Eftersom tråden är gammal bryr jag mig inte om trådstartarens frågor men tänkte berätta om mina erfarenheter ifall det kan hjälpa någon. Vet att man har många funderingar när det hemska händer och man får uteblivet/fördröjt missfall.
MA 1, med cytotec:
Efter många månaders försök blev jag äntligen gravid. Fick småblödningar i v 10. Jag visste att missfall oftast kommer igång rätt snabbt men mina småblödningar fortsatte i flera dagar. Fick en tid för vul och på telefon sa de att det inte låter som missfall. Men det visade sig att fostret dött i v 5-6. Fick välja mellan att vänta, ta medicin el göra skrapning. Medicin kändes som ett lätt val, men det var först efter att jag tagit tabletterna som jag började läsa alla skräckhistorier på nätet om cytotec - tänkte att jag kanske gjort fel val ändå!
Normalt skulle det komma igång efter ca 2 timmar, jag väntade på hemska värkar osv i 7 timmar och de smärtstillande tabletterna hade säkert slutat verka. Då kände jag att nåt var på väg ut och när jag var på väg till toan rasade en jätteklump ut, måste varit hinnsäcken. Fler klumpar och rätt mkt blod kom följande timmar, men jag kände ingen som helst smärta. Blödde rätt mkt med slamsor/klumpar dan därpå och sen mer som sparsam mens i knappt två veckor. På efterkontrollen en dryg vecka efter cytotecen såg de att det mesta var ute och jag slapp skrapning. Så på det hela var det rätt relativt lindrigt för mig att bli av med det missfallet. Men självklart en stor besvikelse att det inte gick vägen. Var beredd att försöka igen på ÄL före första mens men jag fick första ÄL först efter mensen, som kom fyra veckor efter missfallet, ÄL kom två veckor därpå. Och då blev vi gravida igen!
MA 2, med cytotec x2 + skrapning + primolut nor:
Var mer uppmärksam på gravidsymtom den här gången och märkte i slutet av v 7 att brösten slutade ömma. Efter några dagar började jag småblöda och förstod att det var kört. Fick komma på koll några dagar senare och de kunde inte ens se nåt foster så det kunde röra sig om en ofostrig graviditet. Var tvungen att vänta en vecka för ny koll för att se om nåt vuxit. Jag visste exakt när jag haft ägglossning så för mig var det helt orimligt att jag skulle ha blivit gravid flera veckor senare, jag ville bara bli av med den här avstannade graviditeten, men de tyckte jag skulle avvakta.
Veckan därpå var jag helt säker på att få se att inget hänt, få med mig cytotec hem och få allt avklarat. Men läkaren konstaterade att uppklarningen var större än sist, men fortf utan foster. Hon bad mig först vänta ytterligare två veckor för ny koll men det orkade jag bara inte, jag visste ju liksom att det var kört. Jag kunde få med cytotec hem som jag hade varit så inställd på, men med risk att döda nåt som var på väg att växa. Kändes omöjligt att välja men jag tog tillslut cytotecen. Skönt att få det överstökat nu tänkte jag ... Men den här gången hände det inte ett dugg efter tabletterna, förutom att jag fick lite molvärk i magen. Ringde följande dag till KK och bad att få hämta en till omgång men jag var tvungen att vänta åtminstone en vecka, det kunde ju ta några dagar tills missfallet kom igång ... Fick ny tid efter en vecka och jag sa att jag blött ungefär som vid mens men att cytotecen inte funkat. Läkaren sa att det kan visst va missfallet som kommit ut, men hon fick se att allt var kvar (fortf inget foster). På min önskan fick jag en ny omgång cytotec, med extra många tabletter, och tid för skrapning några dagar senare om det inte kommit igång. Inget hände den gången heller så det blev skrapning till slut. Tidigare hade skrapning känts som ett väldigt avlägset alternativ men plötsligt var det liksom enda utvägen, var bara att ge upp ... Frågade läkaren varför det inte fungerat med cytotecen och fick veta att det ofta är svårare när man har en ofostrig graviditet ...
Jag blödde knappt alls efter skrapningen och trodde förstås att allt gått bra, det var ju relativt lite de hade behövt ta bort. Hoppades på ÄL efter två veckor, den uteblev men mensen startade efter fyra veckor. Men efter en vecka tilltog blödningarna och blev värre för varje dag. Efter drygt två veckor tog jag en ny tur till kvinnokliniken. Verkade va rester kvar, och nu var alternativen ny skrapning eller en 10-dagarskur primolut nor, som först skulle stoppa blödningarna och sen ge en ordentlig mens som förhoppningsvis skulle innehålla alla graviditetsrester. Läkaren rekommenderade medicinen, jag började käka pillren och fick ordentliga blödningar ett par dar efter sista pillret. Två veckor senare fick jag ÄL och blev gravid
. Är nu i v 10 och än så länge verkar allt bra, hoppas det håller i sig den här gången!
