47 år?

Varför diskutera ålder? Fullständigt ointressant. Tyvärr reagerar många på äldre mammor men sällan på äldre pappor, varför?

Vad är det som avgör om man skall skaffa barn; ålder (för gammal, för ung, var går gränsen?), skall man skaffa barn fastän man knappt kan försörja sig själv?, skall man skaffa barn om man är för tjock för smal eller om man har något handikapp - t ex ADHD, hjärtfel (psykiskt eller fysiskt), om man är homo eller ensamstående,  listan kan göras väldigt lång - jag tycker man är ute på farlig mark när man börjar diskutera vem som har rätt att skaffa barn, eller rättare sagt få denna enorma gåva som det är att föda ett barn.

Att göra rätt är inte lätt, att tillfredsställa alla går inte - alla har rätt till en åsikt, men om man börjar diskutera endast en faktor som ålder, bör man även fundera på andra aspekter kring när det är rätt att skaffa barn. Skulle man fråga alla om när det är rätt att skaffa barn, skulle man förmodligen inte kunna skaffa barn, då det alltid är någon som tycker annorlunda.

God natt och kram alla.

Fembarnsmamma (fick gåvan att föda barn, vid 37, 38, 40 år

 

Vi har två veckor kvar till cub, är barnet friskt så kör vi, är det inte friskt så blir det fruktansvärt att ta ställning till hur vi ska göra. Jag känner att ett sjukt barn kräver mycket av föräldrarna under en lång tid, det hade varit annorlunda om vi varit 20 år... Men vi får se vad cub och ev fvp säger. Ulfina, varför valde ni att avbryta? Det är ju absolut sista chansen så jag antar att det var ett svårt beslut. Nåväl, vi väntar och ser vad proverna säger.

Stjärnklar, jag hoppas verkligen ert barn är så. Pass friskt att ni behåller det. Min särbo backade ur, och vi hade verkligen inte trott att det kunde hända igen, att jag blev gravid 2 gånger inom ett år typ... Jag hade en mycket stark längtan efter en bebis, men när jag väl plussade så fick jag en djup Depression. Har haft depressioner av och till hela livet, och denna man jag plussade med är rätt ny för mig och han tyckte det var oerhört tungt också, men han såg ju hur deppig jag kan bli... Och jag gick till psykolog och kurator och någonstans kom jag fram till att jag inte skulle orka ett barn till, med en man som inte till 100 kommer backa upp, kommer jag orka vara själv med ett barn, vabba, och kommer jag orka varA 60 år och jaga tonåring? Det var ett hemskt beslut, men jag grubblar inte på det längre. Jag försöker tänka på mig själv, ta hand om de tpnåringar jag har, ekonomin...och reda ut lite mina psykiska besvär. Det är verkligen sista chansen och jag önskar så jag hade klarat av det... Du kommer fixa det. Ålder är egentligen bara på pappret. Är ni två så är förutsättningarna dubbla! Har du barn sedan innan?

Vi har barn sedan innan. Men ett barn som inte är friskt, tex Downs, kräver något helt annat än ett friskt barn. Så klart behöver barnen sina föräldrar hela livet men ett barn med speciella behov kräver ju helt enkelt mer. Man måste ju själv veta vad man klarar av och var gränsen går. Jag har önskat denna sladdis så hett, men nu när jag är gravid så ser jag mest alla bekymmer. För det är klart att det blir annorlunda än när de andra barnen kom. Jag vet att oddsen är emot oss, men det finns ju trots allt friska barn som föds av äldre mammor så det hoppas vi på såklart. Ingenting är hugget i sten heller, vet inte hur jag skulle reagera vid ett neg besked. Man måste ju ändå försöka vara positiv även om det är svårt. Ulfina , tycker det var starkt gjort att fatta det beslutet ni gjorde. Det verkar ju ha varit rätt i alla fall.

Stjärnklar, tack för kommentarerna och stödet. Jag var med på en annan tråd för de över 40 som önskar bli Gravida. Jag fick väldigt många negativa kommentarer, för jag hade ju kämpat för att bli gravid. Det var så konstigt, jag var sååå säker på att jag till 100 procent ville bli gravid, men när jag väl blev det, och mannen backade.,. Vet inte om hormonerna spökade och oron för att inte orka. Jag var som i chock ju, efter levt i 15 år att jag inte kan bli gravid längre! Det var ett väldigt tungt beslut men jag har valt att inte titta bakåt! Men jag ser upp till kvinnor som törs fortsätta som du gör! Skit i kommentarer från smdr.! Lev ditt liv! Min frisörs mamma födde ett friskt barn vid 53! Jag mailade även en dam jag läst om i fn artikel som fick nummer ett när hon var 48. Vi hade många diskussioner och hon var väldigt ärlig med både för- och nackdelar! Önskar dig all all lycka o styrka i fortsättningen! Stor kra

Min kompis är gift med en man, vars mamma var 50 när hon fick honom (på naturlig väg förstås - detta var 1970). Han är över 40 och bägge föräldrarna lever, om än något skröpliga. 

Ullfina
Jag vill bara citera dig "Kan man bli gravid, så är man inte för gammal uppenbarligen!!! TUTA OCH KÖR! "

Superbra sagt

Min mans föräldrar var gamla när de fick honom men bara 20 när de fick hans äldre syster.

Nu ligger hans syster för döden med en agressiv cancer och gissa om hans mamma önskar att hon var död redan!!

Klart en stor nackdel med att få barn alltför ung i dessa dagar när vi lever allt längre.