IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Jag hoppas att ni förstår att jag inte menade något negativt med att göra "allt". Utan jag menade det positivt - att ni har ett driv (som jag önskar att jag hade), ett mod (som jag också önskar att jag hade) att våga testa ivf flera gånger, att söka er till andra kliniker utomlands, att fundera vidare på andra behandlingsmetoder. Jag menar självklart inget oetiskt eller "fel" på annat sätt. 

Och jag menar inte att ni riskerar er hälsa. Tvärtom! Jag menar att jag har en lägre tolerans och ork med biverkningar som andra säkert kan hantera. Att må dåligt under en ivf-behandling kan för mig bli att riskera min framför allt mentala hälsa. Jag är rädd för att det kommer att trigga jobbiga gamla graviditetsminnen som kommer att få mig att må dåligt rent psykiskt. Jag skulle ha varit tydligare kanske. Jag skrev om mig och mina reaktioner som ju är baserade på att jag inte är en så smärttålig eller orädd person. Förstår ni?

Det jag försökte få fram är att allt beror på livssituationen och vem man är. Precis som du skriver kattenizze och du Oceanny. Det är en stor skillnad att vara barnlös och att ha ett barn. Och jag kan inte riskera att en behandling får mig att må så psykiskt dåligt att jag inte är en bra mamma till barnet jag har.
Men nu tror jag att jag har hittat mitt sätt att hantera det här och det är att ha en väg ut. Att kunna avbryta en behandling om jag måste.

Men å andra sidan - jag igenom hell för att få det barn jag har och så här i efterhand ångrar jag förstås inte en sekund att jag utsatte mig själv för det (eller utsatte och utsatte, jag hade ju ingen aning om att det skulle bli så som det blev). Så därför förstår jag er förstås! Man kan göra vad som helst för att få ett barn och man orkar. På något outgrundligt sätt orkar man. Men jag tror att jag är väldigt påverkad av det jag upplevde. Hade jag haft en problemfri graviditet och förlossning hade jag gjort ivf för säkert två-tre år sedan.

Zinfandel - jag känner igen mig i ditt resonemang också. Och det är det som driver mig mest just nu. Jag måste ge ivf ett försök för att jag inte ska ångra mig om tre år för att jag inte ens gav det en chans. Då, när jag testat ivf, då har jag lovat mig själv att släppa taget och acceptera situationen. 

Va? Finns Lucina att få tag i fortfarande? Hur?

Såg att några av er nämnde träning. Jag kom just hem från ett stenhårt styrkepass. Har funderat över det, kan man fortsätta träna under ivf eller ska man låta bli? Vad tränar ni?  

 Okej. Synd....
 

Tack Fjällsippan och Zinfandel!
Jag tror att jag också kommer att känna att hårdare träning inte är aktuellt. Inte för att jag tränar så hårt men det kanske är läge att ha gymkortet vilande. Satsa på promenader. Lugna.

Sprutfrågor....
1. Hur långt in under huden sticker man sprutan? Puregon och Orgalutran?
2. Jag har inte hämtat ut medicinen ännu, börjar nog behandlingen v 34. Brukar de vara slut på apoteken, är det bäst att hämta ut redan nu?
3. Ni som går/gått på CvL. När betalade ni?

 

Tack Oceanny! Tror att det blir sambon som får sköta det där.... Bra med vinkeltipset!

Tack Boe för betalningsinfo! Ja, ska försöka komma ihåg innehållet. Ja, det är så spännande att det snart är dags. Fast nervöst också.

Zinfandel - hjälp! Dags att åka och handla då. Men OM jag nu mot all förmodan skulle lyckas med det allra sista hemmaförsöket, finns det någon möjlighet att lämna igen medicinerna? Känns ju trist att lägga ut en massa tusen. Fast chansen att jag ska lyckas den här månaden är väl minimal, men i alla fall. Fast å andra sidan skulle man ju bli så glad om man blev gravid att det inte spelar någon roll att man har dyra mediciner hemma.

 

Men visst gäller väl apotekets högkostnadskort???

Jo, jag brukar alltid lämna igen överblivna mediciner. Tänkte mer på pengarna.
Jag ska gå till apoteket i morgon och fixa beställningen. Tack! Tänk om jag hade missat behandlingsstarten.... 

...det är toppen!
 

Jag har också ständiga uvi och efter varje antiobiotikakur får jag svamp och så går det runt, runt, runt. Jag blir så frustrerad.  Och jag har frågat gynekologer om det inverkar på möjligheten att bli gravid men får inga vettiga svar.
Zinfandel - vad har du fått för info om att det påverkar?