Det är nått fel på mitt barn.

Till TS:
Jag har läst alla dina inlägg men ignorerat alla andras (mest för att alla hobbydietister, låtsasdoktorer och new wawe-are inte har en aning om vad de pratar om).

All heder till dig. För att du orkar, även om du inte alltid känner det så.
För att du strider för ditt barn mot byråkrati, sjukvård och fyrkantiga människor som inte hör vad du säger.
För att du inte ger upp.
Jag förstår din känsla av ensamhet och övergivenhet, skräcken och oron. Jag har inte haft samma resa men en liknande och det kräver enorm styrka, mod och övertygelse för att göra det du gjort. Och fortfarande gör.
Jag har, efter många år, äntligen hamnat där allt fungerar runt mitt barn. Men det har tagit tid.
Jag hoppas att du också snart är där.

Dina inlägg visar att du kommer att klara det, även när du känner dig som svagast och eländigast har du ändå styrkan att gå vidare.
Och när du kommit därhän att er tillvaro fungerar, du har fått de svar och den hjälpt ni behöver och du kan se tillbaka på det du åstadkommit  så vet du att det finns inget som du inte klarar av.

Han har gått på förskolan i 1 år nu och det fungerar relativt bra. Det har varit incidenter under hösten då förskolans personal åkt till akuten med grabben bara för att dom tyckt att han varit "frånvarande", och det har funnits mååånga tillfällen då han fått allergireaktioner i övrigt. Vi har haft perioder då dem ville att grabben skulle sova middag där, trots att det innebar 3 timmars sömn under natten sen. Men sedan melatoninet sattes in är inte det heller ett problem. Nu sover han 1 timme på dagen med utöver ordentlig nattsömn. Nu sedan årsskiftet har det inte varit några problem alls.

Pappan finns inte i bilden överhuvudtaget längre.

Ibland har jag svårt att hitta ord för att svara på vissa inlägg.. Men jag tar till mig...  Tack <3

Jag har följt dig så länge ts och i så många olika vändor och tips att jag inte har en aning om vad som tagits upp och intet tagits upp här. Jag bläddrade nyss igenom senaste numret av Allergia (Astma- och allergiförbundets tidning) och kom direkt att tänka på din son när jag läste om Ester som har FPIES, en matallergi som inte ger utslag på allergitester.

Har läst om det med!

Fått kontakt med folk som kanske kan ge mig lite stöd nu via allergibarn-gruppen på facebook och så ska jag träffa dietist imorgon och allergiläkare nästa vecka. Båda ÄNTLIGEN för första gången efter 2 års tjat.

Gör så ont i hjärtat att läsa!! Skulle kunnat vara min son du skriver om (dock inga allergier) han sov sitt 1a 1/2år i bilbarnstol! Skrek o kräktes jämt???? när han var 7mån diagnos reflux, insatt på prepulsid, och losec mups. Blev något bättre! Sen astma och infektioner jämt, men astman berodde ju mest på magsaften som kom ner fel. Så mycket han fått utstå???? sen även diagnos migrän runt 3år och aracnoidalcysta vid 5år som opererades och strid i tre år ang huvudvärk till dom gjorde tryckmätning och fick shunt ( högt tryck i huvudet).
Lider så med er och alla dessa barn med reflux vilket är sjukt smärtsamt och alla föräldrar till dessa barn!! Om läkarna bara kunde lära sug lyssna på föräldrarna! Nu är vår son 16 och kampen slutade tyvärr inte vid shunten, men det är en lång plågsam historia! Styrkekram till dig från en som verkligen vet vad du går igenom????????