Skapar en tråd för oss som precis plussat och har BF i mars 2017.
Jag plussade igår efter 7 månaders försök och bebis beräknas enligt app att anlända 2/3-2017. Det är vårt första barn. Vi var gravida i höstas men drabbades av MA i vecka 13. Denna gång hoppas jag att allt går vägen.
Är 31 år och bor i Kungsbacka.
Jag har bf 16/3, (4+5 idag). Har lite molvärk som kommer och går, annars är det rätt lugnt på symptomfronten. Ja, trött såklart!
Corran: 18 mars har jag. Men har gått över med de andra så lägger nog på två veckor och ställer in mig på första april ;) värdelöst att rikta in sig på att bebisen ska komma och så får man vänta och vänta. Jag är nog helt enkelt en sådan som bär på barnet längre.
Jag har fortfarande lite halvömma bröst, känns eg bara när jag trycker på dem. En sak som jag känner mig lite förvirrad över, jag mådde lite illa till och från ÄL+8-10. Men sen gick det över och nu känner jag typ inget... känner mig lite känslig om livmodern, om jag går kissnödig tex så blir det ömt.
Någon här som funderar på att göra NIPT?
Ni som ska göra privat VUL, när planerar ni att göra det isf? Funderar också på det så att man vet att det är som det ska.
bornybear: Shit vilken chock det måste ha varit!? Hur känns det? Har ni barn sen innan?
corran: haha ja, men just i det läget känns det som att de aldrig ska komma ut! Låter som helt lagom för dig ju! Vad skönt att inte behöva vänta! Med tredje barnet gick jag över tre veckor innan jag fick sättas igång, när jag skulle sättas igång så var jag helt omogen för det och min kropp stretade emot allt vad den kunde och alla försök till igångsättning misslyckades. Lite komiskt såhär i efterhand, dottern var verkligen överbakt, inget fostervatten fanns kvar heller. Ibland fattar man ju inte vad kroppen sysslar med. De andra har kommit självmant runt 42 veckor.
bornybear: Shit vilken chock det måste ha varit!? Hur känns det? Har ni barn sen innan?
corran: haha ja, men just i det läget känns det som att de aldrig ska komma ut! Låter som helt lagom för dig ju! Vad skönt att inte behöva vänta! Med tredje barnet gick jag över tre veckor innan jag fick sättas igång, när jag skulle sättas igång så var jag helt omogen för det och min kropp stretade emot allt vad den kunde och alla försök till igångsättning misslyckades. Lite komiskt såhär i efterhand, dottern var verkligen överbakt, inget fostervatten fanns kvar heller. Ibland fattar man ju inte vad kroppen sysslar med. De andra har kommit självmant runt 42 veckor.
Den här oron är så himla tärande. Det är dessutom elakt av kroppen att det är normalt med molvärk så man tror att det är mens på G. Dessutom i kombination med Lutinus som gör att jag flera gånger om dagen får flytningar som forsar. Lutinus tack och lov bara en vecka till, vid frysåterföring ska jag ta minst till 12+0 
Vi har försökt sedan vintern 2013. Första plusset kom på tredje ägglossningen och var tyvärr lite ivrig att fästa så det blev ett utomkveds. Hade tom hjärtslag innan äggledaren togs bort :(
Sedan dröjde det ungefär ett halvår innan nästa plus som mest troligt också satt i äggledaren, den andra två. Det löste dock kroppen själv (missfall 5+1) även om det blödde i evigheter och jag fick skrapas till slut.
Hade redan då en remiss till IVF men behövde gå ner rejält i vikt, så hösten 2014 genomgick jag en gastric bypass.
Exakt ett år efter operationen (1 okt 2014 på, 1 okt 2015 mens = sprutstart efter ett par dagar) inleddes första IVF-behandlingen som gav upphov till fyra ägg, tre befruktade, ett återfördes efter 3 dagar och de andra två frystes ner. Inget plus på det färska.
Sedan var kliniken seg så första frysåterföringen skedde i januari i år. Plus och sedan missfall 5+1. Nästa återföring i mars, plus och sedan missfall 5+1 igen.
Kliniken inte direkt lyhörd på det faktum att det varit tre missfall vid samma tidpunkt.
Ny IVF hann startas innan deras semester. 6 ägg, 4 befruktade men bara ett utvecklades normalt och hade börjat kläckas när jag fick tillbaka det på dag 5.
Så tja om en vecka visar det sig om den här klarar sig bättre. Har inte bestämt ännu om jag ska ringa privat gyn nästa fredag för VUL eller inte.
Jag plussade häromdagen och är beräknad 22 mars enligt luren olika uträkningssidor.
Pga många mf och ma i bagaget, en senast för 7 månader sedan i vecka 9, så vågar jag inte vara glad ännu.
Då man har två fina friska barn och så sitter man här i 4+0 och har plussat för något dag sen men känns som man har mensvärk så känns de som ens tur att ha otur
Jag har också bf mars 2017 närmare bestämt 11 mars ????
Om detta går vägen väntar vi vårat första barn ????Mina symtom går i vågor vissa dagar så känner jag mig illamående och trött. Vissa dagar som vanligt. Har inte vågat riktigt ta till mig att jag är gravid än. Berättade för mamma samma dag som vi plussade annars vet ingen mer än jag och min sambo.
Är det många som tänkt göraprivat ultraljud eller väntar ni till rul? ????
Stort grattis till er andra i tråden förresten ??????????
Lillan: Vi ska göra NIPT kring v 10 troligtvis och gör man ultraljud i samband med det.
lilsis: Fy vilken pärs! Hur långt är du nu? Varför bara lutinus en vecka till? Ska du inte ta ngt alls sen för att hjälpa kroppen att behålla graviditeten? Är det inte viktigt att du gör VUL tidigt för att se att det sitter rätt?
Lillan: Vi ska göra NIPT kring v 10 troligtvis och gör man ultraljud i samband med det.
lilsis: Fy vilken pärs! Hur långt är du nu? Varför bara lutinus en vecka till? Ska du inte ta ngt alls sen för att hjälpa kroppen att behålla graviditeten? Är det inte viktigt att du gör VUL tidigt för att se att det sitter rätt?