• Anonym (V)

    Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.

    Min pojkvän och jag har en trasslig historia, . Han har gått igenom mycket jobbigt i sitt liv på sistone, cancer i familjen m.m. Vi var ihop i 1,5 år, han gjorde slut med mig för att vi bråkade  pga mina svartsjukeproblem, något som inte är ett problem längre och som jag gått i terapi för.

    Efter 6 månader ifrån varandra började vi ses igen och blev på hans initativ ihop igen. Har nu varit ihop i ca 1 år. Han grubblar alltid mycket och vi har pratat fram och tillbaka om att skaffa barn i framtiden, en fråga han inte kan bestämma sig i. Han har ett barn sedan innan och det blev en katastrof när han skaffade barn - konflikter med exet och annat så förstås är han väldigt rädd att samma visa ska upprepa sig igen.

    Nu släppte han bomben att han behöver några dagar för att fundera på vad han vill och om det känns "rätt" mellan oss, trots att mycket är bra. Han behöver vara själv och är osäker. Har föreslagit parterapi och han säger att han ska fundera på det, att han inte är helt motsatt.

    Jag går sönder och kan knappt tänka. Finns det hopp att det löser sig för oss och att vi hittar tillbaka? Han var så kär i mig början och nu vet jag inte alls var jag har honom. Vi ska ses och prata onsdag nästa vecka och förmodligen inte höras något däremellan.

  • Svar på tråden Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.
  • Anonym (M)
    Anonym (V) skrev 2025-03-28 15:40:09 följande:
    Ja, kanske det. Är osäker på hon han inte vet HURUVIDA han ska göra slut eller att han bara vill samla sig för att göra det "ordentligt".

    Ingen relation i världen kan ju ge garanti för att det aldrig någonsin blir drama...Men vi har ju lärt oss av våra misstag förhoppningsvis. Han säger att han inte lyckas komma i kontakt med sina känslor och undrar hur sjutton han tänkt göra det nu under dessa dagar när han grubblat över detta länge.

    Det skrev du i höstas också. Ändå har ni inte kommit vidare. 


    Det finns ingen garanti för något, men nu har ju inte lyckats hålla ihop någon längre tid, detta är andra gången ni pausar. Det gör ju att risken är större för er än andra. 

  • Anonym (M)
    Anonym (V) skrev 2025-03-28 15:27:58 följande:
    Så hade han väl kunnat säga det mer konkret? Nu är det massa diffusa rädslor som han säger att han är osäker på var de kommer från. Har bett honom sägas om det är nåt konkret vi kan jobba på...
    Han är antagligen feg. Och han vill inte ge dig något att jobba på för han vill inte fortsätta. 
  • Anonym (V)
    Anonym (M) skrev 2025-03-28 15:59:10 följande:

    Det skrev du i höstas också. Ändå har ni inte kommit vidare. 


    Det finns ingen garanti för något, men nu har ju inte lyckats hålla ihop någon längre tid, detta är andra gången ni pausar. Det gör ju att risken är större för er än andra. 


    Frågan är varför han ville börja träffas igen och träffats så länge. Varför skulle han grubbla så mycket på om han vågar satsa om han verkligen inte ville? Jag tror inte han tycker jag är omogen i alla fall, men det är väldigt många faktorer här och han har haft svårt att reda ut saker och ting.

    Han har varit så nära på att ta nästa steg flera gånger men backat när det närmat sig pga att rädsla tagit över. Och när man är rädd är det ju svårt att känna positiva känslor.
  • Anonym (V)
    Anonym (Nils-Gunnar) skrev 2025-03-28 15:38:02 följande:

    Vi blev ihop. Efter nio månader gjorde jag slut. Efter två veckor blev vi ihop igen. Efter tre år flyttade vi ihop. Efter två år blev vi särbo. Efter en månad gjorde jag slut. Efter ett halvår blev vi ihop igen. Ett år senare gifte vi oss och tingade på en lägenhet som vi kunde flytta ihop i efter fyra år.

    Nu har vi levt tillsammans i 25 år. Vi har det bra.

    Vägen till lyckan är inte spikrak. Mitt råd är att inte grubbla så mycket över vad han grubblar över. Känn efter vad du vill. Älskar du honom? Visa det i handling i så fall. 


    Hur kom du över dina tvivel? Varför gjorde du slut och hur hittade ni tillbaka?
    Fint att det löste sig för er. Jag tror absolut inte vägar behöver vara spikraka och tror inte på floskler som "är det rätt är det lätt" osv, men min nuvarande situation gör mig livrädd.
  • Jemp
    Anonym (V) skrev 2025-03-28 15:26:41 följande:
    Det har inte varit något drama alls under 1 år, och dramat under våra första 1,5 år var under en kort krisperiod på ca 3 månader. Oavsett varför han tvivlar är det inte pga drama. Han säger själv att han "borde" känna som att det är dags för att det är så bra och kärleksfullt mellan oss, hur konstigt det än låter. Det faktum att vi en gång gjorde slut spökar nog fortfarande lika mycket som uppbrottet från barnets mamma, men det är ju hjärnspöken och inget som säger nåt om vår relation som den är. Riktigt knepig sits.

