Hej, jag ska om nån månad gå igenom min första förlossning. För att inte bara vara nervös så tänkte jag hitta så mycket positivt som möjligt..förutom den sjäålvklaraste :) ett litet underverk..
Läste i en tidning där folk skickat in roliga historier från deras förlossningar. Är det nån som har nån att dela med sig?:)
Puffpuff <3
Med yngsta sonen blev jag igångsatt. Hade fasat för detta då jag hört skräckhistorier om hur lång tid det tar och jag som max varit på förlossningen i 1,5 h med de tidigare fyra barnen.
Segt var det. Fick första tabletten (under tungan) vid elva-kände ingenting. Dags för nästa vid tre-kände ingenting. Somnade och vaknade strax efter fyra av att jag behövde gå på toaletten. Sambon satt och tittade på film på datorn. Hör ett knäpp och vattnet går. Säger till sambon att han kanske ska kalla på bm och berätta att vattnet gått. Men nej, han hade inte tid för han skulle titta på filmen. (Tur att han satt i andra änden av rummet) jag ringde på klockan och värkarna hade satt igång. De var rätt intensiva men eftersom det skulle ta så lång tid med igångsättning så ville jag inte ha lustgas än. Klockan var väl vid halv fem när bm frågade mig för andra gången om jag inte ville ha lustgasen ändå.
Ett bestämt nej fick hon av mig. För skulle jag ligga där till dagen efter så ville jag icke ha lustgas än. Hur skulle jag då klara mig längre fram??!!!
10 min senare försökte jag kalla till mig sambon för nu var det jobbigt. Han tittade upp och sa artist fick vänta. Det var bara 10 min kvar av filmen. Än en gång hade han tur som befann sig på betryggande avstånd. Men redan efter ett par minuter så ritade han upp och insåg sitt eget bästa och förstod att det nog inte var läge att sitta kvar.
Han kom till mig och jag gav med mig och fick lustgasen. Bm gick och plockade lite och gick ut och in från rummet.
En kvart senare spärrade jag upp ögonen och borra in dom i sambon. Han förstod genast och tittade ner. Sa till BM att bebben var nog på väg nu. Men nej, inte än enligt bm. Jag stirrade igen, sambon sa till bm att nu är bebben i mina trosor. Då blev det fart på henne. Allt gick bra men när sambon klippt navelsträngen säger han"vad skönt att det gick så snabbt, nu kan jag ju titta klart på slutet"
Med yngsta sonen blev jag igångsatt. Hade fasat för detta då jag hört skräckhistorier om hur lång tid det tar och jag som max varit på förlossningen i 1,5 h med de tidigare fyra barnen.
Segt var det. Fick första tabletten (under tungan) vid elva-kände ingenting. Dags för nästa vid tre-kände ingenting. Somnade och vaknade strax efter fyra av att jag behövde gå på toaletten. Sambon satt och tittade på film på datorn. Hör ett knäpp och vattnet går. Säger till sambon att han kanske ska kalla på bm och berätta att vattnet gått. Men nej, han hade inte tid för han skulle titta på filmen. (Tur att han satt i andra änden av rummet) jag ringde på klockan och värkarna hade satt igång. De var rätt intensiva men eftersom det skulle ta så lång tid med igångsättning så ville jag inte ha lustgas än. Klockan var väl vid halv fem när bm frågade mig för andra gången om jag inte ville ha lustgasen ändå.
Ett bestämt nej fick hon av mig. För skulle jag ligga där till dagen efter så ville jag icke ha lustgas än. Hur skulle jag då klara mig längre fram??!!!
10 min senare försökte jag kalla till mig sambon för nu var det jobbigt. Han tittade upp och sa artist fick vänta. Det var bara 10 min kvar av filmen. Än en gång hade han tur som befann sig på betryggande avstånd. Men redan efter ett par minuter så ritade han upp och insåg sitt eget bästa och förstod att det nog inte var läge att sitta kvar.
Han kom till mig och jag gav med mig och fick lustgasen. Bm gick och plockade lite och gick ut och in från rummet.
En kvart senare spärrade jag upp ögonen och borra in dom i sambon. Han förstod genast och tittade ner. Sa till BM att bebben var nog på väg nu. Men nej, inte än enligt bm. Jag stirrade igen, sambon sa till bm att nu är bebben i mina trosor. Då blev det fart på henne. Allt gick bra men när sambon klippt navelsträngen säger han"vad skönt att det gick så snabbt, nu kan jag ju titta klart på slutet"
Apropå lustgas blev jag också ganska hög (vilket var jätteskönt!) så när barnmorskorna skulle lösas av, kom det nya teamet in och hälsade. Jag hälsade då artigt och skakade hand med alla som varit där och hjälpt mig i flera timmar :).
Vi hade också med en massa musik, och min sambo försökte förtvivlat sätta på rätt skiva. Vad han än satte på, skrek jag: BYT! de höll på att renovera på Danderyd och i mitt huvud (och lustgasfylla) lät alla låtar som technolåtar med jobbiga ljud. Jag tackade också nej till precis allt min sambo erbjöd att äta och dricka, men tog emot allt sköterskorna kom med. Efter ett tag tyckte jag nog synd om honom och (återigen) kände mig full och sentimental, så jag sa JAG ÄLSCHKAR DIG. Det var enda gången på hela tiden jag sa ngt vänligt till honom, haha.
Alltså det här är så sjukt roligt!! Längtar efter min egen förlossning :)
Haha Gud vilken rolig tråd!
Måste puffa lite, vill läsa fler historier i väntan på min första förlossning i höst! 
Vid min första förlossning som inte var alls lika illa som jag föreställt mig så lyckades jag kläcka ur mig... du, jag tror att vi skiter i det här och adopterar istället! När vi sen var inne på förlossningen och jag fick lustgas upprepade jag hela tiden att jag känner mig såååå full. Jag vill inte ha nå mer nu.
hejsan nån som vet var man kan få tag i boken?