Åh vilken bra tråd, känner att jag behöver sällskap i detta av andra som förstår vad man går igenom...
Vi kör också vårt första IVF efter fyra misslyckade försök med Pergo i höstas. Har ett barn sedan tidigare och därför gjordes ingen utredning innan Pergo, men när vi efter tredje försöket beslutade oss för att vi ville vidare till IVF om försök 4 ej skulle ta sig så utreddes vi. Det visade sig att allt var bra - spermier topp, värden topp och ett jättehögt värde på AMH (äggreserv), vilket är bra med tanke på att jag är 36. Dock hittades ingen passage på hö äggstock och vdi närmare koll visade det sig att alla våra Pergo-försök hade gett ägg på hö sida.
Kan tilläggas att jag har mild PCO (dvs jättemånga ägg i blåsorna, vilket försvårar egen ägglossning och således oregelbunden mens) och dessutom hypotyreos, vilken dock är välmedicinerad/reglerad.
Men nu alltså - nya tag och IVF! Gjorde äggplocket i lördags - AJ! - och fick då ut 21 stycken ägg, varav tre stycken var omogna och 17 befruktades. Bra så långt! Men man vet ju aldrig vad som händer framöver. Jag var i riskzonen för överstimulering så det är inte säkert att det blir återföring den här gången, men vi ska in på lördag för att kolla.
Gjorde korta protokollet, dvs började med menopur på mens dag 3 och det visade sig på VUL dag 6 (mens) att äggtillväxten drog igång rejält trots låg dos (112,5). De sänkte därför till 75 och sen fick jag sluta efter 5 dagar och ta en suprefactspruta inför äggplock som alltså var i lördags. Nu är det progynon och lutinus fram till lördag då vi alltså antingen får ett embryo återfört eller allt fryses in (om det nu finns ngt att föra in/frysa in, alltså).
Bävar inför alla vänteperioder hur det än går. Det är det absolut jobbigaste tycker jag. Ja, förutom negativa besked, då...