och se hur sonen bara blir äldre och äldre och alla TJATAR om syskon! Blir galen.


    Hej! Insemination också! Hur har din man ställt sig till det? Jag antar att det är  mycket känslor inblandade om man måste använda sig av en annan biologi. Kram
  • Maräng87

    Jag har alltid haft väldigt oregelbundna cykler och har därför ätit provera de senaste 7 månaderna för att få en normal och regelbunden cykel och på så sätt lura fram äl. Det fungerade dock inte så nästa steg var Pergo, tog sista tabletten idag och har tid för att kolla äggblåsor på fredag. Jag har misstankar om pco men min gyn har avfärdat det men är trots det osäker.
    Har dessutom alltid haft en känsla av att vår dotters tillkomst var ett litet mirakel som krävde massor av tur.

  • Allie779
    Anonym (TS) skrev 2015-09-07 07:40:37 följande:

    Hej! Insemination också! Hur har din man ställt sig till det? Jag antar att det är  mycket känslor inblandade om man måste använda sig av en annan biologi. Kram


    Han bryr sig inte ett dugg om det. Från början var det faktiskt jag som var tveksam men nu gör jag det mesta för att få barn. Dessutom har han fått super bra resultat på sina spermier så nu känner jag att allt är mitt fel. nästan så jag stör mig på hans "perfekta" spermier men jag ska så klart vara glad över det.
  • Anonym (TS)
    Allie779 skrev 2015-09-07 09:03:03 följande:
    Han bryr sig inte ett dugg om det. Från början var det faktiskt jag som var tveksam men nu gör jag det mesta för att få barn. Dessutom har han fått super bra resultat på sina spermier så nu känner jag att allt är mitt fel. nästan så jag stör mig på hans "perfekta" spermier men jag ska så klart vara glad över det.
    Skönt för er!
  • Allie779
    Anonym (TS) skrev 2015-09-07 11:36:21 följande:

    Skönt för er!


    Jag har inte följt tråden, bara läst ditt första inlägg, i vilket läge är du just nu? När fick du ditt senaste missfall?(läste att du fått två, sorgligt!)

    Om jag förstått det rätt så finns det inga fel på er??
  • Anonym ((Längtar))

    Välkomna ni nya i tråden! Segt att det är många som får försöka så länge. Håller tummarna för oss alla

    Här är det den där tråkiga tiden mellan mens och ägglossning. Om ca 10 dagar har jag ägglossning, då gäller det! om det inte tar sig denna månad kör jag pergotime nästa månad. (jag har fått det utskrivet, jag har ägglossning av mig själv men kan enligt min gyn eventuellt behöva lite hjälp på traven med ägglossningen under vinterhalvåret). Börjar bli rätt otålig nu så nästa månad testar jag det. Om det inte tar sig denna månad då! Jag hoppas!

  • Anonym (TS)
    Allie779 skrev 2015-09-07 20:05:32 följande:
    Jag har inte följt tråden, bara läst ditt första inlägg, i vilket läge är du just nu? När fick du ditt senaste missfall?(läste att du fått två, sorgligt!)

    Om jag förstått det rätt så finns det inga fel på er??
    Hej, läge? Tja, vi försöker vidare, om än trist. Senaste MF i på senvåren. Vi har inte kollat upp oss, eftersom det gått bra att bli gravid förut. Min gynekolog utreder inget ännu. 
  • Anonym (W)
    Allie779 skrev 2015-09-06 21:17:06 följande:

    Jag känner mig OTROLIGT stressad. Vi har försökt i tre år nu att få ett syskon! Där emellan har jag gjort en insemination som ledde till graviditet men förlorade lillpojken i januari detta året. Vi kan tydligen inte bli gravida den vanliga vägen längre och jag har pausat med inseminationsförsök nu i sommar (är ju ändå stängt överallt då). Väntar nu på mens så jag kan göra nästa försök. Hatar att vara så förbannat stressad över detta och se hur sonen bara blir äldre och äldre och alla TJATAR om syskon! Blir galen.


    Hur hanterar du folks kommentarer? Jag har jättesvårt för det, blir otroligt generad!
Svar på tråden När syskonet inte kommer.. Stressad, ledsen. Finns det någon annan i samma situation?