Några/någon runt 35 år som vill följas åt på vägen mot ett plus?

Hej på er!

Får jag också vara med?  Jag är ny på FL sedan några dagar bara och har letat runt ganska mycket efter någonstans att hänga där inte alla redan "känner" varandra. Så hittade jag den här tråden..! 

Jag och min man bor i Sthlms län, men jag kommer från Skåne. Jag fyller 33 i vår och tog ut kopparspiralen för 1,5 år sedan. Vi har dock inte "försökt aktivt" förrän nu i december (vilket inte lyckades) och jag är redan väldigt nojjig och orolig över hur/om det kommer att gå. Vi längtar efter första barnet!

Jag började tempa mig för ungefär en vecka sedan och har köpt CB ägglossningstest. I övrigt försöker jag tänka på vad jag äter (helst ekologiskt och svenskt, inte en massa konstgjort/halvfabrikat) och röra på mig. Och jag försöker att inte tänka för mycket, men det är svårt. BIM 2/2.

Vildhallon: Jag håller verkligen tummarna hårt för dig!! Även för alla andra, såklart!

Tack för det Mon bébé 81! 

Håller tummarna för att tant röd inte har kommit idag för din del och att du får ett litet plus nästa gång du testar!!

Åh, vad jag förstår din oro Vildhallon. Jag tror och hoppas att allt är som det ska, men ibland är det ju skönt att bara få skriva av sig lite också. Att lätta på trycket.

Just nu är jag orolig för att över huvud taget KUNNA bli gravid, även om vi inte har försökt aktivt så länge (har dock kört utan preventivmedel i 1,5 år). På ett sätt skulle det lugna mig lite även om jag fick missfall, för då vet jag iaf att min kropp fungerar på steg ett - att jag KAN bli gravid öht. 

Att man plågar sig så med alla dessa tankar. För att man vill så gärna?

Jag följs också gärna åt genom "hela resan" - hoppas att vi får göra den tillsammans ungefär samtidigt (underförstått att alla i tråden plussar, att allt går bra och att vi får bli nojiga mammor ungefär samtidigt)! 

Haha L1977! Min väldigt kåte make var faktiskt lite svårflirtad igår (allt är relativt) och jag höll på att tappa hakan! Haha! Han brukar snarare vara jobbig på andra hållet och ibland får jag inte vara ifred alls... Men mys några dagar på raken mättar visst begäret.  Jag tror nog på varannan dag-principen, för att man inte ska tröttna eller få prestationsångest!

Det är helt galet, men efter snart 33 år håller jag alltså på att lära mig hur min kropp fungerar. Jag kollar sekret, jag mäter temperatur och känner efter minsta lilla förändring i kroppen. Lätt att bli paranoid! Önskar att jag hade haft lite bättre koll sedan tidigare bara, men då har jag inte lyssnat och analyserat så noga...

Hej på er!

Jag har testat med CB dubbel sedan dag 7 och den har inte visat något. Men så idag visade den precis MAX! Dvs utan den blinkande "nu är det nära"-gubben. Antar att jag är en såndär med snabb stegring (eller att jag har för låga halter av det andra hormonet så att det inte är mätbart?)? Spännande iaf! :)