• siolina

    December bebis 2013

    Låter jobbigt Em me, jag undrar också om du har sagt ifrån? Det brukar kännas skönare om man gör det, även om det kan kännas jobbigt/läskigt/obekvämt innan man väl har det gjort.

  • siolina

    Jag måste säga att jag inte fattar grejen med att man inte kan köpa så mycket för att man inte vet könet på babyn. Det har diskuterats förut, men jag fattar inte. Är det så viktigt att visa omgivningen vilket kön bebisen har genom att klä den könskodat? Räcker det inte bara att köpa kläder man tycker är fina? Vad skulle hända om en liten bebispojke hade på sig en body med rosa på eller en liten bebisflicka hade på sig en blå body? Jag fattar verkligen inte grejen. hur viktigt kan det vara att hela tiden visa vad barnet har för kön?

  • siolina
    MissKaos skrev 2013-09-23 12:46:45 följande:

    Tja, man är väl olika? Alla gör som dom vill -bara dom är nöjda med sitt val...

    Jag har lite svårt att se skillnad på pojk och flick kläder så min son har haft båda tror jag. Däremot köper jag inte en rosa klänning till en kille. Kanske inte hade gjort det till en tös heller åh andra sidan, uder overallen verkar klänning bylsigt..

    Men som sagt. Alla skaffar väl det dom vill! Det stör mig mer att dom delar upp babyavd på tex Ullared det är så svårt att hitta om man ska rusa mellan.
    Klart att man är olika, men det är ju inte en förklaring. Jag undrar varför det är så viktigt att visa omgivningen vilket kön barnet har.
  • siolina
    MissKaos skrev 2013-09-23 12:57:42 följande:
    Kul att kolla.. för jag misstänker att preferenserna är rätt olika!!
    Skulle säga att det där är barnkläder rätt och slätt. Varken typiskt för det ena eller andra könet.

    Och det är det jag menar:  Det finns ju massor av kläder man kan köpa utan att veta könet utan att det behöver sluta med att en liten pojke går runt i en rosa prinsessklänning eller motsvarande. Eller är det att man bara gillar blå kläder med bilar på eller rosa kläder med blommor på?
  • siolina
    Felinne skrev 2013-09-23 13:53:10 följande:
    Jag tror att problemet egentligen är mer komplicerat än vad vi någonsin kommer kunna resonera oss fram till i den här tråden och det är väl kanske inte heller rätt forum för det men om jag ska våga mig på en förklaring skulle jag svara följande:

    Jag tror dels att det handlar om att samhället är uppbyggt så att det är viktigt för människor att kategorisera saker, djur och människor i olika fack. Detta bottnar säkert delvis i att det skulle kunna vara enklare att se mönster och strukturer på det sättet. Vi är helt enkelt så matade med detta synsätt att många säkert inte ser denna kategorisering utan tänker att det är något helt naturligt. Det kan alltså helt enkelt handla om en förenkling för att komma ihåg saker, djur och människor lättare. Och det "ursäktas" enkelt med att personer tycker att det är fint med blommiga klänningar till flickor eller att det är tufft med t-shirtar med vapen/våldsamma tryck på till pojkar.

    Dels tror jag också att det hänger ihop med att det är viktigt att klä sina barn normativt för att annars kanske de (gud bevars) börjar avvika från normen. T.ex: små pojkar kanske växer upp och blir bögar av att ha klänning eller leka med dockor. Som om ens sexuella läggning var något som styrdes av ens kläder eller ens intressen. En ganska idiotisk idé men så är det också något vi har matats med sedans kristendomens inträde i historien. Tack och lov är det ju något som börjar ändras, men det går lite för långsamt i alla fall i min mening.

    Att det av många ses som ”sämre” att klä killar i ”tjejkläder” än tjejer i ”killkläder” tror jag bottnar i att kvinnor har lägre status i det patriarkala samhälle vi lever i idag.

    Oj, vilket spretigt svar. Förstod ni något alls eller var det för rörigt? (Jag kan bli lite väl engagerad i saker och ting ibland och då känner jag något ohämmat behov av att ordbajsa. Förlåt för det. )
    Alltså jag förstår ju principen med normer och att följa dem. Däremot hoppas jag att folk reflekterar mer över sina val, varför jag frågar om dem.
    Som du säger, saker förändras om än i långsam takt. Min familj skulle inte ha varit accepterad för femtio år sedan. Att saker förändras beror ju på att människor tänker och agerar så jag bara utgår ifrån att människor tar sitt ansvar och reflekterar över sina val för att förbättra världen Glad. I linje med detta blir jag nyfiken på val som innebär att man bidrar till att upprätthålla normer.

    Sedan är det tydligen en känslig fråga och jag är ledsen om jag förstör stämningen med den. Jag menar inget illa, tycker bara att det är lika intressant att prata om som annat som kommer upp i samband med att man ska få en ny bebis.

