Jag har haft ett förhållande med samma person i ca 1,5 år. Jag blev kär i denna person. Nu finns det risk för att allt kommer fram och jag har valt att lämna min älskarinna, vill inte separera från min fru. Vad är bäst att säga:
- jag har varit otrogen i 1,5 år, men hon betydde inget. Jag vill leva med dig.
Eller
- jag har varit otrogen i 1,5 år, jag blev kär i henne. Men jag vill leva med dig.
Jag hade gett min fru en chans, för familjens skull.
Och vad är din tankar kring mitt svar?
Det var inte frågan..
Jag tänkte på barnen. Barnen är ju den enda anledningen till att jag lämnat min älskrinna istället för min fru.
Som sagt, vill hon skiljas kommer jag inte kämpa för att hon ska ändra sig, men jag vill att hon ger mig en till chans. Därav min ts. Tror verkligen inte att vare sig alt.1 eller alt. 2 får det att låta som att det inte var så farligt. Vi får se vad som händer.
Nej du tänker inte på barnen.
Du tänker på enklaste sättet att komma undan eftersom du lämnade älskarinnan då det blev risk för upptäckt.
DET är sanningen din fru behöver höra.
Av den anledningen förtjänar jag en ny chans.
Du har varit otrogen och därför anser du att du förtjänar en ny chans?
Jag tänkte på barnen.
Och hur är det att komma undan när jag bestämt mig för att berätta?
Återigen, Du valde att skippa älskarinnan när det blev risk för att ni skulle bli upptäckta.
Det är orsaken till att du väljer att själv berätta.
Ingenstans i detta handlar om barnen. Bara din egen rädsla för att bli avslöjad.
Hade du tänkt på barnen hade du aldrig hamnat i detta från början.
Du har haft 1,5 år på dig att tänka på barnen, men det gjorde du inte. Inte förrän du riskerar att bli avslöjad.
Och du försöker komma undan konsekvenserna genom att be din FRU tänka på barnen och ert liv ihop och att HON inte ska kasta bort det.
Hör du inte själv hur illa det låter ?