Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Hm, då får jag kanske stå ut med mjölken då. Ryser lite av blotta tanken, bara.

Speck och Karmosin, jag har nog inte upplevt Stockholmare som så mycket värre än andra, faktiskt. Nu har jag bott i Stockholm (eller ja, jag bor i Solna men jobbar inne i centrala delarna av Stockholm) i tre år, och det är inte mycket värre här än i Uppsala eller Linköping där jag bott tidigare, åtminstone till vardags. Men nu på sommaren när det är så mycket människor överallt blir det kanske lite svårare att undgå dem. Känns som att det finns buffliga och själviska människor överallt ibland. På tal om detta så läste jag en jättekomisk insändare i DN för några veckor sedan där en kvinna bestämt hävdade att äkta Stockholmare var man bara om man var minst 4:e generationen, och alla som är buffliga här i stan är inflyttade lantisar som nu må vara 08:or, men absolut inte Stockholmare...

Speck - vecka 37 (36+6) BF 20/8
Vickan I - vecka 28 (27+2) BF 25/10
Lillstintis - vecka 22 (21+5)   
Kelsson  - vecka 22 (21+0) BF 8/12
cattm - vecka 9 (8+5) BF 5/3 2012

Idag har jag lyckats ta mig till jobbet, men jag är inte på topp direkt. Igår sov jag bort nästan hela dagen mellan illamåendeattackerna. Fast jag har fortfarande inte kräkts.

Vi var ute på en (mkt sävlig) promenad här om kvällen, när jag mådde lite mindre illa. Min man började då diskutera hur vi ska göra om i lägenheten inför babyns ankomst, och hade en jättebra plan uttänkt. Så nu ska vi snart bygga om klädkammaren så att den blir mer praktisk och vi får plats med mer där inne, och får en hel vägg att möblera mot i det som nu är arbetsrum (som nu har en infälld garderob). Sedan vill han byta plats på sovrummet och arbetsrummet, för att vi lättare ska få plats för en spjälsäng och en fåtölj att amma i. Sedan när barnet blir lite större byter vi plats igen, så att vi stannar kvar i samma rum, men gör en liten arbetsrumshörna i vårt sovrum, och barnet får arbetsrummet som sitt rum. Det blir nog jättebra. Roligt att han är så engagerad.

Vi har också bokat in tid för RUL 3 oktober, och uppföljande möte hos MVC samma dag. Och en bröllopsresa till New York 8-15 oktober. Längtar redan dit. Jag läste någonstans att man kan köpa Bugaboo-vagnar billigare i USA och ta med som bagage hem, så vi ska nog försöka börja titta på vagn innan dess och se om just Bugaboo är något för oss. Samtidigt känns det jätteläskigt att planera så här, vi har ju inte ens varit på KUB ännu. Vi vill inte ta ut något i förskott...

Vi bor i en trea på 88 kvadrat, så vi har riktigt gott om plats. Vi köpte den med familjebildande i åtanke (eller åtminstone fanns det väldigt högt upp i mina tankar, min man hade inte bestämt sig då ännu ifall han någonsin skulle vilja ha barn - jag har legat många år före honom på den fronten och fått vänta in).

Jag har ätit postafen varje dag tre dagar i rad nu. Vet inte om jag tycker att det hjälper speciellt mycket, men jag hör åtminstone till de som inte blir helt utslagna av tabletterna, känner mig inte tröttare än vanligt. Jag har inte sett något samband alls med vad jag äter eller inte äter. Jag har en hel del magproblem sedan innan också, så jag är iofs rätt van vid att hantera illamående och andra symptom.

Strössel, det låter jättebra att ha många alternativ med åkpåse, overall och filtar. Du kommer ju att kunna anpassa efter behov väldigt bra då.

Speck, vad spännande att det närmar sig förlossning för er. Hoppas att babyn kommer fort och lätt vid lämpligt tillfälle.

Aurora, grattis till lyckad flytt. Hoppas att ni kommer att stortrivas med ert nya boende.

Tredjemaj, jag tar jättegärna emot shoppingtips för New York!

Mugghållare till vagnen, hmm. Dricker inte kaffe alls, och är pinsamt dålig på att dricka och gå samtidigt. Men om man kan ha pommes i den, då är det ju en helt annan sak...

Hej!

Jag har haft en lång FL-paus under semestern, men nu är jag tillbaka. Hoppas att ni har haft det bra allihop här inne. Jag kommer nog inte att orka läsa ikapp, för fasen vad produktiva ni har varit med att posta de senaste tre veckorna. Ber om ursäkt ifall jag har missat saker. Vi har varit i mammas stuga i skärgården utanför Åbo i två veckor, och sedan har vi varit hemma en vecka också, men jag har försökt hålla mig undan datorn och har istället läst mycket böcker. Jag har mått illa rätt mycket, men kräks fortfarande inte som tur är. Idag är jag v 11+6, så imorgon är jag äntligen framme vid 12-veckorsgränsen. Vi ska genomföra KUB på onsdag nästa vecka. Jag är lite nervös.

Jag har köpt mina första mammajeans. Jag har gått upp rätt mycket i vikt det senaste året, skyller på någon kombination av alla hormoner vid IVF:erna kombinerat med tröstätande då de misslyckats. I min familj lägger sig det mesta av vikten runt midjan (min syster och jag brukar morra om detta åt vår mamma som vi ärvt det ifrån lite nu och då. ), så jag såg halvt gravid ut redan innan vi lyckades. Så nu var det bara att inse att om jag inte köper ett par gravidbyxor nu så kommer jag inte ha något att ha på mig när jag börjar jobba igen om en vecka. Det känns både bra och dåligt. Bra för att det har gjort det lite verkligare, men dåligt för att jag fortfarande inte vill ta ut något i förskott, och jag hade ju egentligen tänkt vänta till efter KUB med att handla något (och så är det väl lite tidigt att börja med mammakläder redan i vecka 12?). Men jag håller tummarna för att det ska funka.

