IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Vi har lagt ner 132 000:- på att försöka få vårt första barn på 5 IVFer och behandlingar där till. Då har vi ändå betalt disel i långa resor brevid.
Vi trodde aldrig vi skulle kunna skaka fram pengar till mer än högst 3 försök  genom att spara värre men jag har ju inte köpt så mycket kläder eller skidutrustning som jag egentligen behövde redan förrförra året(pjäxor= dyra) så äter vi matlådor mycket och sparar alla mynt och lite pengar för varje matlåda vi ätit som sedan blir till nöjen= i nöjes/spenderakassan som är skön att ha när man inte vill unna sej en rolig helg eller lite utrustning till nöjen som det blir i höst. 
Vi ska göra en IVF till troligtvis sedan går det som sagt inte att skrapa mer då lilla huset behöver lite mer omsorg utomhus och lilla båtens storsegel klarar nog bara en sommar till. Vi hoppas på att detta ska gå.

Jag har rika släktingar men skulle inte fråga dem då vi inte umgås mycket alls men givetvis om vi gör ÄD (bara kasnke) så är det möjligt att vi frågar mina föräldrar om ett bidrag eller lån, sambons pappa har en hel del kosing känns det som men där är det tafatt värre så där tror jag inte ens frågan kommer upp om han inte erbjuder sej och eftersom vi umgås mycket sällan trots närhet och han såg så förvånat på mej när jag en gång var ledsen och han visste vi samma dag fått negativt på test och ändå frågar varför jag inte mår bra och inte förstår utan jag verkligen får förklara dessutom och sedan nämns inte det mer, som om det var en pinsam grej att prata om. ---så vi får nog försöka själva och som sagt även om man vill mycket måste man någongång kasnke ta ett beslut att detta gör vi men tyvärr inte mer och sedan må bra i det beslutet och gå vidare, vi vet inte om vi vill ta stora lån för ÄD...bara om det funkar liksom ...svåra beslut eller hur, jo jag vill verkligen ha barn men inget  har fäst någonsin med ägg av bästa klass som läkarna säger vid våra IVF...kan ett annat ägg fästa då? Och är det värt att lägga mer pengar på barnverkstaden om vi blir skuldsatta i 10 år och det inte lyckas?

Vi har lagt ner en sisådär 170.000 riksdaler allt som allt;  jag har tömt mitt pensionssparande och vi har tagit "fula" lån (läs hög ränta) . Det har blivit tuffa år ekonomiskt där semstrar och annat nöje får stå på vänt. Mina föräldrar har erbjudit sig att hjälpa till, men eftersom jag inte vill prata om behandlingarna när jag är mitt uppe i dem så har jag inte frågat dem. Ännu. Å andra sidan så hjälper min föräldrar till indirekt genom att vara mycket generösa när det behövs saker till sonen; såsom vagn, bilstol, vinterkläder och skor. 

Jo, jag vet hur det är. Har inte varit utomlands eller bott på hotell på åratal, går aldrig ut på nöjen, bjuder aldrig hem nån, köper inte mycket kläder eller något till hemmet utan lägger allt på mat och räkningar. Men vår barnönskan står över allt annat nu. Skulle bli så trist om desa uppoffringar inte gav nånting och jag får betala räkningar för IVF tills jag dör.

Innan68, Fjällsippan : fast nu så tänker vi inte på det utan på att vi ska lyckas i vår  eller i år

Snösport; jag får erkänna att jag försöker förtränga IVF-notan så gott det går. Och som jag har nämnt tidigare; jag hoppas så otroligt innerligt att ni som kämpar för första barnet ska lyckas å det snaraste!

Jag gick igång lite för mycket i den här diskussionen då jag i dagarna haft ett uppslitande samtal med min pappa om ev. lån eller bidrag till IVF och han menade att det inte var värt att lägga pengar på något som ändå inte skulle ge resultat eftersom jag redan är för gammal och sen betala av det resten av livet. Men han är civilekonom och revisor med egen firma och ser allt i krassa ekonomiska termer. För mig är det frågan om liv eller icke-liv! Nu lämnar jag detta tråkiga ämne och hoppas på dagar med    och  innan hösten kommer !

chichisita - Stort lýcka till på ET idag!

chichisita: instämmer med Turlid och Inanna: lycka till på ET idag .