    Fast att man gör slut, hittar tillbaka, fortsätter tvivla, diskuterar barn fram och tillbaka och vill olika saker, nu är på väg att göra slut igen osv är både drama och kris. Det är ingen stabil eller bra relation och särskilt inte med barn i bilden. 


    Det är inte nödvändigtvis så att någon av er gör fel, men det låter inte som en bra relation för nån av er. 

  • Xenia
    Anonym (Nils-Gunnar) skrev 2025-03-28 15:38:02 följande:

    Vi blev ihop. Efter nio månader gjorde jag slut. Efter två veckor blev vi ihop igen. Efter tre år flyttade vi ihop. Efter två år blev vi särbo. Efter en månad gjorde jag slut. Efter ett halvår blev vi ihop igen. Ett år senare gifte vi oss och tingade på en lägenhet som vi kunde flytta ihop i efter fyra år.

    Nu har vi levt tillsammans i 25 år. Vi har det bra.

    Vägen till lyckan är inte spikrak. Mitt råd är att inte grubbla så mycket över vad han grubblar över. Känn efter vad du vill. Älskar du honom? Visa det i handling i så fall. 
    Men


    Men varför gjorde du slut två gånger? Andra gången hade nu ju varit ihop i över fem år och borde känt varann tillräckligt. Din fru måste haft en ängels tålamod.

    Är den något typiskt manligt att vela så? Det skrivs om kvinnor har för höga krav, sådärför blir de utan. Men det verkar snarare vara män som har för höga krav och velar om kvinnan duger att gifta sig med.
  • Anonym (M)
    Anonym (V) skrev 2025-03-28 15:27:58 följande:
    Så hade han väl kunnat säga det mer konkret? Nu är det massa diffusa rädslor som han säger att han är osäker på var de kommer från. Har bett honom sägas om det är nåt konkret vi kan jobba på...
    Han vågar kanske inte, du är ju enligt dina tidigare trådar ganska labil. 
  • Anonym (Anette)

    En sak ts jag kommenterade i din gamla tråd är att han har ett extra ansvar att ta hänsyn till i form av sitt barn .. då kan man inte hatta fram och tillbaka och jiddra med skit och tjafs . Då måste han backa och sätta sitt barn före dig. Alltid. 
     
    Ert velande hit och dit påverkar barnet och han måste ta det ansvaret och få barnet att må bra . Det är så en förälder måste fungera.  Och därför kan det kännas orättvist för dig att han "ger upp" när han egentligen bara är en god förälder som sätter gränser för sitt barn.

    Vad gäller er relation så kanske det också handlar om tillit. Din svartsjuka tidigare raserade förmodligen hans tillit till dig och hans känslor för dig fick sig en törn. Att ta upp förhållandet igen var väl en chans för dig att jobba upp tilliten igen och att han hoppades känna den igen. Men nu visade det sig att det inte var så . Såklart han blir fundersam över att det inte funkar som ni båda ändå önskar. 

  • Kirenaj68
    Anonym (V) skrev 2025-03-28 09:59:53 följande:
    Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.

    Min pojkvän och jag har en trasslig historia, . Han har gått igenom mycket jobbigt i sitt liv på sistone, cancer i familjen m.m. Vi var ihop i 1,5 år, han gjorde slut med mig för att vi bråkade  pga mina svartsjukeproblem, något som inte är ett problem längre och som jag gått i terapi för.

    Efter 6 månader ifrån varandra började vi ses igen och blev på hans initativ ihop igen. Har nu varit ihop i ca 1 år. Han grubblar alltid mycket och vi har pratat fram och tillbaka om att skaffa barn i framtiden, en fråga han inte kan bestämma sig i. Han har ett barn sedan innan och det blev en katastrof när han skaffade barn - konflikter med exet och annat så förstås är han väldigt rädd att samma visa ska upprepa sig igen.

    Nu släppte han bomben att han behöver några dagar för att fundera på vad han vill och om det känns "rätt" mellan oss, trots att mycket är bra. Han behöver vara själv och är osäker. Har föreslagit parterapi och han säger att han ska fundera på det, att han inte är helt motsatt.

    Jag går sönder och kan knappt tänka. Finns det hopp att det löser sig för oss och att vi hittar tillbaka? Han var så kär i mig början och nu vet jag inte alls var jag har honom. Vi ska ses och prata onsdag nästa vecka och förmodligen inte höras något däremellan.


    Det är bara att låta honom fundera i fred. Givetvis går en allvarlig sjukdomsdiagnos i hans familj före dig om han är normal..
Svar på tråden Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.