BF våren 2011 i närheten av Malmö
Hej,
Någon som har bf under våren 2011 och som bor i närheten av Malmö?
Själv har jag bf den 18 april och bor i Skurup, men är född och uppvuxen i Malmö.
-
-
Svar på tråden BF våren 2011 i närheten av Malmö
-
hahah det frågade dom mig med. Ungefär i samma ton som 'vad åt du till frukost imorse'?Peecock skrev 2010-10-13 10:23:20 följande:Bm - Tar du några droger ?
Jag- Nej
Bm- inte på helgen heller?
Jag - ehh....nej inte det heller...
det var det konstigaste under mitt inskrivningssamtal
och så vem som var pappan till barnet,...haha -
SuzR skrev 2010-10-13 10:54:25 följande:hahah det frågade dom mig med. Ungefär i samma ton som 'vad åt du till frukost imorse'?
och så vem som var pappan till barnet,...hahahaha jag vet, jag började skratta lite grann!
-
Haha! Vad märkliga dom är! Sådana frågor fick faktiskt inte jag... Hade dom frågat mig om jag tar droger så hade jag nog blivit irreterad!
Vi kommer ta reda på det! Är också supernyfikna och kommer inte kunna hålla oss! Hoppas bara man kan se något och att dom berättar. Ska gå i Trelleborg, någon som hört hur dom gör där?
-
MJB- Min kompis gjorde UL i trelleborg och dom berättade för henne om könet, eller rättare sagt hon kunde ana den lilla snoppen själv...och sen sa BM att hon hade sett helt rätt.
När jag väntade vår första kunde dom inte se vad det var för ngt. Så i v 32 tyckte jag att det kvittade vad det var kön så vi visste inte. Jag hade ställt in mig helt totalt på att det skulle vara en pojke så när jag fick upp bebisen på magen och frågade BM var snoppen fanns så sa hon det finns ingen...det är en liten flicka! Jag blev helt chockad! Trodde inte det var sant...
Med vår pojke så var det ingen tvekan om vad det var för ngt....och jag tyckte det var skönt att veta och förbereda sig! Denna gången vill jag oxå veta! Mest för att vi inte har kvar några bebissaker alls och vi måste inhandla det mesta nytt!
Jag skall oxå till Ullared i nästa vecka men vet inte om jag vågar handla ngt...är lite skrockfull och kanske får jag ta en tripp dit när vi vet vad det blir för något istället....men kanske litet blir det i alla fall..
LindaRosen- vad hittade du för fint/billigt där? Nyfiken? -
Jag köpte bla:
Babywatch för 349:- babyland tar 700:- för samma
Brioleksaker i trä för 79:95 st Har sett för mer än 149:- i leksaksaffären
Bodies för 19:95 samma på H&M för 79:-
Pyamas för 34:95 samma på Lindex kostade 119:-
Totte, Emma o Max böckerna för 39:95 ca pris här hemma mellan 60-80:-
Barbapappa filt och snutte för 49:95 H&M tar mer än 100:-
Barbapappa mobil till sängen för 249:- såg den på nätet för 399:-
+ massor av andra saker :) Skulle kunna handla mer men vi ska åka upp när vi vet könet :)
-
Idag har jag varit på inskrivning och det gick väldigt bra. Jag är mycket nöjd med barnmorskan, hon verkar vara himla trevlig och duktig. Det känns ju så viktigt när man trots allt ska följas åt en ganska så lång tid och kunna anförtro sig åt väldigt personliga saker under tiden.
En helt annan sak: Är det många av era vänner som har barn eller är gravida samtidigt? Har vänskapen ändrats något? Har ni någon att kunna "gravid-fross-prata" lite med?