Vi har också sett en film ikväll. Vi gick på bio och såg Bridesmaids. Jag tyckte att den var rolig, men jag är så känslomässig och konstig just nu att jag nästan grät mer än jag skrattade, åt de konstigaste saker. Jag har fått jättelätt att gråta, kommer tårar i stort sett dagligen över saker jag läser i tidningen, ser på tv etc. Hoppas att det lugnar sig lite snart...

Stort grattis Speck! Vad härligt att få bli mamma. Jag längtar efter att få uppleva samma sak. Hoppas att ni mår bra hela familjen och att amning och så vidare kommer igång som det ska.

Spets, jag tappar mycket mindre hår än vanligt just nu. Har hört att det kan gå åt båda hållen, en del tappar mindre och en del mer. Jag brukar tappa jättemycket hår så jag passar på att njuta nu. Det kommer väl att tas igen med råge senare vid amningen...

Lulis, vad härligt att du känner rörelser. Jag har ju KUB nu på onsdag och är tillbaka på jobbet på måndagen efter. Då kommer jag att berätta, men jag tror att några misstänkte redan innan jag gick på semester...

Om andra här inne är förlossningsrädda så vill jag inte smitta av mig, så läs inte mitt nästa inlägg.

Har någon här inne gått på en Aurora-mottagning (för förlossningsrädsla)? Jag ska nog kolla med BM om jag kan få komma dit och prata, för jag undviker helt och hållet att tänka på förlossning nu för att jag inte riktigt vågar.

De förlossningar jag hört mest om, min systers och min svägerskas, var långt ifrån drömversioner (min syster höll på i över ett dygn, fick sättas igång 3 gånger, fick dropp för att hon bara kräktes, sprack mycket. Min svägerska var sjukskriven flera månader efteråt, tog ett år innan hon började vara sig själv igen, hon var så slut efter sin förlossning att hon såg suddigt för att ögonmusklerna inte orkade fokusera...). Båda är yngre än mig och var i bättre form från början (iaf svägerskan), så jag hamnar lätt i tänket "varför skulle det gå bättre för mig?".

Dessutom har jag hela livet haft problem med underlivet, hade vaginism i 13 år som var jättesvår att få bukt med, och har fortfarande inte helt besegrat den (kan t ex inte använda tampong, kan bara ha samlag i vissa positioner och måste jobba med att slappna av då också). Detta gör att jag är livrädd för att vaginismen ska komma tillbaka om jag får en svår förlossning, eller en lätt med för den delen. Jag är också rädd för de undersökningar som görs i samband med förlossningen, t ex när de kollar hur öppen man är, eftersom jag har läst att det kan göra ont. Det är jag nästan mer rädd för än själva krystningsarbetet, för då är jag förhoppningsvis så mitt uppe i det att jag inte bryr mig längre. Jag har helt enkelt fobi för smärta i underlivet, det är kopplat till så många års ångest och negativa känslor.

Jag vill ha en vaginal förlossning och är inte ute efter ett planerat snitt, men jag vågar knappt tänka tanken. Min syster som är psykolog tycker att jag måste börja tänka på det, och om det inte funkar att jag ska söka till en Aurora-mottagning. Så, har någon av er som läst detta inlägg varit i kontakt med dem, eller har ni några tips på hur jag ska närma mig det hela i tanken?

Karmosin, tack för uppmuntran om Aurora. Jag ska kontakta MVC nästa vecka och höra hur man gör för att få komma dit. Det är ju som tur är ett bra tag kvar, har BF i början av mars nästa år.

tredjemaj, Grattis till lyckat RUL.

Speck, grattis än en gång till lilla babyn. Jag vågade läsa din förlossningsberättelse, ett steg i rätt riktning.

dealiy, Grattis och välkommen! Vad roligt att ni har lyckats!

VickanI, förstår att det känns länge med 5 veckor. Hoppas att du får ett tul snabbare än så.

Aurora79, vad roligt när folk faktiskt förstår vad det innebär att bli gravid genom IVF, hur speciellt det är.

Ego: Nu har vi varit på KUB! Det var fantastiskt att få se vårt lilla barn. Allt såg bra ut, och barnmorskan visade huvud, ryggrad, hjärta, urinblåsa, armar och händer, ben och fötter. Näsan kunde vi också se. Sannolikheten för kromosomavvikelse är låg, 1:1962. Vi är jättelyckliga! Barnet sprattlade på rätt bra under undersökningen. Vi fick med oss tre bilder hem. Storleken på fostret stämde överens med vilken vecka jag är i, men barnmorskan sa att de inte säger exakt dag vid KUB, eftersom små avvikelser i längd kan göra att det diffar på flera dagar.

Min man har tidigare sagt att han inte vill ta reda på kön innan, medan jag har velat det hela tiden. I morse vid frukosten innan KUB sa han att han kanske kan tänka sig att ta reda på kön vid RUL om jag vill det. Så nu får vi fundera. RUL är först 3 oktober, så vi har ju några veckor på oss.

I eftermiddag ska jag åka och köpa ett par byxor till mig själv (har kommit på att jag nog behöver två par, så man kan lägga det ena paret i tvätten nu och då...), och något litet första till babyn för att fira.

NN81, jag blev också gravid spontant efter 3 misslyckade IVF:er. Är v 12+3 idag, med beräknad födsel i mars. Grattis! Visst är det underbart att det kan funka så här också?