Vill ha kontakt med andra som planerar IVF i början av 2016

Hej alla!

Jag vill gärna hoppa in och följa era resor i IVF-träsket!

Vi har gjort första IVF, både ET och 1.FET misslyckades.Vi har 2 st blaston i frysen.Det blir troligen ny återföring i januari.

Lite bakgrund: jag har PCO,enda symtom är mellanblödningar.Alla värden är bra och vi fick 9 befruktade ägg från IVF. Jag gjorde korta protokollet. Mannen har lite slöa spermier,men läkarna tycker inte att det är en förklaring till varför vi inte blir gravida. Diagnos oförklarligt barnlösa.

Hoppas allt gott till oss kämpande - inget roligt det här. Och stort grattis till alla gravida????

Välkommen!

Hur kommer det dig att ni måste försöka själva i 3 år? Annars brukar det väl vara 1år som gäller, det var det för oss.

Jag känner igen det där med alltid negativa test. Är precis i samma läge aldrig fått minsta lilla utslag på gravtest eller nånsin varit gravid. Det är tungt.

Vi gjorde inte utredning och ivf på samma ställe, det spelade för oss ingen roll. Vi får till att börja med landstingsbetalda försök så kan tyvärr inget om bruttolöneavdrag. Och hoppas vi slipper använda oss av det. Hoppas nån annan här kan hjälpa dig med svar på den frågan.

Vi fick starta fort. Direkt vid närmsta mens som kom efter första besök på ivf-kliniken

I vårat lasting så får man inte ivf bekostat för ens man har försökt själva i tre år om man har kommit fram till att man är oförklarligt barnlös. Vilket jag tycker är helt galet eftersom man annars får hjälp efter två år. Känns så orättvist.

Okej det var ju sköna att det gick så fort!

Min sambo verkar inte känna samma längtan som mig och ser inte hur mycket det här betyder för mig. Vi pratade nyss och han ser det som att det är minst ett år bort, på grund av olika orsaker, bl.a. pengar. Men jag anser att det går att lösa bara man vill. Så nu känns allt bara hopplöst, jag känner inte att jag kan klara av att det ska vara ett år bort innan jag får ta nästa steg till ivf.

Får man fråga hur gamla ni är?

Låter jobbigt att behöva vänta sådär när man väl har bestämt sig för att skaffa barn. Jobbigt att ni känner lite olika i er längtan, men det verkar ju inte vara helt ovanligt att killar känner lite mindre och inte har lika bråttom.

Ja det får du absolut göra! :)

Jag är 28 och min sambo 28.

Ja just nu känns allt väldigt tungt. Och jag vet inte hur vi ska ta oss framåt heller eftersom det lätt blir bråk och skuldläggande när vi ska prata om det.

Har ni börjat med själva ivf behandlingen? Såg ut på ditt inlägg ovan att ni gjort en gång eller? Hur har din killes inställning varit, har ni varit överens om vilken väg ni ska ta hela tiden?

Iskristall:Det kommer att gå bra!Första IVFen brukar vara en träningsomgång - nästa gång vet man mer.

Svårt att hålla huvudet kallt.Det här är en tålamodsprövning på högsta nivå. Ett steg i taget, måla inte fan på väggen...andas...lita på läkaren...