Vi har bara ett fåtal vänner med barn och ingen av mina bästa tjejkompisar har barn eller är gravida. Så nu har stämningen blivit väldigt konstig tycker jag, framför allt bland bästa tjejkompisarna. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Det känns som att vi inte ligger på samma nivå längre. Ett par av dem är fortfarande singlar och nån är sambo men inte mer än så. Nu är det inte så att jag sitter och enbart pratar barn och graviditet med dem men jag är ju så glad och vill kunna prata liiiiiite om det. Men de vill inte ens höra. De tycker det är tråkigt och tycker att allt som har med graviditet och barn att göra är äckligt. Jag får inte ens berätta om saker jag råkat ut för eller hur det känns för de är inte intresserade av att veta. För många av mina tjejkompisar går yrket före allt annat och att vara hemma med ett barn är att sjunka lågt enligt dem. Själv tycker jag det måste kännas tråkigt om jobbet är ens "allt". Vad gör man när inte jobbet finns längre då?
Jag saknar nån att kunna prata lite med. Jag saknar att inte ha någon att kunna prata med om allt det där som inte nämns någonstans, allt som är lite tabu att prata högt om. Även lite äckliga saker. Och allt man är rädd för! Jag kan ju inte ens prata om hur en förlossning går till med dem. Men eftersom olika saker inträffar måste man ju kunna prata om det med någon ibland.
Tur att ni finns =) Sorry att det blev ett lite långt inlägg...... -
jag har några jag pratar med förutom er här på FL. Jag har mina syskon och några vänner. Den andra gruppen vänner som antingen är singlar eller absolut inte planerar barn, pratar jag som vanligt med. Innan jag blev gravid hade jag vi massor att prata om alltid och samma sak är nu. De var och är inte heller sugna på att gå ut innan jag blev gravid så den biten att 'vara tråkig' slipper jag.Smilla skrev 2010-10-14 15:26:18 följande:Idag har jag varit på inskrivning och det gick väldigt bra. Jag är mycket nöjd med barnmorskan, hon verkar vara himla trevlig och duktig. Det känns ju så viktigt när man trots allt ska följas åt en ganska så lång tid och kunna anförtro sig åt väldigt personliga saker under tiden.
En helt annan sak: Är det många av era vänner som har barn eller är gravida samtidigt? Har vänskapen ändrats något? Har ni någon att kunna "gravid-fross-prata" lite med?
Vi har bara ett fåtal vänner med barn och ingen av mina bästa tjejkompisar har barn eller är gravida. Så nu har stämningen blivit väldigt konstig tycker jag, framför allt bland bästa tjejkompisarna. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Det känns som att vi inte ligger på samma nivå längre. Ett par av dem är fortfarande singlar och nån är sambo men inte mer än så. Nu är det inte så att jag sitter och enbart pratar barn och graviditet med dem men jag är ju så glad och vill kunna prata liiiiiite om det. Men de vill inte ens höra. De tycker det är tråkigt och tycker att allt som har med graviditet och barn att göra är äckligt. Jag får inte ens berätta om saker jag råkat ut för eller hur det känns för de är inte intresserade av att veta. För många av mina tjejkompisar går yrket före allt annat och att vara hemma med ett barn är att sjunka lågt enligt dem. Själv tycker jag det måste kännas tråkigt om jobbet är ens "allt". Vad gör man när inte jobbet finns längre då?
Jag saknar nån att kunna prata lite med. Jag saknar att inte ha någon att kunna prata med om allt det där som inte nämns någonstans, allt som är lite tabu att prata högt om. Även lite äckliga saker. Och allt man är rädd för! Jag kan ju inte ens prata om hur en förlossning går till med dem. Men eftersom olika saker inträffar måste man ju kunna prata om det med någon ibland.
Tur att ni finns =) Sorry att det blev ett lite långt inlägg......
Det är trist att dina vänner inte vill höra på dig. Har inget tips, såvida du inte vill vara brutalt ärlig och säga vad du tycker att du faktiskt vill prata om barn ett tag.
