IVFare i Stockholm?

Ha, ha, menar han att rutorna skulle likna choklad då heller, så dumt så det blir hysteriskt kul :)

Åhh den är sååå fin =) Du gjorde helt rätt!!!!

Jag vete fan :) När jag sa att det aldrig hjälper sa hon: Det är du som bestämmer. Ja, och då hoppar jag knäckebröd. Som sagt, hysteriskt kul. 

Tack! Min man gosade nyss in sig i den.

Jag håller med alla andra, ibland måste man bara göra sådana saker som för andra ter sig irrationellt men som är helt rätt. Att känna sig så glad är fakiskt värt vartenda öre, mycket billigre än terapi. Det blir ju som ett steg närmare målet. De säger att vad man tänker inte har någon betydelse för utfallet i ivfprocessen, och det tror jag också på, men som irrationell vanlig dödlig så lyssnade jag till en vän som födde genom ivf att hon fokuserade på en målbild som var att hålla sina två barn i sin famn, nu blev det en, men jag tog till mig det och tänkte så denna gång och det kändes mycket mer hoppfullt. Jag tror din åkpåse är en sådan positiv målbild som du kan tänka på och må bra av under processen.

Imorgon ska jag i terapi hos psykolog som är kopplad till Sophiahemmet, jag återkommer om jag tycker det är givande. Jag ska gå för att få lite input på hela ivf-processen. Jag har varit så stark i så många år och bara kört på utan att tillåta mig att duka under så jag känner, speciallt när jag träffar folk inom vården som frågar hur jag mår, att jag bara bryter ut i gråt. Det ligger mycket där under och pyr så jag hoppas att detta ger lite perspektiv och kraft.

Igår såg jag en bekant med stor mage och två syskon på bild på fb, det påvarkade mig så starkt, kände mig så svartsjuk. Hur lätt de såg ut att ta på det, hur de visade magen vilket jag aldrig gjort, för jag har aldrig känt mig säker förrän barnet är i min famn. Tycker inte om att jag kände så, för det har ju inget med mig att göra, jag vet ju inget om deras process heller och inte missunnar jag någon detta, men svartsjuk kände jag mig, trots att jag är gravid så vet jag ju inte hur detta slutar och jag känner nog innerst inne att jag nog inte klarar av ett till trauma, jag vet inte om jag skulle orka detta igen. Jag behöver i alla fall inte vara rädd för telefonen, för nipt-resultatet kommer per telefon oavsett utfall.

Tack! Ja, det är lite så jag tänker.

Berätta gärna om besöket sedan. Antar att det är den psykologen de remitterar alla till från Sophiahemmet. Börjar fundera på om jag borde boka en tid, den här behandlingen har varit så jobbig jämfört med dem andra. Inge fysiskt utan psykiskt. Det är säker MF som ligger och spökar för min del.

Kram

Rekommenderar varmt terapi till alla som går igenom IVF eller andra svåra saker. Det har hjälpt mig så mycket att få andra perspektiv, vrida och vända på saker eller bara få förståelse och inkännande. 

Lycka till till alla! Själv är jag i vecka 18, snart dags för RUL!

Så, då var ägguttaget avklarat. 10 st fick de ut. Det gick bra förutom att ena äggstocken ville gömma sig så barnmorskan fick trycka allt hon hade på magen, medan läkaren punkterade. Aj aj kan jag säga, men de är verkligen duktiga och jag fick extra smärtstillande.

Nu hemma i sängen, fullproppad med citodon och Voltaren.

Bra jobbat! 10 är ju jättebra! Hoppas det går vägen den här gången!

Får man smyga sig in här? Är inne på ruvdag 2 och känner att jag håller på att bli knäpp!