  • siolina
    Nov13 skrev 2013-09-23 14:14:21 följande:
    Jag kommer att klä mitt barn i kläder som går i färgerna vitt, grått, beige, brunt osv för att vi ännu inte vet könet och för att det är det vi köpt. Men vi har inte köpt allt vi tror går åt då vi vill kunna köpa lite kläder som faktiskt inte är könsneutrala. Jag kommer att klä min dotter i ljusrosa, ljuslila, klänningar osv om jag nu får en. Får jag en son kommer han att få bära en del ljusblått och mer typiska pojkiga kläder. Men kanske även lite ljusrosa och tvärtom om vi får en dotter.
    Jag gillar ljusa kläder och så länge den själv inte har någon åsikt kommer jag att klä i den det jag och min man anser är fint. Sen att folk ser vilket kön det är, ja är det så fult?

    Det finns två olika kön, hur vi än klär oss har vi två olika kön som människor och jag tycker att det är hur bra som helst, jag älskar både kvinnor och män. Det finns saker som skiljer oss åt eftersom vi är av olika kön och jag tycker inte att det är fel att folk ser vad mitt barn har för kön. För har jag en dotter är inte det samma sak som en son, rent biologiskt, och tvärtom. Det handlar inte om att jag måste visa vilket kön den har, för det kommer inte alltid att synas men jag kommer heller inte försöka dölja det. Jag själv bär klänningar och trivs i det och tycker att det är fint, får jag en dotter kommer hon att få bära det (bekväma och när tillfället passar) tills hon själv sätter stopp. Ber min son sen att få bära klänning så kommer han att få göra det.

    Jag står verkligen för min åsikt och accepterar andras. Alla tycker inte likadant men det betyder inte att det är någon gör eller tycker fel.
    Att alla ska tycka likadant är ingenting att sträva efter, så klart. Och när jag frågar "varför?" är jag inte ute efter att döma. Självklart ska du göra som du vill och jag kommer respektera det (så länge dina val inte går ut över någon annan så klart...)!

    Jag ser heller ingen poäng med att försöka dölja det ena eller andra könet, men min erfarenhet är att det inte säger så mycket mer om än människa än hur den ser ut mellan benen så jag tycker att det kan vara värt att undvika att ladda kön med förväntningar. För jag vet att det kan vara besvärligt att känna att man inte så att säga lever upp till normen. Att vara en pratig och livlig tjej är till exempel inte lika accepterat som att vara en dito kille.
    Jag vill att mina barn ska känna att de får vara precis så som de vill vara och är och tror att jag underlättar för dem genom att inte göra en stor affär av vilka skillnader det finns mellan flickor och pojkar.
    Nu är jag ju helt övertygad om att du önskar samma sak för dina barn, även om du inte exakt delar min mening om hur man tar sig dit! Glad
  • siolina
    moruri skrev 2013-09-23 13:45:39 följande:
    Verkligen jättefin, både unge och utstyrsel! Glad
  • siolina
    MissKaos skrev 2013-09-23 19:44:00 följande:

    Ja jag vägrar köpa en för en massa pengar.. Och Mamalicous, var inne och kollade jag såg ut som kapten Kirk i deras. NO WAY! Fryser hellre... Har en dunväst somajg får på mig och köpte n förstor fleece i ullared. Så det har jag tills vi åker dit så får det bli en stor jacka. Kanske kan hitta ngt på herr?
    Kanske kan du låna en jacka av din man, typ?
  • siolina

    Sarak, jag är också urtrött just nu. Orkar inte med något mer än det allra nödvändigaste och det är ju typ att städa och jobba lite så energitillförseln blir dessutom minimal. Känns som att jag inte gör något annat än att städa och plocka och laga mat och diska och ta hand om ett litet treårsmonster (om än ett aldrig så gulligt sådant!Glad).
    Jag är sådan också att hur underbart jag än tycker att det är att umgås med mitt barn så behöver jag annan stimulans också. Eftersom jag just nu frilansar och jobbar hemifrån så träffar jag inte så mycket folk. På dagarna är jag hemma, och på kvällarna är jag för trött. Blir låg av det. Har precis avslutat ett rätt stort jobb och tror att jag drabbas extra hårt av det, all trötthet slår tillbaka plus att det blir ett vakuum efter att man har haft mycket att göra. Väntar på att få in en stor faktura, och tills dess har jag dessutom ont om pengar. Fantiserar om att det ska bli bättre när jag får in dem, och kan börja fixa lite mer som jag vill hinna fixa innan vi har en ny baby vi behöver fixa med också. Får göra det mesta själv känns det som eftersom min sambo jobbar heltid, någon måste ju göra det också.
    Har haft muntrare dagar.

Svar på tråden December bebis 2013