Pratsjuk 35+ försöker få en trea
Jag är 35 och min åldersnojja ligger nog mest i att barnet får en "gammal" mamma när det blir lite äldre. Jag känner mig inge äldre än för tio år sen
Jag är 35 och min åldersnojja ligger nog mest i att barnet får en "gammal" mamma när det blir lite äldre. Jag känner mig inge äldre än för tio år sen
Är det fler än Shrew och jag som närmar sig BIM snart?
Jag är 35 så jag är inte orolig för min ålder, jag är mer orolig för hur man skulle orka vara vaken på nätterna och ha tålamod med de äldre barnen. Jag skulle säkert vara lugnare som mamma och inte bli orolig lika lätt som med ettan och tvåan. Men vakennätterna är inget som lockar.
Mammave: brukar du testa före bim? Jag försöker ha tålamod och efter att ha blivit så besviken på neg resultat förra månaden så kommer jag hålla mig borta från test.
Dag 34 (bim+2) och än så länge inte mens. Fick iofs mens förra månaden på 34:e dag så jag vågar inte hoppas på någonting. Och har såklart både mensverk och gravidsymtom samma gång. Gör gravtest i helg om mensen inte kommit då.
Hur går det för dig Mammave?
Mensen kom idag, på dag 37. Jag har haft tid att fundera nu under helgen och jag vet inte riktigt om jag blir ledsen när jag får mens för att jag inte är med barn eller för att det här försöket misslyckades. Känns som att jag inte vet om jag egentligen vill ha ett tredje barn utan vill mest lyckas med projektet tredje barn. Därför tror jag att jag tar paus från det här "projektet" ett par månader så att jag är säker på att jag vill ha ett tredje barn, särskilt om vi behöver hjälp med att få ett.
Vi har det rätt så jobbigt med barn nr1 just nu och tanken på ett ha en bäbis och en jättebråkig 6-7åring känns inte lockande. Ska försöka satsa mer på de barn jag har och på mig själv!
Shrew: Jag förstår precis hur du tänker. Jag tog också en ganska lång paus ett tag. Jag känner mig ffortfarande skrämd av tanken på en till men samtisamtidigt ger sig inte riktigt den där längtan. Men just eftersom det är så påfrestande den här karusellen ger jag det inte mer än ett år.
Jag fick besked i veckan att jag är gravid! Känns väldigt omtumlande och jag måste nog ta in det bit för bit tror jag. Min första reaktion var dock glädje. Hoppas kunna fortsätta att vara glad, och att vår omgivning om de nu misstycker har vett att behålla det för sig själva.
Håller tummar och tår för er andra!
Tack för alla gratulationer! Lite konstigt att det blev just nu när jag inte alls trodde att vi var i närheten av att pricka in äl. Och det där med symptom bekräftar verkligen att det kan vara helt olika varje gång. Med först barnet hade jag många tydliga symptom både i humör och kropp. Med andra barnet inte någonting öht tills vecka 8 sådär. Helt som vanligt. De här gången är jag rasande hungrig. Kan äta hur mycket mat som helst. Men det är också det enda. Skumt. (Inte så att jag inbillar mig att illamåendet inte kommer, dör det lär det göra snart...)
Lycka till ni andra! Jag känner på mig att det kommer att bli en fertil vår! ;)
Åh VeronikaK! Så underbart! Grattis!
Hej på er!
Nu på morgonen har jag varit på ultraljudsundersökning för att se om det är äl på g... Och inte blev jag klokare av det! Nu kommer en långrandig detaljerad beskrivning mest för att jag måste få skriva av mig!
En stoooor blåsa syntes på vänster äggstock men läkaren kunde inte säga om det verkligen var en blåsa eller om det var en cysta (vätskefylld blåsa som bildas när ägget av en eller annan anledning inte släpps ut). Så antingen har jag äl nu i dagarna eller så... tjaa... blir det alls äl när man har en sådan cysta? Jag vet inte. Ska börja med äl-stickor idag och komma på återbesök på måndag. Jag är idag på cykeldag 13 och tidigare när jag ätit pergotime har jag fått äl kring dag 21-22 nånstans så det känns orimligt att det skulle vara äl på g redan och alltså är det förmodligen en cysta.
Känner mig nedslagen. Nu skulle det ju bli ordning på torpet ju! Inte mer krångel och analyser och funderingar kring kropp och knopp och annat....