Vill ha kontakt med andra som planerar IVF i början av 2016

Barnlöshet är en enorm stress...tycker att tre år är alldeles för länge att prova själv!Vad är det för landsting?(om jag får fråga,behöver inte svara).

Iskristall: surt med ny behandling...men när man väl in i det så går det ganska smidigt,tycker jag. Nu kanske kan doktorn justera din hormondos,så att ni får embryon till frysen också!

Ja det hopps jag med! Måste försöka få över honom på min sida, eller få oss på samma sida för just nu känns det som vi står mot varandra ställer för med. Det blir så dumt när det är meningen att vi ska göra det här tillsammans sida vid sida.

Skönt att ni känt att ni sår bakom varandra hela tiden och att din sambo insåg allvaret. Ska ni nu göra om hela processen eller har ni något i frysen? Jag håller tummarna för att ni lyckas på ert nästa försök! Hur många försök får ni bekostat av landsting?

Jag undra om det är någon som var vad kostnaden landar på för de läkemedel man måste ha i samband med IVF?

Hej alla goa vänner

Sitter och slappar i soffan innan jag ska ut till stallet. Måste få in hästarna i tid idag innan alla nyårssmällar kommer igång. de kan bli lite stirriga då. Vill ha dem tryggt i stallet då. Jag kämpar på med nässprayen tre gånger om dagen. Har hållit på i åtta dagar nu. Har inte glömt något tillfälle men har ibland varit lite långt mellan doserna tyvärr. Jag hoppas jag håller mig nedreglerad ändå......

Vet inte om jag har några egentliga biverkningar. Känner mig dock trött och lite känslosam. Kanske beror på det eller också är det pga alla tankar omkring behandlingen som sådan. 

Jag har läst alla nya inlägg och känner helt igen mig i era kommentarer. Det är så lätt att känna att kroppen sviker en. Att den inte klarar av det alla andra verkar klara med lätthet..... Känns lite orättvist och svårt att hantera. Men nu har jag bestämt mig för att testa det här och försöka på alla sätt möjligt för att uppnå drömmen om barn. Tänk vad våra bebisar kommer vara efterlängtade!

Vi kommer sannolikt endast hinna med ett försök innan jag blir 40 år och vi måste betala själva. Vi skulle sökt hjälp tidigare men vi var mitt uppe i allt och trodde det skulle lösa sig ändå. Jag är så glad dock att jag gjorde slag i saken och sökte hjälp. Nu har vi ju iallafall en möjlighet att lyckas. Sambon stöttar och deltar men var till att börja med lite passiv. Han är väl sådan som person även om han längtar lika mycket. Män är ju fertila längre upp i åldern och känner nog inte av samma biologiska klocka som vi.

Nåväl vi har alla tagit första steget för att förbättra våra chanser nu (vi är bara i olika steg). Nu ska vi tänka positivt och ha ett riktigt Gott Nytt 2016!!

Kram C