Bebis RATAR mat

Ja alltså jag läste en artikel klämmisar. Det var en läkare som varnade för att det skulle va farligt om barnet bara åt sådana. Just för munmotorikens skull, att barnet inte utvecklar munmotoriken som den ska om den bara äter klämmisar. Men det var det enda som inte var bra med dem. Men det är ju smidigt om man är iväg på resande fot och bebisen behöver mellis eller mat snabbt. Men i syftet att vänja barnet vid vanlig mat, nja. Men han vänjer sig ju iof av smaken på mat så det är ju bra! Men om han får skeden själv i handen, stoppar han den i munnen då? Kanske är så ni får göra isf, till en början. 

Jag har mött ett äldre barn som bara kunde äta klämmisar, ersättning och typ flytande puré, när hon började på förskolan. Det tog lång tid att få ordning på det och det var besvärligt för föräldrarna. Barnet hade inte utvecklat någon som helst munmotorik, och kunde alltså inte ens svälja ett riskorn utan att sätta i halsen och bli rädd. Barnet hade inte heller förstått att hon kunde äta för egen hand, utan satt bara och gapade för att få flytande föda ihälld. Jag rådde dem att kolla upp hos sjukvården om det var något med halsen som var tokigt, men där var inga fel. Sedan fick vi börja träna försiktigt med att låta barnet kladda med lite fastare föda som filbunke och chokladpudding. Därefter blandade vi i lite riskorn osv. Barnet blev hungrigt på förskolan och det hjälpte hennes motivation att prova att stoppa små potatisbitar med sås i munnen osv, men hon satte mycket i halsen, hur små bitarna än var, för hon hade aldrig tränat detta. Det blev bättre och bättre och någon satt alltid och vaktade henne när hon åt, och bedömde hur stora bitar hon kunde prova och vilken typ av mat hon skulle kunna tugga. Hon åt som alla andra barn ett par år senare så allt slutade lyckligt, men fastna inte i detta med flytande föda TS. Föräldrarna menade inget illa men de hade varit oroliga att bebisen inte fick i sig vad hon behövde om de inte fortsatte mata henne med olika flytande saker, och de vågade inte låta henne bli hungrig. Nu vet ju inte jag om sjukvården missade något här, eller om det verkligen kan bli så här med fullt friska barn, men kan ju vara bra att varna. Kan tänka mig att det började ungefär så här som du beskriver i din trådstart. 

Det råd som jag själv fick när mina barn var små, var att INTE prova olika maträtter hela tiden. Utan fram med de kokta potatisbitarna varje dag i en månad minst. Man måste smaka ett livsmedel många gånger innan man gillar det. Låt barnet bli hungrigt. Låt barnet kladda. Låt barnet själv föra maten till munnen, så att barnet förstår att det är något det själv kan styra över. 

Försök att inte bli uppstressad över att detta med maten inte fungerar perfekt just nu. Låtsas att du inte bryr dig om ditt barn äter eller ej. Låt det inte utvecklas till en kamp mellan dig och barnet, utan var lite cool. Låt barnet bli hungrigt, även om det går emot dina instinkter. Om barnet vill ha flaskan så prova att ge vatten ibland om det snart ät dags för mat. 

Hoppas det löser dig!

Jag tror att han kopplar skeden till något jobbigt och vill därför inte äta med den. Omni tarbort den helt ett par veckor och ger klämmisar och låter honom plocka självmed små bitar mat så fortsätter han träningen med att äta men spärren försvinner förhoppningsvis? (Gällande kritiken om klämmisar - självklart ska barn lära sig att äta riktig mat, att inte ge ett barn något annat än klämmisar under lång tid är såklart olämpligt på flera sätt).

Förslag på mat att plocka med själv: macka i små bitar, rivet äpple, makaroner, ris, grötpinnar. Inte fokus på nyttig mat utan att vänja barnet vid fasta konsistenser (men jag tycker inte det är lämpligt att vänja barnet vid för söta saker heller).

Ja precis, låter inte som ett bra alternativ heller. Det är bara att man vill bara att han ska få i sig mat på något sätt, och vi greppar efter halmstrån här hemma. Vi undrar om det är vi som gjort något fel som gör honom så negativ till skeden.

För några veckor sedan så kunde han ändå äta en halv portion gröt, och ca 1 dl sötpotatis puré med grönsaker. Ibland åt han till och med en helt portion gröt, sen åt han mindre och mindre, för några dagar sedan åt han kanske 2-3 skedar sen blev han bara irriterad när man kom med skeden för nästa tugga. Nu öppnar han inte ens munnen en gång för att ens smaka på skeden, när man kommer med den så vänder han bort huvudet och gnäller. 

Får han hålla i skeden själv så stoppar han den i munnen och "undersöker" den.

Okej, det där lät ju inte alls roligt :(
Fan jag undrar vad vi har gjort för fel för att skapa denna negativa inställning till mat, eller till just skeden, för det verkar vara ju att bli matad med sked som han inte gillar, eftersom han gärna suger på en klämmis med puré.

Har testat att lägga ärtor i en skål och han få plocka själv, men han stoppar dom inte i munnen, vilket kändes konstigt då han annars försöker stoppa allt i munnen annars.

Tack för råden!! Men det är så svårt att inte stressa upp sig och låta ångesten ta över helt.

Eftersom han nu inte ens öppnar munnen överhuvudtaget när man kommer med skeden, ska vi lägga fram lite potatis bitar så han får plocka själv? eller försöka mata samtidigt också? ska vi ta bort skeden helt och håller några dagar och bara låta honom plocka själv? 

Ja det är skeden som han inte alls verkar tycka om just nu, eftersom han gärna suger i sig puré i en klämmis ibland. 

Jag får nog lägga mitt fokus på nyttig mat åt sidan en stund, det är självklart viktigare att han får i sig något överhuvudtaget.

Fokusera på att få i honom lite bitar för egen maskin. Även om han mest plockar och leker med dem så kanske han stoppar en i munnen vad det lider. Han får den näring han behöver via ersättningen, nu handlar det om att bygga upp ett intresse för fast föda och det får ta den tid det tar. Testa trick som att ta en av hans bitar och stoppa i din egen mun och säga att det var gott, men utan att på något sätt uppmana honom att göra likadant.

Ja, det är jättesvårt att inte stressa upp sig när barnen inte äter, men det är bara att bita ihop och ha is i magen. Tror en skål med ärtor är helt rätt, eller en skål med makaroner. Sen ska du inte bry dig om att inte hamnar i munnen. En vacker dag, när barnet råkar vara hungrigt, eller något annat plötsligt klickar, så hamnar det i munnen. 

Och mata inte, är mitt råd. Bara plocka själv. Prova med chokladpudding och vispgrädde, som vi gjorde på förskolan. Det gäller bara att få barnet att frivilligt stoppa saker i sin mun till en början. 

Eller, det kanske inte BVC gillar förresten. Men vispgrädde i alla fall.