Hej alla!
Vi har nu fått vår planering för vårt tredje IVF-försök. Vi kör långt protokoll och ska nu börja med synarela-spray den 20 mars. Enligt planeringen ÄP vecka 16. Några som är i samma tid och som vill följas åt? Hoppa gärna in i tråden!
Tack alla för fina ord. Det är fortfarande brun flytning jag har. Fast nu är det mycket mera än igår. Tror att mensen är på väg . Väntar till TD på onsdag men innerst inne vet jag att det är kört . Men vi fortsätter att kämpa. <3
Hej på er,
Jag fyller 40 år i höst och tog igår kväll min andra Gonal-spruta. Detta är mitt första IVF-försök och utförs på Sophiahemmet. Uppskattat äggplock sker 15 eller 18 april.
Har gått på Pergotime 4 omgångar. Totalt har vi försökt att få barn i 2 år.
Med hopp om att vi alla får en dec/jan-bebis. :)
Trevlig lördag!
Ja den andra hälften behöver ju också dra sitt strå till stacken:) Men det är kanske bara bra att partnen får känna sig lite mer delaktig också.
Har du blivit till själv genom IVF?
Hur går det för dig själv i processen?
Haha, nä det så klart. Ska det bli barn av det hela så är det bara att sätta igång för honom.
Jo jag har tagit själv, förutom ett par gånger när har varit för trött efter att ha somnat på soffan. Han tyckte nog att det var lite roligt ärligt talat.
Vet däremot inte hur jag skulle känna inför att sticka någon annan, men man vänjer sig nog. Det är ju små och smala nålar som enbart ska in i magfettet. Tänker på min pappa som fick sätta vanliga sprutor muskelärt på min mamma... Hua! Men han fixade det galant!
Okej, det visste jag faktiskt inte. Bra att man kan få lite mer information här, önskar att det vore lite mer verkligehtsbeskrivet ifrån sjukhusets sida, men det är klart, de vill väl inte oroa sina patienter.
Är det här första barnet ni försöker få?
Ja precis, jag hade gonal-f första försöket. Men fick ju inget bra resultat, så det första de testade att ändra var byte av donator och byte av spruta.
Okej. Ja, men förvänta dig minst två ultraljud. De allra flesta behöver det. Så det är inget konstigt. Särskilt inte första försöket då de kan behöva reglera dosen och så. Så över en vecka sprutar nog de allra flesta. Jag närmare två veckor har det blivit Vi får se hur detta försök blir.
Jag virkar en babyfilt......
Vi har nog alla våra små terapeutiska inslag för att hoppet är ju det sista som lämnar oss;) Ni ska se att i framtiden finns det små ljuvliga barn som har våra koftor, gosedjur och filtar:)
Håller tummarna allt jag kan. Önskar verkligen att du får göra ET.
Andra gången är annorlunda helt klart. Man vet på ett ungefär vad som väntar.
Det enda man kan göra är att göra det som känns rätt för en själv. Om det är att sticka en kofta så sticka en kofta! Jag virkar på ett gosedjur. Om inte annat så är det bra terapi. <3
Ni är alla så fina och starka. Tänk vad livet kan utsätta en för, och på något sätt överlever man. Min sambo tycker att jag ska sluta hänga på Familjeliv då han är rädd att det gör mig mer ledsen. Tror inte att han riktigt förstår hur viktigt det är för mig att ha er alla som går genom samma sak. Som verkligen förstår. Ni hjälper bara genom att finnas till och dela med er. Hoppas från mitt innersta att det får gå bra för oss alla. <3
Idag gör jag något stort. Träffar en gravid vän. Det har varit tufft att se gravida bekanta och vänner, hur "alla andra blir gravida utom jag". Har till och med pausar min Facebook för att undvika att se alla lyckliga uppdateringar. Men vår nära vän som är gravid kommer hit i helgen. Först kände jag att nej, det kommer aldrig gå. Nu känner jag att det känns viktigt att träffa henne. Hon är vår närmaste vän och hon vet vår historia. Jag tycker det känns bra att hon kommer hit och känner mig redo för gravidmagen. Även om det såklart känns jobbigt också.
Kärlek och kramar och styrka till alla här! <3 Jag kan även berätta att jag efter tre dagar med sprutor känner mig mycket piggare i deppigheten. Menopuren drog över synarela-biverkningarna. Känns faktiskt himla skönt!
Ja det borde de göra. Men saker kan ju hända precis hela tiden. Så går ju inte att säga. Och läste att du eftersökte statistik på nätet, gör inte det! Statistik säger egentligen ingenting. Jag hade läst så mycket om allt inför vårt första försök och det stod ingenstans om att äggen ibland slutar dela sig och att det inte blir insättning. Jag trodde inte ens att det kunde hända, eftersom jag aldrig läst om det. Så läs inte för mycket, alla är vi individer och våra ägg fungerar olika. Hur många har du att "spela med" så att säga?
Idag gör jag något stort. Träffar en gravid vän. Det har varit tufft att se gravida bekanta och vänner, hur "alla andra blir gravida utom jag". Har till och med pausar min Facebook för att undvika att se alla lyckliga uppdateringar. Men vår nära vän som är gravid kommer hit i helgen. Först kändeochattatt nej, det kommer aldrig gå. Nu känner jag att det känns viktigt att träffa henne. Hon är vår närmaste vän och hon vet vår historia. Jag tycker det känns bra att hon kommer hit och känner mig redo för gravidmagen. Även om det såklart känns jobbigt också.
Kärlek och kramar och styrka till alla här! <3 Jag kan även berätta att jag efter tre dagar med sprutor känner mig mycket piggare i deppigheten. Menopuren drog över synarela-biverkningarna. Känns faktiskt himla skönt!
. Sen är det inte så att fokuset måste ligga på den gravida. Man kan prata om annat.att vara gravid är inte det som är helheten.
Det känns som att ALLA runtomkring en blir gravida när man kämpar med IVF. Sen kan det också vara åldern som spelar roll. I mitt fall, jag är 29 år, så är det många vänner som får barn nu. Ännu fler som också ska ha i juli som just var den månad jag skulle få min bebis om jag inte hade fått MA.
Jag hoppas verkligen jag är gravid när den 5:e juli kommer.... det var vår beräknad födelsedag :/
Tror att det kommer att kännas lättare att överleva dagen om man har en liten en i magen.