Vinterankan skrev 2012-07-31 08:20:04 följande:
Det håller jag verkligen inte med om. Jag har haft låglöneyrken som bartender, hästskötare, jobbat i snabbmatsrestaurang och som städare. Nu jobbar jag som IT-konsult och har ungefär dubbelt så hög lön och även om jag nu inte fysiskt springer runt och stressar eller har tungt fysiskt arbete som att stå och mocka boxar så kräver det här arbetet mycket mer av mig. Det är inte alls säkert att jag kan gå hem när jag planerat utan i sista stund inser jag att jag blir kvar några timmar till. Eller så är jag tvungen att logga in på datorn efter middagen och fortsätta arbeta. Väldigt svårt att koppla bort arbetet på kvällen utan det finns alltid några små knivigheter som bearbetas av hjärnan under den lediga tiden.
När jag kommer till jobbet på morgonen kan jag ha inplanerat att jag ska jobba med några projekt men under dagens gång så ringer flera kunder med akuta problem som måste lösas omedelbart och jag sitter sedan inloggad hos flera kunder samtidigt för att så fort det blir en paus hos en kund (att datorn laddar i kanske 20 sekunder) så hoppar jag till nästa kund och arbetar med den för att inte slösa med tiden genom att bara sitta och vänta. Vid lunchtid springer jag ner till grillen utanför och köper en korv med bröd som jag äter upp på vägen tillbaka till datorn. Hinner klart med de akuta problemen och åker för att hämta barnen på dagis och när jag sedan städar undan efter middagen så försöker jag sortera in i mitt huvud allt jag inte hunnit med att göra som det var meningen att jag skulle göra och undrar när jag ska få tid för det. Inser att eftersom att jag ska resa till en annan del av landet för att arbeta dagen efter så kan jag förhoppningsvis få en del undanstökat på hotellet nästa kväll. Dagen efter går jag upp kl 4 för att hinna med tåg så att jag kan vara hos kunden till kl 9. Är hos kunden och arbetar 9-17 första dagen på hotellet sitter jag sedan och jobbar till kl 22 då jag blir trött och lägger mig för att sova, nästa dag jobbar jag hos kunden 8-17 och kommer sedan hem vid 21-22 och min dotter ligger och sover så jag fick inte träffa henne alls.
För att få det här jobbet så har jag dessutom levt knapert som student i 5 års tid. Jag har inte tagit några lån utan jobbat extra (och fått bidrag från mina föräldrar på ca 25 000 om året). Mycket av mitt extrajobb har varit ideellt så inkomstmässigt har jag precis som många andra studenter levt under existensminimum under dessa 5 år.
Det här är ungefär så mycket som jag är beredd att satsa på mitt arbete. Mina syskon tjänar betydligt mycket mer än vad jag gör och de kommer alltid att göra det eftersom att jag inte är beredd att satsa lika mycket som de gör. De har varit seriösare i skolan ända från första klass, läst svårare program och satsat mer tid och engagemang i arbetslivet än vad jag är beredd att göra.
Självklart är det ingen högavlönad som själva anser att de jobbar mindre hårt än en lågavlönad. Det ligger i sakens natur. En arbetare kanske kan gå hem när dagen är slut och slippa tänka på jobbet, men kroppen tar stryk. En person som jobbar kontorstider som tjänsteman lever inte en speciellt ansträngd tillvaro (om man inte har en dålig arbetsplats eller för hög arbetsbelastning).
Men ponera för ett ögonblick att du har rätt. Ts man jobbar hårdare än vad hon gör (längre dagar, helger etc). Vem är det då som tar hand om barnen och hemmet? Är inte det ts som gör det möjligt för honom att jobba dessa tider och lägga ner den energin på jobbet? Om ja, varför ska då pengarna han tjänar enbart gå till honom? Vad får ts ut av att sköta markservicen så att han kan jobba?
Min man tjänar dubbelt så mycket som mig, men han jobbar inte hårdare på sitt arbete än vad jag gör. Vi jobbar med likvärdiga arbeten men inom olika områden, så det kan skilja sig en hel del, trots att vi båda är tjänstemän.
Han reser en del i jobbet, vilket jag inte gör och får då extra betalt för det. Kanske anser du att det är hans pengar för att han tvingas resa? Men vi tycker att det är
våra pengar, för om inte jag var hemma och tog hand om barnet skulle han inte kunna åka på någon tjänsteresa, så enkelt är det ju.
