Efter att ha försökt få barn i ca 1 1/2 år har vi precis genomgått en fertilitetsutredning. Vi fick då reda på att mannen har lågt antal spermier och därför kommer starta IVF. Väntar in min mens som ska komma nästa vecka sen startar vi vår första behandling. Nervöst och samtligt spännande!
Någon som är i liknande situation och vill dela tankar, fundering och hopp?
Hittade ett svar nu från en gynekolog och verksamhetschef på en klinik i Malmö att det är på ruvardag 2-4 i livmodern som embryot fäster ordentligt i livmoderslemhinnan
Spännande! På Ruvardag 2 kände jag av något i/vid livmodern som jag tänkte "undra om det fäste nu". Vissa säger att man kan känna, vissa inte. Spännande!
Spännande! På Ruvardag 2 kände jag av något i/vid livmodern som jag tänkte "undra om det fäste nu". Vissa säger att man kan känna, vissa inte. Spännande!
Jag fick ju också stickande/ilande känsla i går kväll. Det var ju också på ruvardag 2 Fast jag är tveksam till att man (iallafall jag) skulle känna av när ägget fäster
Spännande =) Så på RD11 kan man testa som tidigast då? Det är i så fall den 22/12 men avvaktar nog till 24/12 iaf.
Jag mår bra, men fick min lilla depp-dipp här på morgonen. Vaknade och tempade, det här kan vara nytt för er. Men jag har sen två år tillbaka följt min basaltemperatur varje morgon för att lokalisera min ägglossning och ha koll på när den varit, när den ev kunde närma sig och veta när mensen kommer. Och ev upptäcka en graviditet, men gravid har jag ju då aldrig blivit. Men blivit förvarnad varje månad innan mensen dykt upp.
Ja så iallafall, tempen ligger högre efter äl än innan och är man gravid fortsätter tempen ligga högt. Detta är förstås alldeles förtidigt att läsa in nåt i redan, men min temp gjorde ett litet dyk i morse och jag kände "nä det har inte tagit sig"
Igår kväll fick jag som du Nmg några slags stickningar på vänster sida, men inbillar mig att det var tarmarna som spökade. På väg hem från jobbet tyckte jag att kände mig lite snurrig i huvudet vilket jag egentligen tolkar som inbillning då min hjärna vet att det är för tidigt att känna nåt men mitt hjärta hoppas!
Usch det lät inte kul 
Å jag vet känner samma! Läste på nätet att en vanlig sak till att kvinnor tydligen inte blir gravida kan vara att ägget inte kan fästa i livmodern. Om det är felet, då hjälper det ju inte att de för in ett embryo bara...nu är jag helt övertygad om att vi (alltså jag o min sambo) kommer misslyckas.
Usch förlåt för min nuvarande negativitet! Det blir bättre!
Oroa dig inte! Jag har också tempat (i flera år) så vet exakt mina temperaturer. Vanlig temp är ca 36.0-36.2 (lågt jag vet). Sen jag plussade har jag haft ca 37.0 och är nu i vecka 8 (7+2) men för ca en vecka sedan kände jag mig febrig med frossa och tempen sjönk till 36.4! Panik. Även dagen efter låg den mellan 36.6-36.9 så blev orolig o tänkte att det var kört. Eftersom jag dessutom kände mig sjuk o var hemma från jobbet, och då borde jag haft över 37 ju om det var riktig feber.
Men så ett par dagar efter det gjorde jag vul och fick se ett hjärta slå. Så efter det tar jag inte tempen varje dag längre det gör mig bara orolig. I mitt fall vet jag inte varför tempen droppade men det hade ju inte påverkat embryot i alla fall.
Tror att det är helt normalt efter ET att ha som du har att tempen växlar! Håller tummarna för att du testar positivt snart.
Nä, det är nog bäst att sluta tempa till slut efter man fått positivt. Annars oroar man sig kanske bara i onödan. Jag hoppas som du säger att det är normalt med hoppande tempar efter ET. Har försökt kika på fertilityfriend på andra kvinnors kurvor efter ivf. Men allas kurvor är olika.
Pratade med kliniken under eftermiddagen och fick resultat av dagens blodprov och ultraljud. Många ägg och hormonnivåerna har ökat lite. Ska öka dosen Gonal-F idag och imorgon och sedan nytt ultraljud och blodprov på söndag. Känns väldigt skönt med så täta kontroller, har läst lite om överstimulering och det låter ju inte så trevligt.
Ska bli spännande å se hur många ägg dom får ut och hur många som blir befruktade och delar sig som dom ska. Har idag börjat tänka ganska mycket på äggplocket vilket jag inte gjort tidigare då det har känts så avlägset. Börjar bli riktigt nervös. Har ni haft er man/sambo med er under äggplocket? Hur ont gör det? Jag blir superspänd bara jag ligger i en gynstol så jag tycker att cellprover gör ont. Ultraljudet idag tyckte jag oxå kändes en del. Usch, får ta en massa lugnande så går det nog bra....