Vi som har plussat efter IVF hösten 2017

Jag var tvungen att berätta tidigare. Så de fick veta först. De ville att jag tillfälligt skulle byta tjänst. Längre färdväg och mer krav. Just då var jag trött som en gnu och mådde dåligt av oron för missfall. Så jag bröt ihop.

Ja, ångest på grund av att nu är det massor med folk som vet. Och hur ska jag kunna berätta för alla om det blir missfall igen.

Jag var tvungen att berätta tidigare. Så de fick veta först. De ville att jag tillfälligt skulle byta tjänst. Längre färdväg och mer krav. Just då var jag trött som en gnu och mådde dåligt av oron för missfall. Så jag bröt ihop.

Ja, ångest på grund av att nu är det massor med folk som vet. Och hur ska jag kunna berätta för alla om det blir missfall igen.

Mina föräldrar vet om sen innan vi startade denna ivf. Min mans mamma vet sen en vecka tillbaka. Det blir liksom enklare när vi nu ska fira jul ihop och man dricker alkoholfritt osv. Blir inga onödiga kommentarer. Mina bonusbarn är nämligen också med på julen och det är för tidigt att berätta för dem då vi går i in i v 11 på söndag.

Vi berättade för föräldrar efter första vul (7+3), men då visste några vänner och mina systrar redan (hade pratat om ivf:en så blev ju lite automatiskt att man berättade om resultatet tidigare). Hade kanske inte berättat för föräldrarna då om det inte vore för att halva familjen redan visste, och det kändes som om man inte kunde vänta hur länge som helst med att uppdatera resten :). Dessutom var dom på besök, så det föll sig liksom bara så.

För mig var de så otroligt skönt att få slippa lutinus. Tog sista tabletten samma dag som testdagen. Mådde så psykiskt dåligt av dem, smutsig o äcklig + att jag hade så många biverkningar/symtom av dem. Oron fanns såklart där men tror den hade funnits fast naglad i mig oavsett lutinus eller inte.

Folsyra och omega 3 har jag däremot fått för mig lindrar mitt illamående och dem har jag lite seperationsångest med, får panik om jag glömmer ta dem på morgonen.

Försök och slappna av, lutinus ska ha "gjort sitt" under den tiden man tar dem. Försök att lita på din kropp istället och lycka till <3

Jag haft 4. Varav ett var biokemiskt i vecka 5. De andra har varit MAn. Det första upptäcktes i v9, såg då ut som det dött i v5. Men de skrumpnar ju ihop lite har jag hört. Så det kan ha varit senare. Det andra MAt var en ofostrig graviditet som skrapades bort i v10. Det senaste levde i v10, men inte i v11. Det var dock hela tiden en vecka mindre i storlek. Dock växte den som den skulle, så alla läkare sa att jag skulle våga tro.

Det lutar åt att jag berättar för mina föräldrar. Vill helst inte men mår så illa och är så yr att det blir bara konstigt annars. De vet att vi är mitt uppe i ivf men vi berättade aldrig denna gången när vi gjorde återföring utan sa att det blir efter jul.