Socanmäld pga frukost

Det är bland de första sakerna man får prova, att tillsätta grädde och extra fett i allt tänkbart. Det hjälpte inte. Inget har fungerat nämnvärt. Hon har inga ätstörningar och är frisk och välmående.

Alla mina barn sköter skolan, läxor görs och det pluggas inför prov. Ibland med påminnelser, men väldigt sällan protester. De kan tvätta själva och fyller och tömmer diskmaskinen på eget intiativ. Äldsta (också tonåring, barnet i ts är mellanbarnet) har trots sina äckelkänslor lärt sig tömma kattlådan. De viker och plockar undan sin tvätt. Är trevliga och skötsamma. Det vat betydligt mer kaotiskt när jag levde med deras pappa, men sen skilsmässan har mycket fallit på plats. Vi kör vårt eget race och för det mesta flyter allt på.

Jag är inte alls orolig för hur de ska klara sig som vuxna. Kan hända att de behöver stöd, framför allt i början, men jag är som sagt inte orolig. Jag har också npf och det var en utmaning för mig också att bli ensamstående efter nästan 20 år, men det har fungerat bra trots allt.

TS, jag känner verkligen med dig i detta!

Våran dotter har ADHD och autism nivå 1 och det har varit kämpigt med hennes födointag under hela hennes liv, hon är nu 8 år.
Vår dotter ligger på undervikt och för att hon inte ska svälta ihjäl så har hon (sedan 4 år tillbaka) i princip fri tillgång till choklad och Nutella. Enda kravet vi har är att hon försöker att äta maten först, innan hon äter chokladen och Nutellan.

Många som har bristfälliga kunskaper om NPF tror att barnet tillslut äter den vanliga maten om man som förälder bara sätter hårt mot hårt. Men det är det som är grejen med NPF, den som har NPF fungerar inte som en genomsnittlig människa. Vår dotter hade lätt kunnat svälta sig själv till döds.

Det är många som skriver att det daltas för mycket med dagens barn, och då speciellt  med de barn som har NPF. Innan vi fick vår dotter (som alltså avvek från normen redan som bebis) så hade jag också denna inställning. Så jag klandrar inte dem som tänker så. Men det går helt enkelt inte att förstå NPF och vad NPF har för påverkansfaktor om man inte har fått uppleva det själv på nära håll.

Jag har FULL FÖRSTÅELSE för hur man som mamma kan hamna i den här situationen, att man låter sin, på gränsen till underviktiga, dotter med NPF äta kladdkaka och donuts till frukost för att motivera uppstigning och iväggång till skola.

Och jag förstår också om du TS har tappat förtroendet för den lärare som gjorde soc-anmälan. Det hade iallafall jag gjort. Soc-anmälan skall användas när ett barn far illa. Inte när en på gränsen till underviktig flicka med NPF får kladdkaka till frukost.

Jag tror inte att det kommer att hända så mycket mer än att du kommer att få en bokad tid hos socialen där du får berätta om situationen. Om just de socialarbetarna har dålig koll på NPF så kan du behöva informera dem om vad NPF är och hur det kan yttra sig. Men sen tror jag faktiskt inte att det händer något mer.

Jag beklagar verkligen att du har hamnat i den här situationen <3

Som utredande socialsekreterare skulle jag gissa på att du kommer få ett telefonsamtal från socialtjänsten, där får du förklara din sida och det du skrivit härigenom, bra att du fått hjälp och stöd av dietist, du kan strunta i vad många sockerhatare skriver här. Utredning kommer troligtvis inte inledas utefter det samtalet. Möjligt att de erbjuder dig någon form av stöd utifrån att du har barn med särskilda behov, vilket du är fri att tacka nej till.

Det stämmer på många.
Det många missar är att npf inte är en hittepå , det är ett funktionshinder i många fall och likaväl som synskadade har glasögon, folk har rullstol osv så behöver ofta vissa anpassningar göras.

Att anpassa krav och underlätta någons vardag är inte likamed att inte ha gränser eller krav, utan just anpassat.
Sålänge de som inte har svårigheterna i sin närhet är dömande kan ingen förbättring i samhället ske.

Finns alltid fel folk på fel plats.
Hoppas vi aldrig hamnar på ditt kontor.

Soc där vi bor har jag själv sökt hjälp hos. Så många gånger kan de vara till hjälp i lots och samverkan med skola, bup ,hab mm.

Så afrid är inte enligt dig en ätstörning? 

Nu vet jag inte om hon är otroligt kort men 30 kilo är väldigt lite? 

Så är det. Och det är inget fel med det, men man får väl se till helheten. I TS dotters fall fungerar nog absolut sådan frukost, men man måste någon gång under dagen få i sig mer "fyllande" mat för att väga upp den söta frukosten så att man inte får mer och mer sug på sött.

I Sverige har det ju ätits väldigt söt frukost i många decennier... kanske börjar ändras nu? Men när jag växte upp var det socker i allt.
Kräm, havregrynsgröt med sylt på (socker i sylten), fil med frukostflingor (socker i flingorna)... etc.

Man behöver något mer "mättande" också för att inte få för mycket sockertoppar och -dippar under dagens gång och få mer längre mättnadskänsla... men frukost med croissant är väl inte fel i sig egentligen. 

Jag har svårt att tro att man får diagnosen arfid när det bara är på morgonen man har svårt att få i sig vanlig mat. Som jag har förstått det äter hon helt normalt övriga dygnet men det fastnar inte på kroppen (TS får gärna rätta mig om jag har missuppfattat).

Hon är 150 cm lång, har TS skrivit innan.