Hej, är ni liksom jag snart 40 och ska genomgå en IVF behandling inom kort. Vad tror ni om våra chanser till en 
?
I början av augusti börjar jag spraya, det är vår första behandling direkt bestämd med mikroinjektion på Karolinska. När börjar era behandlingar och var? Skriv gärna om era känslor innan behandlingen och så kan vi kanske följas åt till framgång och lycka!
Varmt välkomna!
Måste börja att med att gratta Fahlvik, jippi, tjoho, nu kan ni slappna av och njuta av graviditeten, glöm inte att njuta nu, lova mig det. Kram och lycka till.
turlid: jag skall be min sambo läsa igenom det. Det vore väldigt bra om man kunde dra av, jag merna, det är svindyrt med IVF, alldelse för dyrt....
Har inte varit inne på forumet på ett bra tag, har tagit en liten paus. Skall uppdatera mig om hur läget är för er. Många av oss står nu i start groparna för nya IVF eller FET, eller kanske i sänghalmen…
Hoppas så att vi blir gravida i år.
Nåväl, själv är jag faktiskt (brukar inte vara det) väldigt nervös inför IVF, lite fjärliar i magen, nästan lite skakig, skulle kunna säga att jag är rädd. Slängs dagligen mellan hopp och förtvivlan. Skall det bli något barn i år eller inte?!.
Är så tröstlöst att läsa den mycket dystra statistik för oss som närmar oss 40, inget roligt att läsa. Så varför plågar man sig då med att läsa detta? Inte vet jag? Kanske för att man hoppas på att läsa något trevligt, om att det inte alls är så hopplöst att bli gravid vid 40.
Har nu återigen varit hos akupunktören, och det känns väldigt bra, men om det ökar chansen till graviditet står skrivet i stjärnorna, inte vet jag. Om det gör det, med hur många procent då? Är det en signifikant eller är det bara ett sätt att slösa bort sina pengar på? All kinesiskörtmedicin som jag stoppar i mig, vad kommer det att resultera i? Jag är naturvetare, som innerligt hoppas på annat, som hoppas på alternativa lösningar, kanske är man desperat, inte vet jag? Jag har gjort en tempkurva och den är enligt min akupunktör för hög och oregelbunden. Jag har lite energi i kroppen och att jag hade en svag lutalfas och att östrogennivån var låg. Låter inte hoppfullt tänkte jag. Så varje gång jag knapra min örtmedicin som smakar ve och fas tänker jag på vad som sagts. Men, om det nu vore så illa, varför behöver jag trots min ålder låga doser av Puregon (200 ie) och ändå lyckas vi få fina ägg tillbaka och till frysen. Vad skall man tro? Någon som har erfarenhet av detta?
Hur som helst, man bör egentligen förbereda sig TRE MÅNADER innan! Det är så långtid det tar för äggen att bildas fullt ut. Då skall man ta örtmedicin, akupunktur och ändra kosten. Men gud, det skulle kosta hur mkt som helst, är det värt det, någon som vet? Oavsett, tänker jag påbörja min IVF behandling runt den 12 januari, jag tänker inte vänta ytterligare två månader till. Tiden går ju ganska fort nu.
Ursäkta det långa ego mejelt, men jag behövde ventilera mig.
Kram alla och lycka till, nytt år nya tag
Eviglängtan - Hoppas att vi alla blir gravida i år trots att vi är runt 40. Lycka till med nästa behandling!
Själv har jag aldrig provat några alternativa metoder eller mediciner så jag kan inte säga något om detta. Jag har fått bra resultat på min första ICSI och vet att vår barnlöshet till stor del beror på min sambos spermier och att vi därför har oerhört svårt att bli gravida på egen hand. Nu har jag haft otur och bara hunnit med 2 insättningar sen i maj och känner mig oerhört stressad då klockan tickar på. Det känns som om jag bara har det här året på mig att bli gravid då åldersgränsen kan stoppa mig nästa år. Nästa skitgrej som skulle kunna hända är att jag i slutet av januari får ÄL på en måndag och måste skjuta på FET 2 till mars. Men så borde jag inte ens tänka just nu!
Jag behöver en positiv ego-boost! Måste fokusera på att jag lyckats bli gravid hemma i sänghalmen förra ÄL och inom ett par veckor kan ta ett positvit gravtest! Mirakel kan ju ske!
Fahlvik: Vilka underbara nyheter. Jag förstår lyckean.
Innana68: Det klart att det kan funka hemma! Självklart är chanserna mindre men varför inte?
Evigalängtan: Jag kör inte hellre någon akupuntur och örtermediciner. Började med aku men kände ok det var skönt men inte mer. Därför lade jag ner det.
Underverket: Jag går på Calanderska i GBG och är jätte nöjd. Jaha jag trodde att 375 var fullt. Ska iväg nästa vecka på sprutskola.
Turlid: Du måste be arbetsgivaren att betala räkningen och det är de som gör förmånsbeskattningen. Vi har gjort en gång med min mans företag var inte så jätte pigga på att göra det. Min kommun vägrade helt. Det finns en heldel att läsa i forumet under ekonomi.
snösport: sist fick vi inga till frysen och fick ut 7 stycken. Jag tycker bara att det blir betydligt billigare och man slipper gå igenom hela processen. Det är inte alls säkert att det blir så många som sist men jag försöker alltid se positivt. Min bästa kompis fick endast två ägg sist och nu väntar hon en liten tjej. som många andra säger det behövs bara ett guld ägg.
Ja vi får hoppas att det här är året.
Har idag blivt faster tlll liten flicka. Är såklart jätteglad för min bror o hans flickväns skull, men jag skulle ljuga om jag sade att jag inte är avundsjuk. Vill ju också ha en bebis!! Deras bebis är också en IVF bebis. De har också kämpat o lyckades på andra IVF trots oddsen 25% att lyckas.
Fahlvik: Grattis till bra KUB resultat.
Suschikatten: Hur gammal är din kompis som väntar en flicka efter att bara fått 2 ägg ut?
Eviglängtan: Har aldrig prövat alternativ medicin:kanske vore nåt, men det kostar ju som sagt.
Underverket06 - Grattis till att ha blivit faster! Själv är jag "ingift" faster sen augusti då min sambos bror och tjej fick sitt första barn. Jag och min sambo kommer bli gudföräldrar till den lille killen på dopet den 23 januari. Det känns ganska bra att ha en liten i släkten att skämma bort i alla fall om vi skulle ha oturen att aldrig lyckas bli föräldrar!
Någon här som funderat på ÄD om det inte funkar med vanlig IVF?Vi är ju trots allt alla över 40 i denna tråd o tyvärr är väl inte våra ägg av bästa kvalitet längre,, iallfall inte hos de flesta av oss. Funderar på ÄD litegrann, men vet inte alls hur jag tänker kring detta. Det är ju trots allt en helt annan sak men oddsen är ju mycket högre att lyckas. Sedan är det ju en lång process eftersom det måste görs utomlands.
Rent spontant kan jag nog inte tänka mig ÄD eller embryoadoption. Det känns som om jag skulle sätta stopp där. Dels är det en ekonomisk fråga och sen är det ju drömmen om att få ett biologiskt barn som ett levande bevis på vår kärlek. Det är absolut helt OK att göra ÄD eller adoptera ett barn. Jag förstår att barnlängtan är så stor och det finns många barn i världen att älska. Jag är inte riktigt där än då det skulle vara enda alternativet så jag skulle ju kunna ändra mig om jag får fler misslyckade försök bakom mig och på något sätt kom över en stor summa pengar!