Bf juni 2018

Ja, min barnmorska så något liknande! Tackar också för peppen. Det mesta börjar dock kännas så frustrerande nu. Känns positivt att det kan starta från ingenstans iaf för här finns inga känningar. Min första förlossning startade med små tecken som mensvärk, rosa flytningar och ont i ryggslutet innan jag skulle lägga mig en kväll. På bara sista dagarna har energin & humöret börjat dala. Idag har vi barnvakt av svärisarna och sambon är ute och fiskar iaf och det är SÅ skönt att få vila sitt huvud i lugn och ro.

God morgon tjejer.

Jag har börjat sluta bli besviken varje morgon nu för att inget startat på natten.

Tror ni att det hjälper att vara mer aktiv för att starta förlossningen? Ut och gå i den mån det går osv?

Förra graviditeten var jag mkt mer aktiv och hon kom 10

Dagar tidigare. Denna har jag varit ?duktigare? i hemmet men vilat massor.

Jag ska ringa min Bm idag för att se om man kan få en igång sättningstid nästa vecka. Om sånt är möjligt.

Mina krämpor börjar göra mig deppig, inte likt mig.

Jag har inte riktigt kommit till besvikelsen ännu, bf+1 idag och eftersom sonen kom på bf +13 efter igångsättning så är det fortfarande "tidigt" i mina ögon. Men jag vet precis hur det känns! Jag har börjat känna lite smärta där nere, men det är inte värkar, vet inte riktigt vad det är.. Ömmar gör det hela tiden. En del av mig tror att det kommer komma igång av sig själv, en annan del ställer in sig på det värsta.

Om en timme ska jag ringa en bm angående swepi-studien och hoppas på igångsättning om en vecka.. Men får jag nog inte veta förrän typ dagen innan misstänker jag :/

Jag har fått höra att det inte är så bra att springa i trappor och röra på sig mycket eftersom man behöver energin till förlossningen och att bebisen ändå inte kommer förrän den är redo. Men det är bara vad jag hört, känns som alla säger så olika!

Har du mycket ont nu?

Jag hittar inte länken bara fotostremm jag har gjort om det. Det är en sammanfattning av barnmorskor

Så, nu har jag fått en tid nästa måndag på östra. Väl där lottas jag slumpmässigt till antingen grupp A eller B. Hamnar jag i grupp A så ringer bm förlossningen direkt och kollar om det finns plats, annars får man tid dagen efter. Grupp B blir igångsättning som vanligt 42+0 om inget hänt innan dess. Hoppas verkligen att jag hamnar i grupp A! Eller, om man nu får hoppas så är det väl så att jag mest av allt hoppas att det startar av sig själv innan dess..

Igår kom min väninnas lilla dotter, tre dagar före bf. Så jätteskönt, hon har haft en komplicerad graviditet.

Fick se bilder, så nu längtar jag så efter att få träffa min dotter. <3

Igår och i natt och nu på morgonen har jag kontinuerlig mensvärk, så lovade mig själv att göra klart alla sista smågrejer idag, för nu kan det ske närsomhelst.

Åh jag skulle gått på lottning i lördags men pga 39.4 graders feber sms:ade jag att jag avstod. Sen är jag iofs livrädd för att bli igångsatt så hade kanske ändå backat ur men med tanke på hur mkt det tär att gå över är det nog lika bra att bli igångsatt också.

Jag är så galet trött o less såhär BF +9. Gråter flera ggr per dag o kroppen värker. Trodde aldrig jag skulle tycka det var SÅHÄR jobbigt att gå över men är verkligen tufft. Försöker hitta på smågrejer för att få tiden att gå det är mer väntan o smärtan som är jobbig. Och att jag legat vaken mellan 1-7 inatt med förvärkar (4 tillfället med regelbundna kraftiga förvärkar, haft natten till i onsdags, fredags, lördags o nu inatt).

Allt såg ju moget o bra ut för en vecka sen när BM gjorde hinnsvepning så jag vet inte vad som händer.

Förra hade jag visserligen havandeskapsförgiftning o läkaren grävde ordentligt vid undersökningen men det var mkt lättare när vattnet gick dagen efter BF

Jag vet inte vad som hjälper riktigt.. med sonen gick vi riktig långpromenad samma dag vattnet gick men då hade läkaren gjort en ordentlig hinnsvepning (eller liknande) som sagt. Nu har jag försökt gå så mkt det går (tyvärr är det Max 500 m pga foglossning) men det har inte hjälpt.

Gillar inte heller att känna mig deppig, brukar kunna vända det mesta positivt men nu är det bara till att inse att energin är helt slut. Uppepå de ska man dessutom genomgå en förlossning, hur ska det gå???