Vi som önskar ett syskon 2018

Vad roligt att så många nya plussat!!

Verkar som att det blir en del syskon ändå :) 

Går in i vecka 10 imorgon enl datering från senaste VUL, känns skönt att vecka 12 närmar sig  med stormsteg :) 

Jag med! Heja oss!

Blir tredje försöket för oss. Vilket är ni på?

Hcg nivån var 166 i vecka 4+1 vilket stämmer bra med tanke på när jag plussade :) Så allt borde vara bra hittills!

Så avundsjuk på er som närmar sig vecka 12! Själv är jag kvar på 4+3 och tiden går inte snabbt ;) Väntar på att illamåendet ska kicka in snart. Kanske klarar mig tills nästa vecka :) Men jag klagar inte ;)

Då är jag tillbaka igen.. tyvärr eller vad man nu ska säga...

Förra torsdagen fick jag en tid på gyn då jag började blöda på onsdagkväll på jobbet.. väl på gyn gjordes ett vul.. inget foster syntes :( enligt läkaren så hade graviditeten avstannat i vecka 9, fostret tillbakabildats men kroppen hade inte fattat det och fortsatt lura mig att jag var gravid...

Så på fredagen blev jag inlägg för att få hjälp att få bort allting :( Detta var bland det jobbigaste jag gjort :(

Förlorade massa blod så jag fick blodtransfusion, var fastande ifall det skulle bli operation, detta resulterade i att mitt blodtryck sjönk.

Jag kämpade och kämpade för att få ut allt, men krafterna var slut, och vid 21 på fredagkväll blev jag undersökt av läkare som konstaterade att det var fortfarande rester kvar. Jag bröt ihop för 100000000 gången och sa att jag inte orkade mer.. så läkaren anmälde mig till operation..

La mig för att försöka sova innan, vid ca 00:15 behövde jag upp på toa, tog med mig droppställningen och gick till toa. När jag sedan var klar bar inte benen.. allt bara snurrade och jag kände att jag var påväg bort... tryckte på larmet men ingen kom... tryckte igen och tillslut kom ssk och usk... då svartnade det framför ögonen på mig.. dom fick bära mig till sängen och väl där togs ett blodtryck som visade 70/40... min hörsel försvann och sen kommer jag inte ihåg mer än när jag åkte ner på operation..

05:00 var jag tillbaka på avdelningen och enligt läcker hade allt gått bra.

Dock ville inte mitt tryck hämta sig så det var knappt att jag fick åka hem på lördagen, men jag tjatade..

Så nu är jag hemma och sjukskriven även nästa vecka... detta tog fruktansvärt hårt på mig.. bryter än idag ihop flera gånger om dagen.. :(

Känns inte som det är menat att vi ska få ett syskon till vår dotter.. först missfall i december och nu detta :(

Oj vilken roman det blev, förlåt.

Hur går det för er andra? <3

Då är jag tillbaka igen.. tyvärr eller vad man nu ska säga...

Förra torsdagen fick jag en tid på gyn då jag började blöda på onsdagkväll på jobbet.. väl på gyn gjordes ett vul.. inget foster syntes :( enligt läkaren så hade graviditeten avstannat i vecka 9, fostret tillbakabildats men kroppen hade inte fattat det och fortsatt lura mig att jag var gravid...

Så på fredagen blev jag inlägg för att få hjälp att få bort allting :( Detta var bland det jobbigaste jag gjort :(

Förlorade massa blod så jag fick blodtransfusion, var fastande ifall det skulle bli operation, detta resulterade i att mitt blodtryck sjönk.

Jag kämpade och kämpade för att få ut allt, men krafterna var slut, och vid 21 på fredagkväll blev jag undersökt av läkare som konstaterade att det var fortfarande rester kvar. Jag bröt ihop för 100000000 gången och sa att jag inte orkade mer.. så läkaren anmälde mig till operation..

La mig för att försöka sova innan, vid ca 00:15 behövde jag upp på toa, tog med mig droppställningen och gick till toa. När jag sedan var klar bar inte benen.. allt bara snurrade och jag kände att jag var påväg bort... tryckte på larmet men ingen kom... tryckte igen och tillslut kom ssk och usk... då svartnade det framför ögonen på mig.. dom fick bära mig till sängen och väl där togs ett blodtryck som visade 70/40... min hörsel försvann och sen kommer jag inte ihåg mer än när jag åkte ner på operation..

05:00 var jag tillbaka på avdelningen och enligt läcker hade allt gått bra.

Dock ville inte mitt tryck hämta sig så det var knappt att jag fick åka hem på lördagen, men jag tjatade..

Så nu är jag hemma och sjukskriven även nästa vecka... detta tog fruktansvärt hårt på mig.. bryter än idag ihop flera gånger om dagen.. :(

Känns inte som det är menat att vi ska få ett syskon till vår dotter.. först missfall i december och nu detta :(

Oj vilken roman det blev, förlåt.

Hur går det för er andra? <3

Då är jag tillbaka igen.. tyvärr eller vad man nu ska säga...

Förra torsdagen fick jag en tid på gyn då jag började blöda på onsdagkväll på jobbet.. väl på gyn gjordes ett vul.. inget foster syntes :( enligt läkaren så hade graviditeten avstannat i vecka 9, fostret tillbakabildats men kroppen hade inte fattat det och fortsatt lura mig att jag var gravid...

Så på fredagen blev jag inlägg för att få hjälp att få bort allting :( Detta var bland det jobbigaste jag gjort :(

Förlorade massa blod så jag fick blodtransfusion, var fastande ifall det skulle bli operation, detta resulterade i att mitt blodtryck sjönk.

Jag kämpade och kämpade för att få ut allt, men krafterna var slut, och vid 21 på fredagkväll blev jag undersökt av läkare som konstaterade att det var fortfarande rester kvar. Jag bröt ihop för 100000000 gången och sa att jag inte orkade mer.. så läkaren anmälde mig till operation..

La mig för att försöka sova innan, vid ca 00:15 behövde jag upp på toa, tog med mig droppställningen och gick till toa. När jag sedan var klar bar inte benen.. allt bara snurrade och jag kände att jag var påväg bort... tryckte på larmet men ingen kom... tryckte igen och tillslut kom ssk och usk... då svartnade det framför ögonen på mig.. dom fick bära mig till sängen och väl där togs ett blodtryck som visade 70/40... min hörsel försvann och sen kommer jag inte ihåg mer än när jag åkte ner på operation..

05:00 var jag tillbaka på avdelningen och enligt läcker hade allt gått bra.

Dock ville inte mitt tryck hämta sig så det var knappt att jag fick åka hem på lördagen, men jag tjatade..

Så nu är jag hemma och sjukskriven även nästa vecka... detta tog fruktansvärt hårt på mig.. bryter än idag ihop flera gånger om dagen.. :(

Känns inte som det är menat att vi ska få ett syskon till vår dotter.. först missfall i december och nu detta :(

Oj vilken roman det blev, förlåt.

Hur går det för er andra? <3