Jag och mina vänner pratar om graviditet och barn en stund men sen tycker t.o.m jag att det är tråkigt...innan barnet är fött finns det inte så mycket att berätta om, förutom hur jag mår osv...vi pratar om allt möjligt med,och jobb är ju en sak men ingen av mina vänner tycker det är jättekul att prata om jobb i timmar heller! Så det blir skvaller, matlagning, mode, smink, sex (hehe) alltså vanliga tjej grejer, lite om hus, föräldrarledighet...alltså vi blandar ganska mycket. Så nej, vänskapen har inte förändrats. Jag har en kompis (singel, 37) som har tagit avstånd lite. Jag har ingen lust att gå ut och dansa och festa (speciellt inte festa då...) så vi hörs sällan för det är det enda hon vill typ..och hon tycker nog jag är lite tråkig, men för mig har AW skippat sin poäng eftersom jag inte dricker.
Angående förlossning....tja, alltså jag vill inte heller veta äckliga saker om jag ska vara ärlig så där besparar jag nog mina vänner. De behöver ju inte veta allt:) -
Jag har lite blandade vänner! Några har barn, några inte, några vill ha osv! Tycker stämningen är som den brukar! Förutom att jag har graviditeten på huvudet hela tiden, och dom fortsätter med sitt liv! Vi pratar om allt, men jag väljer nog själv att prata med bebis, förlossningssnack med de vänner som har barn eller är gravida!
Smilla du får gärna prata med oss här inne! Hihi -
Har bara en som är gravid och vi är inte direkt nära, men väldigt goda vänner. En del har barn men dom flesta bor inte här i närheten. Har inte haft behov av det "gravid-fross-pratet" ännu men har en känsla av att det kommer snart och då hoppas jag verkligen att dom vill lyssna! Sen är det ju klart lättare om den man pratar med är i samma situation och där känner jag ju som sagt inte så många! Så där är jag nog som dig, vill kunna prata av mig om allt! Får skriva av mig här helt enkelt!Smilla skrev 2010-10-14 15:26:18 följande:Idag har jag varit på inskrivning och det gick väldigt bra. Jag är mycket nöjd med barnmorskan, hon verkar vara himla trevlig och duktig. Det känns ju så viktigt när man trots allt ska följas åt en ganska så lång tid och kunna anförtro sig åt väldigt personliga saker under tiden.
En helt annan sak: Är det många av era vänner som har barn eller är gravida samtidigt? Har vänskapen ändrats något? Har ni någon att kunna "gravid-fross-prata" lite med?
Vi har bara ett fåtal vänner med barn och ingen av mina bästa tjejkompisar har barn eller är gravida. Så nu har stämningen blivit väldigt konstig tycker jag, framför allt bland bästa tjejkompisarna. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Det känns som att vi inte ligger på samma nivå längre. Ett par av dem är fortfarande singlar och nån är sambo men inte mer än så. Nu är det inte så att jag sitter och enbart pratar barn och graviditet med dem men jag är ju så glad och vill kunna prata liiiiiite om det. Men de vill inte ens höra. De tycker det är tråkigt och tycker att allt som har med graviditet och barn att göra är äckligt. Jag får inte ens berätta om saker jag råkat ut för eller hur det känns för de är inte intresserade av att veta. För många av mina tjejkompisar går yrket före allt annat och att vara hemma med ett barn är att sjunka lågt enligt dem. Själv tycker jag det måste kännas tråkigt om jobbet är ens "allt". Vad gör man när inte jobbet finns längre då?
Jag saknar nån att kunna prata lite med. Jag saknar att inte ha någon att kunna prata med om allt det där som inte nämns någonstans, allt som är lite tabu att prata högt om. Även lite äckliga saker. Och allt man är rädd för! Jag kan ju inte ens prata om hur en förlossning går till med dem. Men eftersom olika saker inträffar måste man ju kunna prata om det med någon ibland.
Tur att ni finns =) Sorry att det blev ett lite långt inlägg......
Tråkigt att du känner så, välj dom få som vill lyssna och prata om annat med dom andra. Men tycker nånstans ändå att dom inte kan vara helt anti, det är ju där du är i ditt liv nu och det vill man ju dela med sig av! Är man vänner så är man ju intresserad av allt som händer i den andres liv!
Men du har ju oss!
-
Hej.
Hoppar in här. Bor i Limhamn. (Vecka 10+5 idag) . BF 7 Maj (2011). Första barnet.