Vi med BF i slutet av nov/början av dec!

Igår kände min sambo bebisen också <3

Idag var vi på ultraljud och fick se en exemplarisk liten gosse! Han var inte blyg, utan helt plötsligt var där en snopp mitt på skärmen, klart som korvspad. :) I ögonblicket vänder han bort ansiktet så det är inte solklart vad som är vad, men det som sticker ut till höger i bild är snoppen.



Jag som hade inbillat mig att jag ville ha en tjej och att jag kanske skulle bli lite besviken om det blev en kille. Så fel jag hade! Har aldrig blivit så lycklig över att få se en snopp! ;)

Var också på rul idag. Av vad hon kunde se så väntar vi en flicka. Ingen snopp i sikte. Hon sa att om det är en pojke döljer han den väl.

Jag har en pojke sen innan och sambon en. Så en flicka ska bli spännande :) allt såg bra ut iallafall och ingen är lyckligare än jag.

Tyvärr inte... Hon låg dubbelvikt med benen framför ansiktet (de är väldigt viga när de är så här små sa bm) när hon tog bilderna vi skulle få, så det är tyvärr sämre bilder än de från rutinultraljudet. Men det gör detsamma, vi fick se henne klart och tydligt innan bilderna skulle tas ju. Hon är rätt bångstyrig redan

Storebror låg på fel håll till vecka 34 ungefär, vänd med ansiktet mot min rygg och med fötterna bak i ryggen och huvudet upp, kände aldrig några sparkar på blåsan då.

Lillasyster nu ligger med huvudet upp och ansiktet fram, och sparkar på min blåsa HELA TIDEN! Nu börjar sparkarna bli hårda och ibland gör det till och med lite ont!

Hon har två "spark-lägen" i magen, fötterna mot blåsan på dagtid och i vänstersidan när jag ligger ner och ska sova, jag ligger alltid på vänster sida när jag ska somna. Hon vill ha huvudet upp och fötterna ned alltid, precis som storebror.

Om hon vänder sig eller inte spelar ingen roll, för denna gången blir det ju planerat snitt i vilket fall som. När storebror vände sig gjorde det grymt ont, så det vore skönt om hon vände sig innan vecka 34 om hon nu känner att hon måste vända sig

Gjorde också RUL igår. Bf 6 de ember. Allt såg bra ut och jag misstänker en tjej! Såg ingen snopp ;)

Det här med att känna sparkar är ganska nytt för mig, även om det här är andra barnet. Storebror låg med huvudet upp och fötterna bak i ryggen fram till vecka 34-35, så jag kände knappt inga sparkar utan mest "bök" och knuffningar från huvud/rumpa.

Lillasyster däremot ligger med fötterna mot min urinblåsa och fastän hon bara väger runt 300 gram än så länge så kan sparkarna göra ont!!!
Vissa av hennes små välriktade karatesparkar rakt på blåsan ger en ilning genom kroppen ungefär som när tandläkaren borrar vid nerven i tanden utan bedövning....

Går in i vecka 21 imorgon, brukar sparkarna kännas så "kraftigt" redan? Eller är det för att hon riktat in sig på blåsan och endast sparkar där, dagarna i ända.... ha ha ha....

Hur har ni andra det som är i vecka 21-22, ligger era små också med huvudet upp och fötterna ner, vända framåt eller ligger de med huvudet ner?