Bonusbarn som inte sover själv

Nu är det något man får ta när det finns småbarn i hushållet (jag valde aktivt att inte ha något förhållande med en man med barn i småbarnsåldern), de flesta jag känner har haft barn i förskoleåldern i sängarna, antingen som nattvandrande barn eller samsovning. Däremot går det att lösa, antingen att man sover själv i eget rum eller att barnet har en stor säng i sitt rum som föräldern sover i.

Ni får skaffa en större säng i barnets rum och låta pappa + barn sova där.

Det är en 3,5-åring för helvetes jävlar! Det är en trygghet för mänga små barn att sova i föräldrarnas säng. Och detta barn behöver ju såklart tanka ännu mer trygghet då han har två hem. Att det ska vara så svårt att förstå.

Inget konstigt alls då det är ett så pass litet barn. Barnet behöver väl den tryggheten helt enkelt. Barn brukar sluta koma och sova avsäg själva så småningom 

Vi har en snart 11-åring som kommer då och då, om hon vaknat mitt i natten. Det händer inte ofta och då försöker man att hon ska gå tillbaka till sin egen säng men ett så litet barn som i TS skulle jag låta ligga kvar, bonusbarn eller bio spelar ingen roll.  (ja jag har både och)

ursäkta stavfelen, var inte meningen

Precis så. Barnet, som fortfarande är så pass litet, får sova nära sin förälder och ts får sova ostört.

Hade det inte varit för alla nya familjekonstellationer med dina, mina och våra barn så hade man sluppit problem som dessa..

Det är det jag menar. TS ska inte behöva lämna sin egen säng när det finns bättre lösningar. Att sängen de har nu är för smal ÄR ett problem.

Helt normalt! Acceptera eller köp större säng om det blir trångt!

Tack för all input! Det är så himla svårt ibland, jag vill så klart att det ska funka med den här nya familjekonstellationen och tycker om bonusen, men det kan dyka upp många motstridiga känslor från olika håll.
Jag har en bra relation med bonusbarnet i övrigt, men vi har knappt bott ihop ett år och nyligen flyttat till större och gemensamt boende så jag antar att vi behöver tid.
Men jag har en kompis som har sitt barn 50% och hon har alltid lyckats hålla rutinen att barnet sover i sitt rum. Förstår att olika barn har olika behov, men jag tror man kan försöka styra upp det lite om man har viljan.. men kan också förstå att sambon vill spendera all tid med barnet eftersom de inte bor ihop på heltid.

Japp då är du en elak styvmor ;)

Nädå, men vissa barn har behov av att sova längre. Om det stör dig får ni hitta alternativ, men det är inte självklart att alternativet är att tvinga ett litet barn att sova själv. Min bonus var orolig rätt långt upp i ålder och vi la en madrass på golvet. Den var allt7d bäddad och hon var välkommen närsomhelst. Ett annat alternativ är att sätta en säng i barnets rum och de nätter barnet kommer in så följer pappan med in till barnet istället och sover resten av natten där.

Ett tredje alternativ är att ställa in en extra säng i ert rum så att er säng utökas i bredd.

Vår sexåring är sedan två år tillbaka väldigt orolig när han ska sova. Samtidigt kommer vår 3.5 åring in de flesta nätter. För att vi föräldrar ska få en så bra sömn som möjligt på veckorna sover vi med varsitt barn. Deras trygghet är viktigast och jag o min man sover ihop på helgerna. Vill vi mysa under veckorna hittar vi tid till det också ;) .